Merparten av de människor som lider av hunger bor i konfliktdrabbade områden. Fred och säkerhet är avgörande för att hungern ska kunna avskaffas.

I maj 2018 antogs en resolution om sambandet mellan konflikt och hunger av FN:s säkerhetsråd. Två år senare fortsätter konflikter vara ett stort hot mot den globala matsäkerheten. 60 procent av världens drygt 820 miljoner hungriga lever i konfliktområden. Barn drabbas hårdast och 80 procent av alla undernärda barn finns i länder där det pågår krig eller konflikter. Inför resolutionens tvåårsdag skrev säkerhetsrådets dåvarande ordförande att “Vi kan avskaffa hungern till år 2030, men inte när det pågår konflikter”.

Det blir allt svårare att uppnå mål 2, att avskaffa hungern i världen. De senaste åren har världshungern, efter att länge minskat, börjat öka igen. Krig och konflikter är bland de främsta orsakerna. Den pågående coronapandemin tros ställa till det ännu mer – FN har gått ut och varnat för hungerkatastrofer i redan utsatta delar av världen.

Covid-19 har liknande effekter som konflikter

– Covid-19 har liknande effekter som konflikter – det påverkar hela samhällen. När både konflikter och coronapandemin pågår samtidigt blir det en dubbel börda, säger Caroline Delgado, senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri och programansvarig för ett partnerskap med FN:s livsmedelsprogram WFP.

Partnerskapet som inleddes 2018 går ut på att få en djupare förståelse kring sambandet mellan hunger, fred och säkerhet. I projektets första fas har Sipri genomfört fältstudier i El Salvador, Irak, Kirgizistan och Mali. Dessa har visat att WFP är med och förbättrar utsikterna för fred genom att till exempel bidra med försörjningsmöjligheter och bygga relationer och tillit. Nu är projektet inne i fas två som inkluderar fler länder och tematiska djupdykningar, till exempel i klimatfrågan.

Hur påverkar då konflikt hunger?

– Konflikter kan påverka hunger på flera sätt. De kan påverka matproduktionen, människor kan förlora sin inkomst eller behöva fly. Jordbruksfält och vägar kan bli minerade. Staters budgetar kan omdirigeras från jordbruk till försvar. Allt det här påverkar matsäkerheten, säger Caroline Delgado.

– Hunger kan också leda till konflikt. Plötsliga prisökningar på mat kan leda till social oro, något vi kunde se under den arabiska våren. Men hunger är ofta inte den enda faktorn, säger Caroline Delgado.

WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred

Mycket av WFP:s arbete i konfliktdrabbade samhällen, där människor förlorat, allt handlar om att bygga förtroende.

– WFP:s långvariga närvaro i många konfliktländer öppnar upp för olika positiva processer att ta fart. I ett område i El Salvador såg vi att WFP:s närvaro ledde till en spontan organisering av kvinnor som tidigare stått utanför samhället. De började bygga växthus och små köksträdgårdar som sedan blev till resurser för samhället, berättar Caroline Delgado.

– Men det är också viktigt att tänka på vem man ger hjälp till och hur det kan uppfattas. När WFP finansierade ett skolmåltidsprogram i ett område i Mali tyckte en grupp av befolkningen att FN-organet tog statens sida, fortsätter hon.

Caroline Delgado poängterar vikten av att lyfta blicken från mathjälp till hur WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred. I Colombia hjälper WFP människor från den avmobiliserade FARC-guerillan.

– De är inte alltid de mest utsatta när det kommer till hunger men har ett stort behov av stöd i fredsprocessen, säger Caroline Delgado.

Matosäkerhet försvårar fredsprocesser

Sambandet mellan hunger och konflikt beskrivs ibland som en ond cirkel. Vi måste stoppa krigen för att stoppa hungern, men utan matsäkerhet kan det vara svårt att uppnå fred.

– Ja, det kan bli en ond cirkel som inte är helt lätt att sig ur. Men i ett konfliktdrabbat land är det sällan konflikter i hela landet, det kan finnas områden av fred eller mindre direkt våld. Där går det att göra mer än katastrofhjälp. Det har vi till exempel kunnat se i Mali, på platser där det är lite lugnare går det att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning, säger Caroline Delgado.

Louise Gårdemyr, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.