Anders Nordström (till höger), jobbar på uppdrag av Världshälsoorganisationen WHO med att utvärdera världssamfundets insatser under pandemin. Foto: IPPPR

Världshälsoorganisationen WHO tillsatte förra sommaren en internationell panel – Independent Panel for Pandemic Preparedness and Response – som har arbetat med att utvärdera världens agerande och respons under coronapandemin. Anders Nordström, svensk ambassadör för global hälsa, leder det sekretariat som bistått panelen. Här svarar han på Världshorisonts frågor.

Hej Anders! Berätta om din roll som chef över sekretariatet!

Generaldirektören för WHO gav mig uppdraget att leda och bygga upp ett sekretariat med tolv medarbetare. Mitt dagliga jobb består av att ratta runt, stödja och leverera med hjälp av det här teamet. Jag sitter i Genève men större delen av teamet sitter i olika delar av världen så arbetet sker helt digitalt. Vi jobbar intensivt tillsammans med själva panelen som har ett antal arbetsgrupper som tittar på olika saker. Vi har precis avslutat ett möte med gruppen som har undersökt den globala mekanismen för att hantera tillgången på vaccin.

Så en del av mitt arbete handlar om att jobba med panellisterna som de facto är de som ska dra slutsatserna och komma fram till rekommendationerna. Sedan håller vi webbinarier för att nå ut och lyssna på olika grupper. Det dagliga jobbet är en blandning av att vara chef för ett team och att vara med i olika former av externa diskussioner.

Hur ser panelen ut?

Den leds av Helen Clark, som tidigare varit bland annat Nya Zeelands premiärminister och UNDP-chef, och av Liberias före detta president, Ellen Johnson Sirleaf. Det är en panel med totalt 13 individer med olika bakgrund från olika delar av världen och den hade sitt första möte i september.

Hur är arbetet upplagt?

Om vi förenklar det kan vi säga att vi har arbetat med fyra delar. Först och främst har vi tittat tillbaka för att se vad man kan lära från tidigare pandemier. Tyvärr har få av de rekommendationer som givits tidigare fått genomslag vilket är ytterst allvarligt. Världen hade kunnat vara mycket mer förberedd. Systemen vi har för att se huruvida länderna har tillräckligt med kapacitet för att klara av en sådan här kris var inte tillförlitliga. Det är allvarligt eftersom vi visste att det med all sannolikhet skulle komma utbrott av sjukdomar av den här karaktären.

Vi har även i detalj gått igenom och försökt beskriva vad som har hänt i världen under coronapandemin –från december 2019 när de första fallen upptäcktes i Wuhan i Kina till idag.  Vi har fokuserat mycket på slutet av december när de första fallen upptäcktes. Men den egentligen viktigaste månaden var februari 2020 då WHO drog i larmklockan men världens länder inte reagerade. Där skedde det stora misstaget. Där borde många fler länder ha vidtagit mycket kraftigare åtgärder för att undvika de enorma utbrott som vi har nu.

Vidare undersöker vi de råd och rekommendationer som har getts och på vilken vetenskap och evidens som de är grundade. Vi har även tittat på hur rekommendationerna har kommunicerats och hur det har fungerat. Vi har gjort 28 landsstudier för att lära oss från olika länder och för att se vad man kan säga om länder som har klarat det bra och om deras nationella system.

Vi har även undersökt hur världens länder har hanterat övrig sjukvård, vid sidan av covid, och hur världen har hanterat vaccinfrågan som är högaktuell. Vi har vidare även tittat på de internationella organisationerna för att se hur de fungerat; hur WHO har jobbat med resten av FN-systemet, Världsbanken och de internationella finansieringsinstitutionerna. Så det är ett jättestort och brett arbete som i princip är klart. Vi håller på att sammanställa allt så att vi kan publicera en slutrapport i maj 2021. 

Går det att säga något om slutsatserna i rapporten?

Preliminärt kan jag säga att det finns fyra breda slutsatser. En som jag redan har varit inne på är att världen inte var tillräckligt förberedd, trots varningar. Vi hade inte tillräckligt bra planering, system och resurser på plats i december 2019 för att kunna hantera ett sjukdomsutbrott av den här karaktären. Det gäller inte för alla länder men det gäller för majoriteten av världens länder.

Den andra slutsatsen är att det system vi har för att informera och larma när sådant här inträffar inte är tillräckligt bra. Det gick för långsamt och vi missade möjligheten att se till att utbrottet inte blev en pandemi. Det är ett av målen med vårt arbete – att säkerställa att kommande utbrott inte blir pandemier.

Den tredje handlar om vilken typ av strategi länder valde för att hantera smittan. Dels är det många länder som inte hade någon genomtänkt strategi över huvud taget. Vi ser ganska tydligt att länder som hade en mer aktiv strategi i början har lyckats betydligt bättre.

Den fjärde slutsatsen är att väldigt många länder inte haft tillräckliga skyddssystem för att människor ska klara av en sådan här kris. Den största effekten på människors liv har handlat om ekonomi, jobb, utbildning och skola. Människor som hade mindre resurser och möjligheter från början har fått det ännu sämre. De sociala och ekonomiska konsekvenserna har varit otroligt mycket större än virusets direkta effekt på liv och hälsa.

Finns det något område där det råder oenighet i panelen och hur hanterar ni det i så fall?

Jag ska inte säga att det finns oenighet men det finns ju såklart olika idéer. När vi jobbar med rekommendationerna så jobbar vi med olika förslag. Till exempel kommer det att behöva investeras i både beredskap och resurser för att kunna hantera nästa utbrott av det här slaget och då måste man planera redan nu för hur det ska finansieras och struktureras. Där jobbar vi just nu med tre olika möjligheter och panelen tittar på för- och nackdelar. Sedan är jag övertygad om att panelen kommer att enas om vad de vill föreslå.

Hur ser du på framtiden i ljuset av det vi gått igenom?

Världen går igenom en global kris som är en hälsokris men tidigare har kanske inte hälsofrågorna kvalat in bland de riktigt stora och viktiga frågorna, det har jag ju med mig som ambassadör för global hälsa. Nu måste världen acceptera och ta till sig att vi behöver investera i goda hälso- och sjukvårdssystem, investera i beredskap och investera i samhällen som möjliggör för människor att hålla sig friska. Det är livsviktigt! Det vi lever i och ser nu handlar inte bara om ett virus utan en kris som slår på alla dimensioner i samhället. Så min förhoppning är att man i fortsättningen säkerställer att man investerar i människors hälsa på samma sätt som man hanterar andra stora utmaningar och säkerhetshot i samhället.

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer

FN-experter: Sverige bör stärka arbetet mot rasism

07 november, 2022 / Nyheter

En expertgrupp från FN efterlyser arbete mot systematisk rasism, förtroendeskapande åtgärder mellan polis och minoriteter samt statistik som baseras på etnicitet. I vår granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer

Parfym, bunkrar och FN-rollspel

07 november, 2022 / Blogg

Förra veckan var vi på besök i Albanien och deras FN-förbund. Det grundades 2016 men är redan en nyckelaktör i civilsamhället för att stärka unga i arbetet för en demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter, fred och hållbar utveckling.

Läs mer

FN-skola firar 15 år

30 oktober, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundets verksamhet FN-skola fyller 15 år i höst. Certifieringen stärker gymnasieskolors engagemang för globala frågor och nio skolor som har varit med sedan starten 2007 kan nu fira jubileum.

Läs mer