Efter flera års debatt blir FN:s barnkonvention svensk lag.
20 december, 2019 / Världshorisont

Nu blir barnkonventionen svensk lag

Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Detta trots att flera juridiska instanser – däribland Lagrådet – avstyrkt förslaget. Tidningen Världshorisont har pratat med två personer som varit på olika sidor i debatten.

Det var i juni 2018 som regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, fick igenom sitt förslag i riksdagen. Beslutet välkomnades av barnrättsorganisationer. Men i den utdragna diskussion som föregick omröstningen blev det uppenbart att frågan knappast handlade om att vara för eller emot barns rättigheter – snarare har debattörerna haft olika uppfattning om vilken väg som är den rätta när barns rättigheter ska stärkas.

Världshorisont ställde ett par frågor till två personer på motsatt sida i debatten.

Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige, varför tycker du att det är bra att barnkonventionen nu blir svensk lag?

Barnkonventionen som lag kommer att stärka barns rättigheter i praktiken och barns rättigheter kommer att tas på större allvar i samhället. Barnkonventionen har varit juridiskt bindande för Sverige sedan vi antog den 1990, men trots det ses barn inte alltid som individer med egna rättigheter utan som bihang till föräldrar. Genom att göra barnkonventionen till lag så ökar barns status och vi får ett effektivare verktyg att genomföra barns rättigheter.

Finns det inga risker med att göra konventionstexten till svensk lag?

De vanligaste argumenten som kommer upp bland dem som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och att fördelarna tydligt överväger. FN:s barnrättskommitté är experter på barnkonventionen och ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

Vad krävs framöver för att den här reformen ska bli så bra som möjligt för barn i Sverige?

Vi behöver satsa på kunskap och kompetensutveckling hos myndigheter i Sverige, inte minst kommuner och regioner, för att öka förståelsen för vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i praktiken. Inte minst kring hur vi utreder barnets bästa. Vi behöver också sprida kunskap till barn själva om deras rättigheter och i samhället i stort.

Thomas Rolén, president vid Kammarrätten i Stockholm, varför har du varit kritisk till att barnkonventionen nu blir svensk lag?

Konventionen är övergripande formulerad och svår att överföra till svensk lag som är mer precist skriven. Den är inte på svenska med svenska referenser. Konventionen och svensk lag matchar inte helt varandra. Det blir då svårt när domstolar ska tolka och döma. En fråga är hur barns rättigheter i konventionen ska vägas mot andra rättigheter vid intressekonflikter. Sådana kan finnas där samhällets intressen ställs mot varandra men också i relation till vårdnadshavare. När lagen införs uppstår oklarheter som domstolarna ska ta ställning till. Den ställer också nya krav på hur barn kommer till tals i rättsprocesser.

Vår bedömning är att man först borde se möjligheterna att inom befintlig lagstiftning stärka barns rättigheter där man bedömer att det brister. Det är inte ett självändamål att Sverige ska vara tidiga med att göra konventionen till lag. Varje land har en unik lagstiftning, det är utifrån den man ser om en ny lag behövs och passar in.

Finns det inga fördelar med att göra konventionstexten till svensk lag?

Barnrättsfrågorna får ökad prioritet. Konventionen blir ledstjärna när man ser om svensk lag behöver kompletteras. Det blir internationellt tryck i frågan. Vad krävs framöver för att den här reformen ska bli så bra som möjligt för barn i Sverige? Framför allt att de som berörs av konventionen får information och utbildning om hur den ska tolkas och tillämpas. Det kan också innebära att myndigheter och domstolar behöver resurser för utbildning och för att utveckla rutiner och praxis.

——-

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Kurdiska kvinnor offer i krigets Syrien

08 augusti, 2020 / Nyheter

Nya rapporter under sommaren talar om en svår situation för den kurdiska folkgruppen i nordvästra Syrien. Till de värst drabbade hör kvinnor i regionen Afrin.

Läs mer

Ett starkt FN-förbund och ett starkt FN

07 augusti, 2020 / Nyheter

Svenska FN-förbundet har fått en ny generalsekreterare. Möt Anna Hägg-Sjöquist som välkomnar fler att engagera sig för FN-samarbetet.

Läs mer

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

06 augusti, 2020 / Debattartiklar

För 75 år sedan, den 6 och 9 augusti 1945, utsattes Hiroshima och Nagasaki för kärnvapenattacker. Svenska FN-förbundet och en rad andra organisationer kräver i Aftonbladet att Sverige ansluter sig till FN:s förbud mot kärnvapen.

Läs mer

Minnesdag – 75 år sedan Hiroshima

04 augusti, 2020 / Nyheter

Vi uppmärksammar minnesdagen för offren för atombomberna över Hiroshima med webbinarium, tranvikning och aktiviteter i hela landet.

Läs mer

Ohållbar utveckling i en pandemisk värld

20 juli, 2020 / Blogg

När världens länder samlades för att för femte gången gå igenom hur det går med genomförandet av Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling, var det via

Läs mer

FN-samarbetet ännu viktigare i coronakrisen

03 juli, 2020 / Debattartiklar

FN-arbetet måste drivas vidare med sikte på att bekämpa coronapandemin, värna grundläggande FN-värderingar och hjälpa världens mest utsatta, skriver ordförande Annelie Börjesson i FN-förbundets sommarartikel.

Läs mer

Minröjning i norra Irak

02 juli, 2020 / Världshorisont

Naeemeh minns dagen då IS kom till hennes hemby Kojo och tvingade hennes familj på flykt. Nu arbetar hon som minröjare för att kunna återvända hem.

Läs mer

Mot min vilja – FN-rapport om skadliga traditioner

30 juni, 2020 / Nyheter

Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning ökar i omfattning. Med 2020 års befolkningsrapport utmanar FN skadliga traditioner som varje dag drabbar hundratusentals flickor och kvinnor.

Läs mer

Statskontoret förordar fortsatt stöd till Glokala Sverige

29 juni, 2020 / Nyheter

I en ny rapport föreslår Statskontoret att Svenska FN-förbundets och SKR:s projekt Glokala Sverige får fortsatt stöd.

Läs mer