Från vänster: Anna Karin Eneström, Sveriges FN-ambassadör, Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, samt Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP.

FN-chefens rapport ”Our common agenda” innehåller mängder med idéer och förslag som rör FN-samarbetet och världssamfundets förmåga att möta vår tids stora utmaningar. Hur ska man se på rapporten och vad är viktigast i den? Anna Karin Eneström, Sveriges FN-ambassadör, Albin Oskarsson, ordförande i Göteborgs FN-förening, samt Ulrika Modéer, chef inom FN:s utvecklingsprogram UNDP, svarar här på Världshorisonts frågor.

Varför är generalsekreterarens rapport ”Our common agenda” ett så viktigt dokument?

Anna Karin Eneström: Generalsekreteraren uttryckte det bra själv i rapporten: multilateralismen har utmanats de senaste åren och de geopolitiska spänningarna ökar. Det gör att det internationella samarbetet står inför ett vägskäl: genombrott eller sammanbrott. Då är det avgörande att FN bidrar till att vända utvecklingen och ”Our common agenda” innehåller förslag som, om de genomförs, kan göra just det.

Albin Oskarsson: Rapportens inledande ord om att vi står inför ett vägval, där vi kan välja mellan ett genombrott och ett sammanbrott, tycker jag illustrerar den betydelse som rapporten har. Genom ”Our common agenda” kan vi, om vi arbetar tillsammans, förhindra ett sammanbrott, komma till rätta med de utmaningar vi står inför och skapa en grönare, mer solidarisk, rättvisare och säkrare värld, både under vår livstid och för nästkommande generationer. Rapporten erbjuder oss en väg mot ett genombrott, i stället för ett sammanbrott, och därför är den viktig. 

Ulrika Modéer: Rapporten handlar om att samla världssamfundet på en vetenskaplig grund och föra samtal om hur vi kan hantera de enormt komplexa och allt större utmaningar som vi har framför oss. Så att vi kan komma tillbaka till möjligheten att röra oss framåt när det gäller genomförandet av Agenda 2030 och inte som nu är fallet, bakåt. Jag tror att rapporten kan gjuta ny energi i våra ansträngningar och att den kan bidra till att vi får en diskussion om hur vi blir mer effektiva i genomförandet av de åtaganden som världssamfundet har gjort.

Vilka tankar/idéer i rapporten tycker du är särskilt intressanta? Varför?

Anna Karin Eneström: Tankarna om att framtida generationers intressen ska tas tillvara och beaktas i FN:s beslutsfattande är banbrytande och skulle ge en helt annan långsiktighet i vårt agerande, särskilt när vi talar om hållbar utveckling. Ett ökat ungdomsperspektiv och -deltagande är kopplat till detta och också viktigt för FN:s legitimitet, när andelen unga av jordens befolkning växer kraftigt. En annan viktig fråga är att mäta ett lands välfärd med bättre mått än bara BNP.

Tanken på en ”emergency platform” där alla typer av aktörer, inte bara stater, kan samverka för att gemensamt hantera globala kriser har också stor potential. En sådan mekanism hade kunnat göra nytta när pandemin bröt ut och för att hantera de globala konsekvenserna av Ryssland aggression i Ukraina. Att multilateralism inte kan skötas endast mellan stater är ju också en bärande del i rapporten. Jag uppskattade också dess genomgående fokus på jämställdhet och på att stärka kvinnors egenmakt inom alla områden som FN jobbar med, samt vikten av att investera i förebyggande åtgärder och fredsbyggande.

Albin Oskarsson: Förslaget om att inrätta ett särskilt FN-sändebud för framtida generationer tycker jag är spännande. Genom ett sådant sändebud kan vi säkerställa ett mer långsiktigt tänkande när beslut fattas, vilket är avgörande för att få bukt med de utmaningar vi står inför. Vidare tycker jag att förslaget om att arbeta för att skapa konsensus kring fakta, forskning och kunskap är viktigt. ”Fake-news-eran” som vi lever i har bidragit till att grundläggande fakta ifrågasätts och polariseringen ökar. Att det då skapas konsensus kring fakta är viktigt eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna lösa exempelvis klimatkrisen.

Ulrika Modéer: Rapporten talar om makt och resurser och understryker behovet av att uppdatera det sociala kontraktet – i lokalsamhället, inom stater men också i det internationella samfundet – vilket jag tycker är otroligt viktigt. Vi kan bara lösa de globala utmaningarna om vi gör det gemensamt på alla nivåer. Vidare handlar det om våra globala gemensamma nyttigheter – klimat, biologisk mångfald etc – och hur vi måste bli bättre på att hantera dem gemensamt.

Ett kapitel handlar om förändringar inom FN för att bättre kunna svara på de utmaningar som världen står inför. Hur ser du på förslagen i rapporten och vad har du själv för idéer om hur FN behöver utvecklas?

