Klimatpolitiken måste också genomsyra alla andra områden, säger Markku Rummukainen. Foto: Maxin Tolchinskiy/Unsplash

Markku Rummukainen har lång erfarenhet inom klimatområdet. Ett av hans viktigaste budskap är att klimatpolitiken måste genomsyra alla andra områden. Det finns fortfarande möjlighet att kraftigt minska utsläppen men om vi ska nå klimatmålen är tiden knapp.

Klimatförändringarna ökar i omfattning och människan, samhället och naturen påverkas alltmer – men det finns lösningar. Så sammanfattar Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, budskapet i de delrapporter som FN:s klimatpanel IPCC hittills har släppt som en del av sin senaste kunskapsutvärdering. Det är den sjätte sedan 1990.

– Det finns positiva tecken men om vi inte vidtar fler och mer kraftfulla åtgärder kommer vi inte kunna uppnå Parisavtalets mål, säger han.

Rummukainen är Sveriges representant i IPCC och har lång erfarenhet av klimatmodellering. IPCC är en del av FN-systemet och dess medlemmar utgörs av världens länder. Arbetet som Sveriges representant innebär att Markku Rummukainen är länken mellan klimatpanelens arbete och Sveriges regering.

Markku Rummukainen är Sveriges representant i IPCC. Foto: Lunds universitet/Kennet Ruona


BÄTTRE KUNSKAP IDAG
– Länders representanter deltar i panelens beslutsmöten och informerar om panelens arbete och möjligheter att medverka i det. Jag var tidigare med som forskare när den femte kunskapsutvärderingen gjordes och bidrog då som författare, säger han. Genom åren har kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats väsentligt. I de första rapporterna var slutsatserna som drogs mycket mer försiktiga, summerar Markku Rummukainen.

– Klimatfrågan är nu en större utmaning än för några år sedan och lösningarna ger sig inte av sig självt. Många tänker på klimatpolitik som ett eget område men all politik har klimatkoppling. Och det behövs bättre samordning så att beslutsfattarna inte tar motstridiga beslut utan i stället driver igenom beslut som kan vara bra på olika plan, säger han.

Ett exempel är fler gröna och blå lösningar i städer – till exempel parker, stadsodlingar, vattendrag och dammar – som dels kan ge ökad livskvalitet och renare luft, dels kan ge skydd mot översvämningar och bidra till utsläppsminskningar.

VARMARE I SVERIGE
IPCC tittar inte på hur enskilda länder påverkas av klimatförändringarna men det finns andra aktörer i Sverige som studerar klimateffekterna lokalt. En av dem är Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

– Om den globala uppvärmningen blir två grader kommer det bli lite varmare hos oss. Vi kommer få ökad nederbörd, särskilt vintertid, kraftigare skyfall och de varmaste dagarna kommer att vara varmare än den genomsnittliga uppvärmningen, säger Markku Rummukainen.

Förutom att vara Sveriges representant till IPCC sitter han med i Sveriges klimatpolitiska råd. Rådet består av ett tiotal experter som oberoende utvärderar regeringens klimatpolitik. Sveriges utsläpp minskar sedan en tid tillbaka, mycket tack vare tidigare åtgärder och arbetet med att verkställa de uppställda klimatmålen.


GÅR FÖR LÅNGSAMT
– Men det går för långsamt, precis som i resten av världen. Vi har en stor del av resan kvar, säger Rummukainen och påtalar att det redan finns lösningar som går att genomföra för att snabba på takten. Det finns teknik för att utöka andelen förnybar energi. Det går att effektivisera material- och energianvändning. Ändrade matvanor och färre transporter kan också driva fram en minskning av utsläppen.

– Vissa av de här lösningarna är inte ens dyra men det tar alltid tid att byta kurs och det är lätt att fortsätta i gamla invanda spår, konstaterar han.

Hur snabbt utvecklingen kommer att gå beror på enskilda länder, företag och individer och hur dessa olika grupper samspelar. Ett effektivt klimatarbete förutsätter att alla i samhället inkluderas. Här utgör civilsamhället en viktig komponent, liksom mobiliseringen av unga.

– Det finns också fler och fler exempel på klimatjuridik, det vill säga att grupper, organisationer eller individer stämmer stater eller företag för att de inte lever upp till sina åtaganden, säger Markku Rummukainen.


FN HAR VIKTIG ROLL
FN har en väldigt viktig roll att spela i klimatfrågan. Det är den arena där alla länder finns representerade och kan arbeta tillsammans.

