fbpx
Efter flera års debatt blir FN:s barnkonvention svensk lag.
20 december, 2019 / Världshorisont

Nu blir barnkonventionen svensk lag

Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Detta trots att flera juridiska instanser – däribland Lagrådet – avstyrkt förslaget. Tidningen Världshorisont har pratat med två personer som varit på olika sidor i debatten.

Det var i juni 2018 som regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, fick igenom sitt förslag i riksdagen. Beslutet välkomnades av barnrättsorganisationer. Men i den utdragna diskussion som föregick omröstningen blev det uppenbart att frågan knappast handlade om att vara för eller emot barns rättigheter – snarare har debattörerna haft olika uppfattning om vilken väg som är den rätta när barns rättigheter ska stärkas.

Världshorisont ställde ett par frågor till två personer på motsatt sida i debatten.

Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige, varför tycker du att det är bra att barnkonventionen nu blir svensk lag?

Barnkonventionen som lag kommer att stärka barns rättigheter i praktiken och barns rättigheter kommer att tas på större allvar i samhället. Barnkonventionen har varit juridiskt bindande för Sverige sedan vi antog den 1990, men trots det ses barn inte alltid som individer med egna rättigheter utan som bihang till föräldrar. Genom att göra barnkonventionen till lag så ökar barns status och vi får ett effektivare verktyg att genomföra barns rättigheter.

Finns det inga risker med att göra konventionstexten till svensk lag?

De vanligaste argumenten som kommer upp bland dem som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och att fördelarna tydligt överväger. FN:s barnrättskommitté är experter på barnkonventionen och ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

Vad krävs framöver för att den här reformen ska bli så bra som möjligt för barn i Sverige?

Vi behöver satsa på kunskap och kompetensutveckling hos myndigheter i Sverige, inte minst kommuner och regioner, för att öka förståelsen för vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i praktiken. Inte minst kring hur vi utreder barnets bästa. Vi behöver också sprida kunskap till barn själva om deras rättigheter och i samhället i stort.

Thomas Rolén, president vid Kammarrätten i Stockholm, varför har du varit kritisk till att barnkonventionen nu blir svensk lag?

Konventionen är övergripande formulerad och svår att överföra till svensk lag som är mer precist skriven. Den är inte på svenska med svenska referenser. Konventionen och svensk lag matchar inte helt varandra. Det blir då svårt när domstolar ska tolka och döma. En fråga är hur barns rättigheter i konventionen ska vägas mot andra rättigheter vid intressekonflikter. Sådana kan finnas där samhällets intressen ställs mot varandra men också i relation till vårdnadshavare. När lagen införs uppstår oklarheter som domstolarna ska ta ställning till. Den ställer också nya krav på hur barn kommer till tals i rättsprocesser.

Vår bedömning är att man först borde se möjligheterna att inom befintlig lagstiftning stärka barns rättigheter där man bedömer att det brister. Det är inte ett självändamål att Sverige ska vara tidiga med att göra konventionen till lag. Varje land har en unik lagstiftning, det är utifrån den man ser om en ny lag behövs och passar in.

Finns det inga fördelar med att göra konventionstexten till svensk lag?

Barnrättsfrågorna får ökad prioritet. Konventionen blir ledstjärna när man ser om svensk lag behöver kompletteras. Det blir internationellt tryck i frågan. Vad krävs framöver för att den här reformen ska bli så bra som möjligt för barn i Sverige? Framför allt att de som berörs av konventionen får information och utbildning om hur den ska tolkas och tillämpas. Det kan också innebära att myndigheter och domstolar behöver resurser för utbildning och för att utveckla rutiner och praxis.

——-

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN hjälper i Gaza

29 november, 2023 / Nyheter

Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.

Läs mer

”Många gravida dör i konflikter”

24 november, 2023 / Världshorisont

Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.

Läs mer

Årets FN-vän: Från ord till handling för Ukraina

22 november, 2023 / Nyheter

Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!

Läs mer

MR-brott i Iran – Efter 35 år väntar Sima fortfarande på upprättelse 

21 november, 2023 / Världshorisont

Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.

Läs mer

Tema utbildning på nordisk ungdomskonferens

20 november, 2023 / Nyheter

FN-förbundets ungdomsambassadörer reste i början av november till Island för att delta i en nordisk ungdomskonferens med fokus på utbildning för hållbar utveckling.

Läs mer

Massflykt från Nagorno-Karabach – enklaven tömd på armenier 

13 november, 2023 / Världshorisont

I september hamnade den flera decennier långa konflikten om Nagorno-Karabach i strålkastarljuset då Azerbajdzjan genom en blixtoffensiv tog kontroll över området. Världshorisont rapporterar om massflykten som följde och om hur FN i grannlandet Armenien arbetar för att hjälpa flyktingarna. 

Läs mer

Internationella praktikantprogrammet läggs ner  

13 november, 2023 / Nyheter

På grund av nedskärningar i den svenska biståndsbudgeten har FN-förbundets internationella praktikantprogram lagts ned. En av våra praktikanter skriver om programmets betydelse för deltagarna och systerförbunden.

Läs mer

Uppdrag: Rättvisa för krigets offer

09 november, 2023 / Nyheter

För att främja rättvisa för alla som har utsatts för krigsförbrytelser under Rysslands invasionskrig i Ukraina reser Nadia Volkova från människorättsorganisationen ULAG runt i Europa. På inbjudan av Svenska FN-förbundet besökte hon i veckan Sverige.

Läs mer

Förändring på förbundskansliet

07 november, 2023 / Nyheter

FN-förbundets styrelse kommenterar förändringen i kansliledningen.

Läs mer