Anna Karin Eneström: FN behöver stå i centrum för världens ansträngningar för att skapa fred och hållbar utveckling därför att alla världens länder finns representerade där. I dag ser vi att många andra aktörer än länder och deras regeringar påverkar utvecklingen både negativt och positivt. FN måste därför bli bättre på att förstå, samarbeta med och nå ut till civilsamhället, den privata sektorn, ungdomar med flera. Rapporten har ett bra fokus där och talar bland annat om en ”nätverkande multilateralism”.

På området fred och säkerhet finns bra förslag om nedrustning och förebyggande arbete, där mer måste göras, vilket inte minst konsekvenserna av Rysslands allvarliga brott mot FN-stadgan visar på. FN lider dock fortfarande av bristande legitimitet på grund av hur säkerhetsrådet ser ut och fungerar. Det blev tydligt i samband med Rysslands krig mot Ukraina. Där saknar rapporten vågade förslag, men vi väntar oss mer på detta område med en Ny agenda för fred som ska byggas ut och presenteras i början av nästa år.

Albin Oskarsson: Det är nödvändigt att FN utvecklas och blir en starkare plattform för globalt samarbete. FN måste anpassas utifrån hur världen ser ut i dag. Vi lever i en helt annan värld i dag jämfört med 1945 när FN skapades. Guterres förslag på hur FN kan utvecklas är bra steg för att FN ska bli en starkare och effektivare aktör.

Det är synd att vetorätten nämns endast en gång i rapporten. Vetorätten hindrar FN från att agera handfast och effektivt i de situationer där FN behövs som mest. Jag har förståelse för att vetorätten är ett känsligt ämne och svårt att göra något åt, men jag tycker ändå att den förtjänar en bredare och mer nyanserad diskussion. Att Guterres föreslår att användandet av vetot ska begränsas är dock ett steg i rätt riktning.

Ulrika Modéer: Rapporten talar om ett nätverkande globalt samfund där FN har en central roll. Redan 2015 formulerade vi ett särskilt mål – mål 17 om partnerskap – och nu menar generalsekreteraren att vi måste nätverka mycket mer med politiska beslutsfattare, myndigheter, civilsamhället, den privata sektorn och förstås också forskningsvärlden – och att multilaterala organisationer också måste samverka mer med regionala och nationella organisationer.

Det är också viktigt att säkerställa att FN:s expertis på landnivå jobbar strategiskt tillsammans med olika partner för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, klimat, miljö och utveckling. Och att titta på hur vi även i utdragna kriser och konflikter kan genomföra insatser som leder till utveckling så att vi inte hela tiden behöver svara med humanitära insatser som är så kostsamma.

Ungas deltagande och hänsynstagande gentemot kommande generationer ägnas särskild uppmärksamhet. Hur ser du själv på dessa frågor och rapportens förslag?

Anna Karin Eneström: Det är jätteviktigt att FN blir bättre på detta. Ungdomar måste involveras mer i beslutsfattande som rör deras framtid. Vi har ett ansvar för kommande generationer. Detta emanerar från den första FN-konferensen i Stockholm 1972. Det handlar om att hantera de utmaningar vi har i dag, inte minst klimatkrisen, så det finns en framtid för kommande generationer. Nu ser det ut som att FN får ett stärkt ungdomskontor, det är ett bra steg på vägen. Det vore spännande med ett forum i FN för att diskutera framtida generationers intressen. Vi får se om det är görbart.

Albin Oskarsson: Det är viktigt att ungas deltagande och hänsynstagandet mot kommande generationer lyfts i rapporten, då ungdomars perspektiv förtjänar att komma fram mer än vad som sker i dag. I Sverige kan vi konstatera att vi har problem med ungdomars deltagande i politiken. Inför valet 2022 var genomsnittsåldern på valsedlarna 56 år och enligt Statistikmyndigheten SCB är pensionärer överrepresenterade i landets kommunfullmäktige. Avsaknaden av ungdomar i politiken är ett allvarligt demokratiproblem eftersom det bidrar till sämre representativitet. Att skapa incitament för att få in fler unga i politiken är viktigt. De har ett starkt driv och engagemang och utan ungdomar i politiken riskerar vi att deras perspektiv går förlorat.

Ulrika Modéer: Att rapporten tittar in i framtiden och understryker betydelsen av ett generationsperspektiv på besluten är väldigt spännande. Det är inte nytt men Guterres har blivit allt tydligare på den här punkten och från UNDP ser vi också värdet av detta då vi jobbar mycket med ungas deltagande och rättigheter.

”Our common agenda” författades före Rysslands angrepp på Ukraina. Vad tänker du om idéerna i rapporten mot bakgrund av utvecklingen under 2022?

Anna Karin Eneström: Ryssland krig mot Ukraina är en sorglig konsekvens av att respekten för internationell rätt och FN-stadgan utmanas alltmer av auktoritära stater. Därför är rapporten än viktigare i dag än när den presenterades. En stor majoritet av FN:s medlemmar fördömde aggressionen, efter att säkerhetsrådet misslyckades med detta på grund av Rysslands veto, så det visade ändå att det finns stöd för FN-stadgan i världen. Kriget utlöste också en livsmedelskris och där visade FN-systemet vad man kunde åstadkomma genom överenskommelsen i Istanbul om återupptagen export från Ukraina, även om mycket arbete återstår.

