Carla Monteiro de Castro Araujo samtalar med lokalbefolkningen under ett besök i Mbomou, Centralafrikanska republiken. Foto: UN Photo/Hervé Serefio
7 oktober, 2020 / Världshorisont

Mycket nytta för lite pengar

FN-systemet bedriver ett omfattande arbete världen över, trots knappa resurser. Organisationens ordinarie budget 2020 uppgår endast till drygt hälften av Stockholms stads.

FN:s verksamhet finansieras framför allt av de 193 medlemsländerna. Finansieringen är indelad i två delar: en obligatorisk och en frivillig. I den obligatoriska delen ingår FN:s reguljära budget, som i år uppgår till tre miljarder amerikanska dollar, alltså cirka 26 miljarder kronor. Det kan jämföras med budgeten för Stockholms stad år 2020, som är drygt 48 miljarder kronor.                                                                                                                             

Den reguljära budgeten täcker bland annat verksamheten hos de sex huvudorganen, däribland generalförsamlingen, säkerhetsrådet och sekretariatet. Ungefär 70 procent går till personalkostnader.

Finansieringen är utformad efter ett system där varje land betalar efter förmåga. USA betalar mest, 22 procent. Sverige står för omkring en procent av budgeten, i år var avgiften 236 miljoner kronor.

De frivilliga bidragen är oumbärliga

Till den obligatoriska delen hör också budgeten för FN:s fredsbevarande insatser. Perioden 1 juli 2019 – 30 juni 2020 var budgeten 6,5 miljarder dollar och finansierade ett dussintal fredsinsatser. Även här betalar länderna efter förmåga, men de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ansvarar för majoriteten av kostnaderna. USA ligger högst och ska betala 28 procent, men sedan ett antal år vägrar landet ge mer än 25 procent. Sveriges bidrag för 2020 var 433 miljoner kronor. Många länder ger också ytterligare frivilliga bidrag till de fredsbevarande insatserna.

Den största delen av FN:s verksamhet är beroende av frivilliga bidrag som framför allt kommer från medlemsländerna. Det gäller till exempel FN:s barnfond Unicef, utvecklingsprogrammet UNDP och flyktingorganet UNHCR.

Rapporten ”Financing the UN Development System: Time for Hard Choices”, publicerades i september 2019 av Dag Hammarskjöld-stiftelsen och The United Nations Multi-Partner Trust Fund Office. Enligt rapporten uppgick FN-systemets totala budget till 53,2 miljarder dollar år 2017. Det kan jämföras med världens militärutgifter, som samma år låg på 1 739 miljarder dollar, enligt Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut.

Av de 53 miljarderna kommer cirka 14 miljarder från obligatoriska avgifter, 35 miljarder från frivilliga bidrag och drygt fyra miljarder från övriga avgifter och inkomster. 71 procent gick till utvecklingsarbete och humanitärt arbete varav en stor del, 35 procent, bekostade insatser i Afrika. När det gäller humanitärt, utvecklings- och fredsarbete i krisdrabbade länder gick mest resurser till Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Libanon 2017.

Ekonomisk kris hotar

FN är underfinansierat. Generalsekreteraren António Guterres har flera gånger poängterat att organisationen står inför en allvarlig ekonomisk kris. Många medlemsländer betalar inte sin del av den reguljära budgeten fullt ut. Enligt årsredovisningen för 2018 saknar också mer än en tredjedel av de fredsbevarande operationerna resurser för att täcka sina kostnader.

I oktober 2019 varnade António Guterres för att ”vårt arbete och våra reformer är i fara” och uppmanade medlemmarna att betala sina avgifter i tid och fullt ut. Men läget har snarare förvärrats av coronakrisen. I juli i år hade endast 107 av 193 medlemsländer betalat hela sin avgift för 2020.

Jennie Aquilonius, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Rolf Ekéus är Årets FN-vän

21 oktober, 2020 / Pressmeddelanden

Diplomaten, ambassadören och nedrustningsvännen Rolf Ekéus tilldelas Svenska FN-förbundets utmärkelse Årets FN-vän. Ekéus får priset i förbundets program inför FN-dagen som webbsänds den 21 oktober kl 13.00-14.00.

Läs mer

Fler länder måste söka plats i FN-rådet för mänskliga rättigheter

16 oktober, 2020 / Nyheter

Om fler länder kandiderar till FN-rådet för mänskliga länder ökar chansen att fler länder som respekterar mänskliga rättigheter väljs in, säger Svenska FN-förbundet efter att Kina, Ryssland och Kuba röstats in som medlemmar.

Läs mer

FN-arbete som räddar flickor

11 oktober, 2020 / Blogg

Humanitära FN-insatser kan vara skillnaden mellan liv och död för utsatta flickor, skriver Annelie Börjesson på FN-bloggen på internationella flickdagen.

Läs mer

Nobels fredspris: Viktig påminnelse om hunger och konflikt

09 oktober, 2020 / Pressmeddelanden

Att FN:s livsmedelsprogram WFP får Nobels fredspris är en viktig påminnelse om hunger som konfliktorsak – och om vikten av FN:s humanitära arbete i coronapandemin.

Läs mer

Sverige och FN: Litet land med stort inflytande

09 oktober, 2020 / Världshorisont

Sverige är sedan länge en framträdande aktör inom FN. Men hur kommer det sig att just Sverige har ett så varmt förhållande till den världsomspännande 75-åringen? Världshorisont fick en intervju med Carl Skau, chef för FN-enheten på Utrikesdepartementet.

Läs mer

Civila måste skyddas i Nagorno-Karabach

06 oktober, 2020 / Nyheter

Svenska FN-förbundet uppmanar till eldupphör och dialog och betonar att civila måste skyddas i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Läs mer

Unga om de globala målen: Vår framtid står på spel

05 oktober, 2020 / Debattartiklar

Handlingsprogrammet Agenda 2030 med de 17 globala målen antogs för fem år sedan. Om våra politiker misslyckas att säkra en hållbar värld försämras våra möjligheter i livet, skriver FN-förbundets unga ambassadörer för de globala målen i en debattartikel.

Läs mer

FN 75: Milstolpar ur FN:s historia – 1990-talet

02 oktober, 2020 / Nyheter

Under hösten kulminerar firandet av FN:s 75-årsjubileum. Vi presenterar milstolpar från de gångna decennierna. Under 1990-talet höll FN flera världskonferenser, understödde fredssträvanden och inledde reformer i ljuset av fruktansvärda förbrytelser i Rwanda och på Balkan.

Läs mer

Tre toppmöten i FN:s generalförsamling

30 september, 2020 / Nyheter

Efter förra veckans deklaration om FN:s 75-årsjubileum och framtidens utmaningar möts nu världens länder i FN om om tre frågor: biologisk mångfald, kvinnors rättigheter och avskaffande av kärnvapen.

Läs mer