fbpx
Plantor vattnas i Mali där FN:s stabiliserande mission Minusma stödjer ett jordbruksprojekt. Foto: UN Photo/Harandane Dicko
17 juni, 2020 / Världshorisont

Konflikt och hunger blir en ofta ond cirkel

Merparten av de människor som lider av hunger bor i konfliktdrabbade områden. Fred och säkerhet är avgörande för att hungern ska kunna avskaffas.

I maj 2018 antogs en resolution om sambandet mellan konflikt och hunger av FN:s säkerhetsråd. Två år senare fortsätter konflikter vara ett stort hot mot den globala matsäkerheten. 60 procent av världens drygt 820 miljoner hungriga lever i konfliktområden. Barn drabbas hårdast och 80 procent av alla undernärda barn finns i länder där det pågår krig eller konflikter. Inför resolutionens tvåårsdag skrev säkerhetsrådets dåvarande ordförande att “Vi kan avskaffa hungern till år 2030, men inte när det pågår konflikter”.

Det blir allt svårare att uppnå mål 2, att avskaffa hungern i världen. De senaste åren har världshungern, efter att länge minskat, börjat öka igen. Krig och konflikter är bland de främsta orsakerna. Den pågående coronapandemin tros ställa till det ännu mer – FN har gått ut och varnat för hungerkatastrofer i redan utsatta delar av världen.

Covid-19 har liknande effekter som konflikter

– Covid-19 har liknande effekter som konflikter – det påverkar hela samhällen. När både konflikter och coronapandemin pågår samtidigt blir det en dubbel börda, säger Caroline Delgado, senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri och programansvarig för ett partnerskap med FN:s livsmedelsprogram WFP.

Partnerskapet som inleddes 2018 går ut på att få en djupare förståelse kring sambandet mellan hunger, fred och säkerhet. I projektets första fas har Sipri genomfört fältstudier i El Salvador, Irak, Kirgizistan och Mali. Dessa har visat att WFP är med och förbättrar utsikterna för fred genom att till exempel bidra med försörjningsmöjligheter och bygga relationer och tillit. Nu är projektet inne i fas två som inkluderar fler länder och tematiska djupdykningar, till exempel i klimatfrågan.

Hur påverkar då konflikt hunger?

– Konflikter kan påverka hunger på flera sätt. De kan påverka matproduktionen, människor kan förlora sin inkomst eller behöva fly. Jordbruksfält och vägar kan bli minerade. Staters budgetar kan omdirigeras från jordbruk till försvar. Allt det här påverkar matsäkerheten, säger Caroline Delgado.

– Hunger kan också leda till konflikt. Plötsliga prisökningar på mat kan leda till social oro, något vi kunde se under den arabiska våren. Men hunger är ofta inte den enda faktorn, säger Caroline Delgado.

WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred

Mycket av WFP:s arbete i konfliktdrabbade samhällen, där människor förlorat, allt handlar om att bygga förtroende.

– WFP:s långvariga närvaro i många konfliktländer öppnar upp för olika positiva processer att ta fart. I ett område i El Salvador såg vi att WFP:s närvaro ledde till en spontan organisering av kvinnor som tidigare stått utanför samhället. De började bygga växthus och små köksträdgårdar som sedan blev till resurser för samhället, berättar Caroline Delgado.

– Men det är också viktigt att tänka på vem man ger hjälp till och hur det kan uppfattas. När WFP finansierade ett skolmåltidsprogram i ett område i Mali tyckte en grupp av befolkningen att FN-organet tog statens sida, fortsätter hon.

Caroline Delgado poängterar vikten av att lyfta blicken från mathjälp till hur WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred. I Colombia hjälper WFP människor från den avmobiliserade FARC-guerillan.

– De är inte alltid de mest utsatta när det kommer till hunger men har ett stort behov av stöd i fredsprocessen, säger Caroline Delgado.

Matosäkerhet försvårar fredsprocesser

Sambandet mellan hunger och konflikt beskrivs ibland som en ond cirkel. Vi måste stoppa krigen för att stoppa hungern, men utan matsäkerhet kan det vara svårt att uppnå fred.

– Ja, det kan bli en ond cirkel som inte är helt lätt att sig ur. Men i ett konfliktdrabbat land är det sällan konflikter i hela landet, det kan finnas områden av fred eller mindre direkt våld. Där går det att göra mer än katastrofhjälp. Det har vi till exempel kunnat se i Mali, på platser där det är lite lugnare går det att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning, säger Caroline Delgado.

Louise Gårdemyr, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

FN hjälper i Gaza

29 november, 2023 / Nyheter

Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.

Läs mer

”Många gravida dör i konflikter”

24 november, 2023 / Världshorisont

Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.

Läs mer

Årets FN-vän: Från ord till handling för Ukraina

22 november, 2023 / Nyheter

Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!

Läs mer

MR-brott i Iran – Efter 35 år väntar Sima fortfarande på upprättelse 

21 november, 2023 / Världshorisont

Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.

Läs mer

Tema utbildning på nordisk ungdomskonferens

20 november, 2023 / Nyheter

FN-förbundets ungdomsambassadörer reste i början av november till Island för att delta i en nordisk ungdomskonferens med fokus på utbildning för hållbar utveckling.

Läs mer

Massflykt från Nagorno-Karabach – enklaven tömd på armenier 

13 november, 2023 / Världshorisont

I september hamnade den flera decennier långa konflikten om Nagorno-Karabach i strålkastarljuset då Azerbajdzjan genom en blixtoffensiv tog kontroll över området. Världshorisont rapporterar om massflykten som följde och om hur FN i grannlandet Armenien arbetar för att hjälpa flyktingarna. 

Läs mer

Internationella praktikantprogrammet läggs ner  

13 november, 2023 / Nyheter

På grund av nedskärningar i den svenska biståndsbudgeten har FN-förbundets internationella praktikantprogram lagts ned. En av våra praktikanter skriver om programmets betydelse för deltagarna och systerförbunden.

Läs mer

Uppdrag: Rättvisa för krigets offer

09 november, 2023 / Nyheter

För att främja rättvisa för alla som har utsatts för krigsförbrytelser under Rysslands invasionskrig i Ukraina reser Nadia Volkova från människorättsorganisationen ULAG runt i Europa. På inbjudan av Svenska FN-förbundet besökte hon i veckan Sverige.

Läs mer

Förändring på förbundskansliet

07 november, 2023 / Nyheter

FN-förbundets styrelse kommenterar förändringen i kansliledningen.

Läs mer