Albin Oskarsson: Rysslands krig mot Ukraina har bidragit till ett enormt lidande för civila och försatt människor på flykt. Dessutom har hotet om kärnvapen ökat. Kriget belyser det faktum att idéerna i rapporten behöver bli verklighet och det nu.

Ulrika Modéer: Rysslands invasion av Ukraina gör rapporten ännu mer relevant. Invasionen har gett stora konvulsioner i världsekonomin och det är som vanligt de allra mest utsatta som drabbas värst av kriget och de sanktioner som införts. Därför är det otroligt viktigt för det internationella samfundet att vara solidariskt. Solidaritet är också något som löper som en röd tråd genom ”Our common agenda”, vi måste klara av att vara solidariska annars kommer vi inte att kunna hålla ihop våra länder, våra lokalsamhällen eller det internationella samfundet. När vi nu ser som ett resultat av kriget hur länder upprustar så är det också FN:s uppgift att påminna om betydelsen av nedrustning och konfliktförebyggande insatser. Och om vikten av att satsa på utveckling och att vi investerar rätt i förhållande till klimat, pandemi och så vidare.

Vad har du förhoppningar när det gäller den fortsatta processen och toppmötet om framtiden som ska hållas i september nästa år?

Anna Karin Eneström: Dels att FN:s medlemsländer, trots spänningarna mellan stormakterna, lyckas enas kring ett ambitiöst och framåtblickande slutdokument. Dels att civilsamhället, inte minst unga, kan delta i så hög utsträckning som möjligt.
Albin Oskarsson: Mina förhoppningar inför toppmötet är att de frågor som står på agendan ska tas på allvar och att toppmötet inte bara blir en plattform för länder att stoltsera med vad de redan har gjort och visa hur duktiga de är. Jag hoppas att världens stater med kritiska ögon granskar sig själva och faktiskt bidrar till att skapa förändring.

Ulrika Modéer: Många länder har nog upplevt att de globala åtagandena har blivit övermäktiga. Samtidigt ökar engagemanget kring klimatfrågan dagligen när man nu ser effekterna på alla kontinenter, inklusive Europa. Jag tror att det kommer att vara väldigt välkommet att världssamfundet samlas kring de här frågorna nästa år och stämmer av och förnyar sina åtaganden för de globala målen. Och då också konstaterar att det inte finns någon annan väg än att vi samarbetar och visar solidaritet.

Något mer du vill tillägga när det gäller den roll som FN och multilateralismen spelar i dagens värld?

Anna Karin Eneström: Vi behöver mer engagemang lokalt, regionalt och globalt, inte minst från unga, för FN och multilateralismen.

Albin Oskarsson: Det finns ingen annan organisation som FN. Det finns ingen annan plattform där stater, organisationer och människor kan samlas och samarbeta med varandra. Det finns ingen annan organisation som besitter de verktyg, kunskaper och erfarenheter som FN besitter. Därför är det viktigt att FN utvecklas och blir bättre rustat för dagens och morgondagens utmaningar. Då kan FN förbli en stark röst för mänskliga rättigheter, fred och säkerhet och hållbar utveckling.

Ulrika Modéer: Människor är ofta frustrerade över att FN inte ”gör någonting”. Då ska man komma ihåg att FN kan bara agera om medlemsstaterna ger det stöd som krävs. FN med sina svagheter och styrkor är den enda plats vi har där alla länder och aktörer kan mötas. Den platsen behöver vi bevara men också utveckla. Det är viktigare än någonsin och det är också det som ”Our common agenda” handlar om – en inbjudan till en bredd av aktörer att använda den här unika plattformen som FN utgör.

Läs mer om rapporten här.

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 3/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer

Möt våra pristagare!

14 november, 2022 / Nyheter

Varje år utser Svenska FN-förbundet två personer eller organisationer som har gjort särskilda insatser till stöd för FN. Möt Årets FN-supporter Lena Friberg från Lerum och Årets FN-vän, klimatexperten Johan Rockström.

Läs mer

FN-experter: Sverige bör stärka arbetet mot rasism

07 november, 2022 / Nyheter

En expertgrupp från FN efterlyser arbete mot systematisk rasism, förtroendeskapande åtgärder mellan polis och minoriteter samt statistik som baseras på etnicitet. I vår granskas Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer

Parfym, bunkrar och FN-rollspel

07 november, 2022 / Blogg

Förra veckan var vi på besök i Albanien och deras FN-förbund. Det grundades 2016 men är redan en nyckelaktör i civilsamhället för att stärka unga i arbetet för en demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter, fred och hållbar utveckling.

Läs mer

FN-skola firar 15 år

30 oktober, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundets verksamhet FN-skola fyller 15 år i höst. Certifieringen stärker gymnasieskolors engagemang för globala frågor och nio skolor som har varit med sedan starten 2007 kan nu fira jubileum.

Läs mer