Plantor vattnas i Mali där FN:s stabiliserande mission Minusma stödjer ett jordbruksprojekt. Foto: UN Photo/Harandane Dicko
17 juni, 2020 / Världshorisont

Konflikt och hunger blir en ofta ond cirkel

Merparten av de människor som lider av hunger bor i konfliktdrabbade områden. Fred och säkerhet är avgörande för att hungern ska kunna avskaffas.

I maj 2018 antogs en resolution om sambandet mellan konflikt och hunger av FN:s säkerhetsråd. Två år senare fortsätter konflikter vara ett stort hot mot den globala matsäkerheten. 60 procent av världens drygt 820 miljoner hungriga lever i konfliktområden. Barn drabbas hårdast och 80 procent av alla undernärda barn finns i länder där det pågår krig eller konflikter. Inför resolutionens tvåårsdag skrev säkerhetsrådets dåvarande ordförande att “Vi kan avskaffa hungern till år 2030, men inte när det pågår konflikter”.

Det blir allt svårare att uppnå mål 2, att avskaffa hungern i världen. De senaste åren har världshungern, efter att länge minskat, börjat öka igen. Krig och konflikter är bland de främsta orsakerna. Den pågående coronapandemin tros ställa till det ännu mer – FN har gått ut och varnat för hungerkatastrofer i redan utsatta delar av världen.

Covid-19 har liknande effekter som konflikter

– Covid-19 har liknande effekter som konflikter – det påverkar hela samhällen. När både konflikter och coronapandemin pågår samtidigt blir det en dubbel börda, säger Caroline Delgado, senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri och programansvarig för ett partnerskap med FN:s livsmedelsprogram WFP.

Partnerskapet som inleddes 2018 går ut på att få en djupare förståelse kring sambandet mellan hunger, fred och säkerhet. I projektets första fas har Sipri genomfört fältstudier i El Salvador, Irak, Kirgizistan och Mali. Dessa har visat att WFP är med och förbättrar utsikterna för fred genom att till exempel bidra med försörjningsmöjligheter och bygga relationer och tillit. Nu är projektet inne i fas två som inkluderar fler länder och tematiska djupdykningar, till exempel i klimatfrågan.

Hur påverkar då konflikt hunger?

– Konflikter kan påverka hunger på flera sätt. De kan påverka matproduktionen, människor kan förlora sin inkomst eller behöva fly. Jordbruksfält och vägar kan bli minerade. Staters budgetar kan omdirigeras från jordbruk till försvar. Allt det här påverkar matsäkerheten, säger Caroline Delgado.

– Hunger kan också leda till konflikt. Plötsliga prisökningar på mat kan leda till social oro, något vi kunde se under den arabiska våren. Men hunger är ofta inte den enda faktorn, säger Caroline Delgado.

WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred

Mycket av WFP:s arbete i konfliktdrabbade samhällen, där människor förlorat, allt handlar om att bygga förtroende.

– WFP:s långvariga närvaro i många konfliktländer öppnar upp för olika positiva processer att ta fart. I ett område i El Salvador såg vi att WFP:s närvaro ledde till en spontan organisering av kvinnor som tidigare stått utanför samhället. De började bygga växthus och små köksträdgårdar som sedan blev till resurser för samhället, berättar Caroline Delgado.

– Men det är också viktigt att tänka på vem man ger hjälp till och hur det kan uppfattas. När WFP finansierade ett skolmåltidsprogram i ett område i Mali tyckte en grupp av befolkningen att FN-organet tog statens sida, fortsätter hon.

Caroline Delgado poängterar vikten av att lyfta blicken från mathjälp till hur WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred. I Colombia hjälper WFP människor från den avmobiliserade FARC-guerillan.

– De är inte alltid de mest utsatta när det kommer till hunger men har ett stort behov av stöd i fredsprocessen, säger Caroline Delgado.

Matosäkerhet försvårar fredsprocesser

Sambandet mellan hunger och konflikt beskrivs ibland som en ond cirkel. Vi måste stoppa krigen för att stoppa hungern, men utan matsäkerhet kan det vara svårt att uppnå fred.

– Ja, det kan bli en ond cirkel som inte är helt lätt att sig ur. Men i ett konfliktdrabbat land är det sällan konflikter i hela landet, det kan finnas områden av fred eller mindre direkt våld. Där går det att göra mer än katastrofhjälp. Det har vi till exempel kunnat se i Mali, på platser där det är lite lugnare går det att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning, säger Caroline Delgado.

Louise Gårdemyr, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN-samarbetet ännu viktigare i coronakrisen

03 juli, 2020 / Debattartiklar

FN-arbetet måste drivas vidare med sikte på att bekämpa coronapandemin, värna grundläggande FN-värderingar och hjälpa världens mest utsatta, skriver ordförande Annelie Börjesson i FN-förbundets sommarartikel.

Läs mer

Minröjning i norra Irak

02 juli, 2020 / Världshorisont

Naeemeh minns dagen då IS kom till hennes hemby Kojo och tvingade hennes familj på flykt. Nu arbetar hon som minröjare för att kunna återvända hem.

Läs mer

Mot min vilja – FN-rapport om skadliga traditioner

30 juni, 2020 / Nyheter

Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning ökar i omfattning. Med 2020 års befolkningsrapport utmanar FN skadliga traditioner som varje dag drabbar hundratusentals flickor och kvinnor.

Läs mer

Statskontoret förordar fortsatt stöd till Glokala Sverige

29 juni, 2020 / Nyheter

I en ny rapport föreslår Statskontoret att Svenska FN-förbundets och SKR:s projekt Glokala Sverige får fortsatt stöd.

Läs mer

Vi, de förenade nationernas folk

26 juni, 2020 / Blogg

I dag för 75 år sedan, den 26 juni 1945, öppnades FN-stadgan för undertecknande. Annelie Börjesson uppmärksammar den historiska dagen på FN-bloggen.

Läs mer

Den livsviktiga skolmaten

25 juni, 2020 / Världshorisont

Just nu pågår ett intensivt arbete för att hitta alternativa sätt att nå barnen med den livsviktiga skolmaten.

Läs mer

Välkommet riksdagsmål för Agenda 2030

23 juni, 2020 / Nyheter

Viktigast i regeringens proposition om genomförandet av Agenda 2030 är förslaget om ett riksdagsbundet mål för genomförandet av agendan. Uppföljning bör dock ske oftare än vad regeringen föreslår.

Läs mer

Hédi Fried får FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter

18 juni, 2020 / Pressmeddelanden

Författaren, psykologen och Förintelseöverlevaren Hédi Fried tilldelas Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ekonomisk kris hotar världens mest utsatta

18 juni, 2020 / Debattartiklar

Efter årtionden av framsteg ökar åter hungern, fattigdomen och ojämlikheten i världen, enligt en ny rapport från FN. Coronakrisen försvårar arbetet för en bättre värld samtidigt som FN-arbetet hotas av brist på resurser. Nu är behovet av globalt ledarskap och samarbete större än någonsin, skriver företrädare för sex FN-relaterade organisationer i Upsala Nya Tidning.

Läs mer