– Det är där klimatpanelen finns och klimatförhandlingarna genomförs. FN:s miljöprogram Unep gör egna årliga genomgångar av hur långt världen är från att uppnå klimatmålen i termer av både utsläpp och anpassning, säger Markku Rummukainen. Lägg därtill att utsläpp från flyg och sjöfart förhandlas av särskilda FN-organ och att de globala målen för hållbar utveckling kunde antas i FN 2015 som en del av Agenda 2030.

– Hållbar utveckling är intimt kopplat till klimatåtgärder och klimatutvecklingen. Det finns de som säger att FN inte gjort tillräckligt mycket men man kan också vända på det och fråga sig var hade vi stått i dag om vi inte haft

FN som plattform, säger Markku Rummukainen. Parisavtalet har exempelvis börjat ge viktiga avtryck i det globala klimatarbetet genom de nationella klimatplanerna som ska bidra till målet att den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under två grader, med strävan efter 1,5 grad.

– Det har bidragit till att vi inte längre verkar vara på väg mot en värmeökning på fyra till fem grader, så som det såg ut förr. Ländernas planer pekar just nu mot två till tre grader, säger Markku Rummukainen.

STOCKHOLM +50
I år är det 50 år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum i Stockholm och i juni hålls FN-mötet Stockholm +50.
Rummukainen, som medverkar vid FN-förbundets sidoevent inför FN-konferensen, hoppas att Stockholm +50 ska leda till en ambitionshöjning och kanske ytterligare utfästelser eller beslut inom klimat-, miljö- och hållbarhetsområdet.

– Det är viktigt att de olika arenorna stärker varandra. Arbetet med att nå klimatmålen kan exempelvis stärka arbetet med att skydda ekosystem och biologisk mångfald. Världen måste helt enkelt bli mycket bättre på att ta vara på kopplingarna mellan olika områden, säger Markku Rummukainen.

Görrel Espelund, frilansjournalist

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Demokratin på tillbakagång i världen 

06 december, 2022 / Världshorisont

På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Den bilden framgår av det svenska institutet V-Dems forskning. En likartad bild ger två andra institutioner som genomför globala demokratimätningar, Freedom House och tidningen The Economist. 

Läs mer

Unesco högrelevant när demokrati och rättigheter hotas 

05 december, 2022 / Världshorisont

Ett FN-organ som har särskild relevans för demokrati och yttrandefrihet är Unesco. Trots ett ovanligt kärvt samarbetsklimat i dessa frågor är det värdefullt att världens stater möts och samtalar, säger Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Läs mer

Rekordstor nödappell från FN – fel tillfälle att minska FN-biståndet

01 december, 2022 / Nyheter

Torsdagens rekordstora humanitära appell från FN för världens mest utsatta understryker behovet av fortsatt starkt svenskt stöd till FN, säger Svenska FN-förbundet. 

Läs mer

Varningslampor blinkar för demokratin i Sverige 

30 november, 2022 / Världshorisont

De mätningar av demokratin som instituten V-Dem, Freedom House och tidningen The Economist genomför visar att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen. Det betyder inte att allt är frid och fröjd, konstaterar journalisten Mats Wingborg. 

Läs mer

Tro och tvivel – desinformation och demokratiutveckling i Europa

28 november, 2022 / Världshorisont

I skuggan av Rysslands krig mot Ukraina pågår ett annat ryskt angrepp mot Europa där desinformation används som vapen mot den europeiska demokratin. Världshorisont har intervjuat demokratiexperten Jaba Devdariani om sambanden mellan demokratiutveckling och desinformation. 

Läs mer

Internationella dagen mot våld mot kvinnor: Kvinnors rättigheter på tillbakagång

25 november, 2022 / Nyheter

Flickors och kvinnors rättigheter möter motstånd runt om i världen och utvecklingen i Iran och Afghanistan är alarmerande exempel. FN leder arbetet för global jämställdhet men varje medlemsstat måste tillse att flickors och kvinnors rättigheter respekteras.

Läs mer

Nato och kärnvapen: Risk för svagare svensk röst

25 november, 2022 / Nyheter

Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

Läs mer

Svenska FN-förbundet mötte Toily Kurbanov från UN-Volunteers  

22 november, 2022 / Nyheter

En tid som kräver gemensamma krafter och insatser kräver också volontärarbete. Svenska FN-förbundet mötte UN-Volunteers där Toily Kurbanov, chef för FN:s volontärprogram, svarade på några frågor kring vikten av volontärarbete i såväl dagens som framtidens samhälle.

Läs mer

Svag överenskommelse vid FN:s klimattoppmöte

21 november, 2022 / Nyheter

En positiv nyhet i form av en fond för skador och förluster men i övrigt mestadels besvikelser och otillräckliga åtaganden – så kan klimattoppmötet COP27 i Egypten sammanfattas.

Läs mer