Klimatpolitiken måste också genomsyra alla andra områden, säger Markku Rummukainen. Foto: Maxin Tolchinskiy/Unsplash
24 maj, 2022 / Världshorisont

Markku Rummukainen: ”All politik har klimatkoppling”

Markku Rummukainen har lång erfarenhet inom klimatområdet. Ett av hans viktigaste budskap är att klimatpolitiken måste genomsyra alla andra områden. Det finns fortfarande möjlighet att kraftigt minska utsläppen men om vi ska nå klimatmålen är tiden knapp.

Klimatförändringarna ökar i omfattning och människan, samhället och naturen påverkas alltmer – men det finns lösningar. Så sammanfattar Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, budskapet i de delrapporter som FN:s klimatpanel IPCC hittills har släppt som en del av sin senaste kunskapsutvärdering. Det är den sjätte sedan 1990.

– Det finns positiva tecken men om vi inte vidtar fler och mer kraftfulla åtgärder kommer vi inte kunna uppnå Parisavtalets mål, säger han.

Rummukainen är Sveriges representant i IPCC och har lång erfarenhet av klimatmodellering. IPCC är en del av FN-systemet och dess medlemmar utgörs av världens länder. Arbetet som Sveriges representant innebär att Markku Rummukainen är länken mellan klimatpanelens arbete och Sveriges regering.

Markku Rummukainen är Sveriges representant i IPCC. Foto: Lunds universitet/Kennet Ruona


BÄTTRE KUNSKAP IDAG
– Länders representanter deltar i panelens beslutsmöten och informerar om panelens arbete och möjligheter att medverka i det. Jag var tidigare med som forskare när den femte kunskapsutvärderingen gjordes och bidrog då som författare, säger han. Genom åren har kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats väsentligt. I de första rapporterna var slutsatserna som drogs mycket mer försiktiga, summerar Markku Rummukainen.

– Klimatfrågan är nu en större utmaning än för några år sedan och lösningarna ger sig inte av sig självt. Många tänker på klimatpolitik som ett eget område men all politik har klimatkoppling. Och det behövs bättre samordning så att beslutsfattarna inte tar motstridiga beslut utan i stället driver igenom beslut som kan vara bra på olika plan, säger han.

Ett exempel är fler gröna och blå lösningar i städer – till exempel parker, stadsodlingar, vattendrag och dammar – som dels kan ge ökad livskvalitet och renare luft, dels kan ge skydd mot översvämningar och bidra till utsläppsminskningar.

VARMARE I SVERIGE
IPCC tittar inte på hur enskilda länder påverkas av klimatförändringarna men det finns andra aktörer i Sverige som studerar klimateffekterna lokalt. En av dem är Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

– Om den globala uppvärmningen blir två grader kommer det bli lite varmare hos oss. Vi kommer få ökad nederbörd, särskilt vintertid, kraftigare skyfall och de varmaste dagarna kommer att vara varmare än den genomsnittliga uppvärmningen, säger Markku Rummukainen.

Förutom att vara Sveriges representant till IPCC sitter han med i Sveriges klimatpolitiska råd. Rådet består av ett tiotal experter som oberoende utvärderar regeringens klimatpolitik. Sveriges utsläpp minskar sedan en tid tillbaka, mycket tack vare tidigare åtgärder och arbetet med att verkställa de uppställda klimatmålen.


GÅR FÖR LÅNGSAMT
– Men det går för långsamt, precis som i resten av världen. Vi har en stor del av resan kvar, säger Rummukainen och påtalar att det redan finns lösningar som går att genomföra för att snabba på takten. Det finns teknik för att utöka andelen förnybar energi. Det går att effektivisera material- och energianvändning. Ändrade matvanor och färre transporter kan också driva fram en minskning av utsläppen.

– Vissa av de här lösningarna är inte ens dyra men det tar alltid tid att byta kurs och det är lätt att fortsätta i gamla invanda spår, konstaterar han.

Hur snabbt utvecklingen kommer att gå beror på enskilda länder, företag och individer och hur dessa olika grupper samspelar. Ett effektivt klimatarbete förutsätter att alla i samhället inkluderas. Här utgör civilsamhället en viktig komponent, liksom mobiliseringen av unga.

– Det finns också fler och fler exempel på klimatjuridik, det vill säga att grupper, organisationer eller individer stämmer stater eller företag för att de inte lever upp till sina åtaganden, säger Markku Rummukainen.


FN HAR VIKTIG ROLL
FN har en väldigt viktig roll att spela i klimatfrågan. Det är den arena där alla länder finns representerade och kan arbeta tillsammans.

– Det är där klimatpanelen finns och klimatförhandlingarna genomförs. FN:s miljöprogram Unep gör egna årliga genomgångar av hur långt världen är från att uppnå klimatmålen i termer av både utsläpp och anpassning, säger Markku Rummukainen. Lägg därtill att utsläpp från flyg och sjöfart förhandlas av särskilda FN-organ och att de globala målen för hållbar utveckling kunde antas i FN 2015 som en del av Agenda 2030.

– Hållbar utveckling är intimt kopplat till klimatåtgärder och klimatutvecklingen. Det finns de som säger att FN inte gjort tillräckligt mycket men man kan också vända på det och fråga sig var hade vi stått i dag om vi inte haft

FN som plattform, säger Markku Rummukainen. Parisavtalet har exempelvis börjat ge viktiga avtryck i det globala klimatarbetet genom de nationella klimatplanerna som ska bidra till målet att den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under två grader, med strävan efter 1,5 grad.

– Det har bidragit till att vi inte längre verkar vara på väg mot en värmeökning på fyra till fem grader, så som det såg ut förr. Ländernas planer pekar just nu mot två till tre grader, säger Markku Rummukainen.

STOCKHOLM +50
I år är det 50 år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum i Stockholm och i juni hålls FN-mötet Stockholm +50.
Rummukainen, som medverkar vid FN-förbundets sidoevent inför FN-konferensen, hoppas att Stockholm +50 ska leda till en ambitionshöjning och kanske ytterligare utfästelser eller beslut inom klimat-, miljö- och hållbarhetsområdet.

– Det är viktigt att de olika arenorna stärker varandra. Arbetet med att nå klimatmålen kan exempelvis stärka arbetet med att skydda ekosystem och biologisk mångfald. Världen måste helt enkelt bli mycket bättre på att ta vara på kopplingarna mellan olika områden, säger Markku Rummukainen.

Görrel Espelund, frilansjournalist

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Almedalen: Håll löftena om svenskt FN-stöd!

01 juli, 2022 / Nyheter

Alla riksdagspartier står bakom FN-samarbetet och sex av åtta partier stödjer enprocentsmålet för biståndet, enligt en enkät i Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont. I en osäker värld med konflikter, pandemi och klimathot måste politikerna hålla sina löften om stöd till världsorganisationen, säger FN-förbundet som medverkar under Almedalsveckan.

Läs mer

Värme, vinter och viktiga val

28 juni, 2022 / Blogg

Det har varit en vecka full av intryck, kunskap och känslor. För första gången arrangerades ett statspartsmöte för FN:s kärnvapenförbud TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Det hölls i Wien där flera av FN:s kärnrelaterade organisationer har sitt säte.

Läs mer

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer