Efter flera års debatt blir FN:s barnkonvention svensk lag.
20 december, 2019 / Världshorisont

Nu blir barnkonventionen svensk lag

Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Detta trots att flera juridiska instanser – däribland Lagrådet – avstyrkt förslaget. Tidningen Världshorisont har pratat med två personer som varit på olika sidor i debatten.

Det var i juni 2018 som regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, fick igenom sitt förslag i riksdagen. Beslutet välkomnades av barnrättsorganisationer. Men i den utdragna diskussion som föregick omröstningen blev det uppenbart att frågan knappast handlade om att vara för eller emot barns rättigheter – snarare har debattörerna haft olika uppfattning om vilken väg som är den rätta när barns rättigheter ska stärkas.

Världshorisont ställde ett par frågor till två personer på motsatt sida i debatten.

Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige, varför tycker du att det är bra att barnkonventionen nu blir svensk lag?

Barnkonventionen som lag kommer att stärka barns rättigheter i praktiken och barns rättigheter kommer att tas på större allvar i samhället. Barnkonventionen har varit juridiskt bindande för Sverige sedan vi antog den 1990, men trots det ses barn inte alltid som individer med egna rättigheter utan som bihang till föräldrar. Genom att göra barnkonventionen till lag så ökar barns status och vi får ett effektivare verktyg att genomföra barns rättigheter.

Finns det inga risker med att göra konventionstexten till svensk lag?

De vanligaste argumenten som kommer upp bland dem som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och att fördelarna tydligt överväger. FN:s barnrättskommitté är experter på barnkonventionen och ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

Vad krävs framöver för att den här reformen ska bli så bra som möjligt för barn i Sverige?

Vi behöver satsa på kunskap och kompetensutveckling hos myndigheter i Sverige, inte minst kommuner och regioner, för att öka förståelsen för vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i praktiken. Inte minst kring hur vi utreder barnets bästa. Vi behöver också sprida kunskap till barn själva om deras rättigheter och i samhället i stort.

Thomas Rolén, president vid Kammarrätten i Stockholm, varför har du varit kritisk till att barnkonventionen nu blir svensk lag?

Konventionen är övergripande formulerad och svår att överföra till svensk lag som är mer precist skriven. Den är inte på svenska med svenska referenser. Konventionen och svensk lag matchar inte helt varandra. Det blir då svårt när domstolar ska tolka och döma. En fråga är hur barns rättigheter i konventionen ska vägas mot andra rättigheter vid intressekonflikter. Sådana kan finnas där samhällets intressen ställs mot varandra men också i relation till vårdnadshavare. När lagen införs uppstår oklarheter som domstolarna ska ta ställning till. Den ställer också nya krav på hur barn kommer till tals i rättsprocesser.

Vår bedömning är att man först borde se möjligheterna att inom befintlig lagstiftning stärka barns rättigheter där man bedömer att det brister. Det är inte ett självändamål att Sverige ska vara tidiga med att göra konventionen till lag. Varje land har en unik lagstiftning, det är utifrån den man ser om en ny lag behövs och passar in.

Finns det inga fördelar med att göra konventionstexten till svensk lag?

Barnrättsfrågorna får ökad prioritet. Konventionen blir ledstjärna när man ser om svensk lag behöver kompletteras. Det blir internationellt tryck i frågan. Vad krävs framöver för att den här reformen ska bli så bra som möjligt för barn i Sverige? Framför allt att de som berörs av konventionen får information och utbildning om hur den ska tolkas och tillämpas. Det kan också innebära att myndigheter och domstolar behöver resurser för utbildning och för att utveckla rutiner och praxis.

——-

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Nära hälften av landets kommuner och regioner deltar i Glokala Sverige

21 januari, 2020 / Pressmeddelanden

Inför 2020 går ytterligare 49 kommuner och en region med i Svenska FN-förbundets och SKR:s gemensamma projekt Glokala Sverige, som handlar om att arbeta med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Därmed deltar 146 av landets 310 kommuner och regioner i projektet.

Läs mer

Snedbalans i skidbacken

21 januari, 2020 / Blogg

Klimatpinnar och en del annat saknades i Sälenbacken, skriver Annelie Börjesson som sammanfattar sina intryck från Folk och Försvars rikskonferens i Sälen nyligen.

Läs mer

Seminarium i Sälen om folkliga frågor om försvaret

13 januari, 2020 / Nyheter

Svenska FN-förbundet arrangerar tillsammans med tre andra frivilligorganisationer ett seminarium under Folk och Försvars rikskonferens som pågår just nu i Sälen. Seminariet äger rum på tisdag den 14 januari kl 10.00-11.00.

Läs mer

Vi har inget annat val än att fortsätta kämpa

23 december, 2019 / Blogg

Georgiens väg mot demokrati har inte varit spikrak. Många georgier upplever en hopplöshet, men också en stark drivkraft att förändra. Vår praktikant Åsa reflekterar över intryck hon fått under hösten.

Läs mer

Global oro gör FN-arbetet ännu viktigare

20 december, 2019 / Blogg

Motsättningar finns men länderna återkommer gång på gång till FN-arbetet. Det är särskilt viktigt i en tid av global oro, skriver Annelie Börjesson samtidigt som hon sammanfattar FN-året 2019 och blickar framåt.​

Läs mer

Bakom varje mål finns en människa

19 december, 2019 / Blogg

Linns praktik i Tanzania börjar gå mot sitt slut. Hon reflekterar över människor hon mött och över hur de har fått henne att förstå de globala målen i praktiken.

Läs mer

Det kongolesiska folket måste få fortsatt skydd

18 december, 2019 / Debattartiklar

Tidpunkten då Demokratiska republiken Kongo själv kan garantera sin säkerhet ligger årtionden framför oss. Därför måste omvärlden pröva nya lösningar så att FN-styrkan Monusco ska kunna skydda landets civilbefolkning, skriver FN-förbunden i DR Kongo och Sverige på debattsajten Mänsklig Säkerhet.

Läs mer

Demokratin under attack av falska nyheter

18 december, 2019 / Blogg

I Georgien är tillgången till objektiv journalistik låg. Vår praktikant Åsa funderar över de fria mediernas förutsättningar för demokrati.

Läs mer

Ljusglimtar på Tanzanias regntunga himmel

13 december, 2019 / Blogg

Dar es Salaam är översvämmat och regnigt men vår praktikant Fredrika hittar ljusglimtar i det lokala engagemanget.

Läs mer