Globalt har tillgången till rent vatten, toaletter och möjligheten att tvätta händerna förbättrats mellan 2015 och 2020. Trots framgångarna saknar dock fortfarande en stor del av mänskligheten denna grundläggande service. För unga flickor kan det få flera allvarliga konsekvenser som påverkar deras liv och hindrar dem från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

En rapport från världshälsoorganisationen WHO och FN:s barnfond Unicef från 2017 visar att flickor och kvinnor står för 80 procent av vatteninsamlingen i hushåll där det saknas tillgång till säkert dricksvatten i hemmen. Detta arbete kan vara mycket tidskrävande och hindrar flickorna från att delta i skolundervisning. De är också mer utsatta för vattenrelaterade sjukdomar eftersom de hanterar mer vatten än vad män och pojkar gör. Bristen på toaletter eller latriner i hemmet utgör dessutom en särskild risk i ett vidare perspektiv.

Delade toaletter utsätter flickor för risk

– När flickor och kvinnor inte har tillgång till en toalett eller latrin i hemmet måste de göra sina behov i delade och öppna utrymmen. Om de då saknar avskildhet och säkerhet är de extremt sårbara för trakasserier, attacker, våld och våldtäkt, säger Ana Gren, senior programspecialist inom vattenfrågor på Sida.

WHO och Unicef har det globala tillsynsansvaret för delmål 6.1 och 6.2 i Agenda 2030. Delmål 6.2 kräver att särskild uppmärksamhet och hänsyn ska tas till flickor och kvinnors behov av rent vatten och sanitet.

En fråga som man har börjat titta närmare på under senare år, och ta fram indikatorer för, är tillgången till mensskydd och en avskild plats att tvätta sig och byta mensskydd i olika miljöer.

– Hittills finns denna typ av data bara från 29 länder, men det är ett pågående arbete, säger Ana Gren.

Närmare en femtedel av världens skolor saknar toaletter och i en fjärdedel saknas möjlighet att tvätta händerna. Det visas i en rapport från WHO och Unicef från 2020. Huruvida dessa toaletter är anpassade för flickors behov av enskildhet och av att på lämpligt sätt kunna ta hand om eller göra sig av med använda mensskydd finns det dock ingen detaljerad statistik om än.

Många flickor hoppar av skolan när de får mens

Problemen får många flickor att hoppa av skolan eller vara frånvarande de dagar de har mens. Flickor som inte har möjlighet att tvätta sig riskerar dessutom att lukta illa och bli utsatta för gliringar och kränkningar. De kan också sluta skolan på grund av kulturella föreställningar om att en flicka som fått mens är redo att giftas bort och bli gravid eller att hon anses vara smutsig. Det sociala stigmat kan vara mycket stort.

Oavsett om en flickas bristfälliga skolgång beror på att hon behöver samla in vatten för hushållet, saknar bra mensskydd eller på att det inte finns lämpliga toaletter i skolan, blir resultatet att flickor får svårt att komma ut i arbete och försörja sig själva.

Coronapandemin har inneburit ett bakslag för arbetet med vatten och sanitet till alla, men den har också varit en ögonöppnare för hur viktigt det är att alla har tillgång till detta. Och även om hjälporganisationer inte kunnat arbeta tillsammans med skolor, eftersom de varit stängda, har arbetet ställts om till mer akuta insatser där det funnit utrymme för att jobba med och informera om menshygienfrågor.

Ökad finansiering behövs till vatten och sanitet

För att uppnå målet om vatten och sanitet till alla krävs kraftigt ökad finansiering, kunskap, innovation och en global dialog. För varje dollar som investeras i vatten och sanitet får man 21 dollar tillbaka.

– Tyvärr kan man se att vissa länder bara har avsatt mellan en och två procent av statsbudgeten till vatten och sanitet, medan transporter och byggande av vägar fått en betydligt större del. Här finns det en dialog på global nivå för att se till att vatten och sanitet blir en prioritering. Beslutsfattare behöver förstå hur viktiga dessa investeringar är. Jag brukar säga att ett land inte kan ha en sund ekonomi utan en hälsosam befolkning, säger Ana Gren.

————

Denna text är hämtad från ett kommande nummer av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/21).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.