FN-systemet bedriver ett omfattande arbete världen över, trots knappa resurser. Organisationens ordinarie budget 2020 uppgår endast till drygt hälften av Stockholms stads.

FN:s verksamhet finansieras framför allt av de 193 medlemsländerna. Finansieringen är indelad i två delar: en obligatorisk och en frivillig. I den obligatoriska delen ingår FN:s reguljära budget, som i år uppgår till tre miljarder amerikanska dollar, alltså cirka 26 miljarder kronor. Det kan jämföras med budgeten för Stockholms stad år 2020, som är drygt 48 miljarder kronor.                                                                                                                             

Den reguljära budgeten täcker bland annat verksamheten hos de sex huvudorganen, däribland generalförsamlingen, säkerhetsrådet och sekretariatet. Ungefär 70 procent går till personalkostnader.

Finansieringen är utformad efter ett system där varje land betalar efter förmåga. USA betalar mest, 22 procent. Sverige står för omkring en procent av budgeten, i år var avgiften 236 miljoner kronor.

De frivilliga bidragen är oumbärliga

Till den obligatoriska delen hör också budgeten för FN:s fredsbevarande insatser. Perioden 1 juli 2019 – 30 juni 2020 var budgeten 6,5 miljarder dollar och finansierade ett dussintal fredsinsatser. Även här betalar länderna efter förmåga, men de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ansvarar för majoriteten av kostnaderna. USA ligger högst och ska betala 28 procent, men sedan ett antal år vägrar landet ge mer än 25 procent. Sveriges bidrag för 2020 var 433 miljoner kronor. Många länder ger också ytterligare frivilliga bidrag till de fredsbevarande insatserna.

Den största delen av FN:s verksamhet är beroende av frivilliga bidrag som framför allt kommer från medlemsländerna. Det gäller till exempel FN:s barnfond Unicef, utvecklingsprogrammet UNDP och flyktingorganet UNHCR.

Rapporten ”Financing the UN Development System: Time for Hard Choices”, publicerades i september 2019 av Dag Hammarskjöld-stiftelsen och The United Nations Multi-Partner Trust Fund Office. Enligt rapporten uppgick FN-systemets totala budget till 53,2 miljarder dollar år 2017. Det kan jämföras med världens militärutgifter, som samma år låg på 1 739 miljarder dollar, enligt Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

Av de 53 miljarderna kommer cirka 14 miljarder från obligatoriska avgifter, 35 miljarder från frivilliga bidrag och drygt fyra miljarder från övriga avgifter och inkomster. 71 procent gick till utvecklingsarbete och humanitärt arbete varav en stor del, 35 procent, bekostade insatser i Afrika. När det gäller humanitärt, utvecklings- och fredsarbete i krisdrabbade länder gick mest resurser till Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Libanon 2017.

Ekonomisk kris hotar

FN är underfinansierat. Generalsekreteraren António Guterres har flera gånger poängterat att organisationen står inför en allvarlig ekonomisk kris. Många medlemsländer betalar inte sin del av den reguljära budgeten fullt ut. Enligt årsredovisningen för 2018 saknar också mer än en tredjedel av de fredsbevarande operationerna resurser för att täcka sina kostnader.

I oktober 2019 varnade António Guterres för att ”vårt arbete och våra reformer är i fara” och uppmanade medlemmarna att betala sina avgifter i tid och fullt ut. Men läget har snarare förvärrats av coronakrisen. I juli i år hade endast 107 av 193 medlemsländer betalat hela sin avgift för 2020.

Jennie Aquilonius, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.