I januari startade den oberoende nationella MR-institution som FN och civilsamhällesorganisationer under många år har krävt att Sverige ska inrätta. Den placeras i Lund med Anders Kompass som vikarierande generaldirektör.

Institutet för mänskliga rättigheter är en statlig myndighet med huvuduppdraget att undersöka och följa hur väl de mänskliga rättigheterna efterlevs i Sverige. Utöver detta allmänna MR-arbete har institutet ett särskilt uppdrag att fungera som en oberoende nationell mekanism för att främja och skydda åtagandena enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD. Enligt konventionen ska varje statspart ha en sådan mekanism.

– Som granskningsorgan för CRPD ska vi ha en dialog med de organisationer som jobbar med frågorna, men även med de som har egen erfarenhet av funktionsnedsättning. Vi ska granska att det som står i konventionen uppfylls, säger vikarierande generaldirektör Anders Kompass.

Vidare ska institutet ge förslag till regeringen angående förbättringar som ska främja mänskliga rättigheter. Enskilda fall av kränkningar eller klagomål ska inte prövas men enligt Kompass tar institutet gärna emot information om levnadsvillkor.

Förslag på att främja mänskliga rättigheter

– Vi vill bli ett trovärdigt institut som jobbar nära människor och civilsamhället för att bidra till att Sverige ska vara ett bra land att leva i oavsett vilka förutsättningar man har i livet, säger han.

Svenska FN-förbundet har under många år verkat för att Sverige ska inrätta en oberoende nationell MR-institution i enlighet med Parisprinciperna. Pearl Mulkerrins, rådgivare för mänskliga rättigheter, välkomnar det nya institutet och menar att det kommer att ha betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Sverige, inte minst för säkerställandet av CRPD. Hon konstaterar att institutet även kommer att komplettera statens och civilsamhällets rapporter till FN när Sverige granskas.

Bättre efterlevnad av mänskliga rättigheter

– Institutets effekt blir en bättre efterlevnad av FN:s konventioner i Sverige och en ökad rättssäkerhet. Men också en bättre granskning av mänskliga rättigheter i Sverige. Viktigast är att rättighetsbärare ska kunna utkräva sina rättigheter, säger hon och fortsätter:

– Jag ser fram emot att ta del av institutets verksamhet under det kommande året och hoppas se en löpande dialog mellan civilsamhället och institutet. Det är viktigt att civilsamhället får möjlighet att bidra med en kompletterande bild av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige.

————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.