Plantor vattnas i Mali där FN:s stabiliserande mission Minusma stödjer ett jordbruksprojekt. Foto: UN Photo/Harandane Dicko
17 juni, 2020 / Världshorisont

Konflikt och hunger blir en ofta ond cirkel

Merparten av de människor som lider av hunger bor i konfliktdrabbade områden. Fred och säkerhet är avgörande för att hungern ska kunna avskaffas.

I maj 2018 antogs en resolution om sambandet mellan konflikt och hunger av FN:s säkerhetsråd. Två år senare fortsätter konflikter vara ett stort hot mot den globala matsäkerheten. 60 procent av världens drygt 820 miljoner hungriga lever i konfliktområden. Barn drabbas hårdast och 80 procent av alla undernärda barn finns i länder där det pågår krig eller konflikter. Inför resolutionens tvåårsdag skrev säkerhetsrådets dåvarande ordförande att “Vi kan avskaffa hungern till år 2030, men inte när det pågår konflikter”.

Det blir allt svårare att uppnå mål 2, att avskaffa hungern i världen. De senaste åren har världshungern, efter att länge minskat, börjat öka igen. Krig och konflikter är bland de främsta orsakerna. Den pågående coronapandemin tros ställa till det ännu mer – FN har gått ut och varnat för hungerkatastrofer i redan utsatta delar av världen.

Covid-19 har liknande effekter som konflikter

– Covid-19 har liknande effekter som konflikter – det påverkar hela samhällen. När både konflikter och coronapandemin pågår samtidigt blir det en dubbel börda, säger Caroline Delgado, senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri och programansvarig för ett partnerskap med FN:s livsmedelsprogram WFP.

Partnerskapet som inleddes 2018 går ut på att få en djupare förståelse kring sambandet mellan hunger, fred och säkerhet. I projektets första fas har Sipri genomfört fältstudier i El Salvador, Irak, Kirgizistan och Mali. Dessa har visat att WFP är med och förbättrar utsikterna för fred genom att till exempel bidra med försörjningsmöjligheter och bygga relationer och tillit. Nu är projektet inne i fas två som inkluderar fler länder och tematiska djupdykningar, till exempel i klimatfrågan.

Hur påverkar då konflikt hunger?

– Konflikter kan påverka hunger på flera sätt. De kan påverka matproduktionen, människor kan förlora sin inkomst eller behöva fly. Jordbruksfält och vägar kan bli minerade. Staters budgetar kan omdirigeras från jordbruk till försvar. Allt det här påverkar matsäkerheten, säger Caroline Delgado.

– Hunger kan också leda till konflikt. Plötsliga prisökningar på mat kan leda till social oro, något vi kunde se under den arabiska våren. Men hunger är ofta inte den enda faktorn, säger Caroline Delgado.

WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred

Mycket av WFP:s arbete i konfliktdrabbade samhällen, där människor förlorat, allt handlar om att bygga förtroende.

– WFP:s långvariga närvaro i många konfliktländer öppnar upp för olika positiva processer att ta fart. I ett område i El Salvador såg vi att WFP:s närvaro ledde till en spontan organisering av kvinnor som tidigare stått utanför samhället. De började bygga växthus och små köksträdgårdar som sedan blev till resurser för samhället, berättar Caroline Delgado.

– Men det är också viktigt att tänka på vem man ger hjälp till och hur det kan uppfattas. När WFP finansierade ett skolmåltidsprogram i ett område i Mali tyckte en grupp av befolkningen att FN-organet tog statens sida, fortsätter hon.

Caroline Delgado poängterar vikten av att lyfta blicken från mathjälp till hur WFP:s arbete bidrar till utsikter för fred. I Colombia hjälper WFP människor från den avmobiliserade FARC-guerillan.

– De är inte alltid de mest utsatta när det kommer till hunger men har ett stort behov av stöd i fredsprocessen, säger Caroline Delgado.

Matosäkerhet försvårar fredsprocesser

Sambandet mellan hunger och konflikt beskrivs ibland som en ond cirkel. Vi måste stoppa krigen för att stoppa hungern, men utan matsäkerhet kan det vara svårt att uppnå fred.

– Ja, det kan bli en ond cirkel som inte är helt lätt att sig ur. Men i ett konfliktdrabbat land är det sällan konflikter i hela landet, det kan finnas områden av fred eller mindre direkt våld. Där går det att göra mer än katastrofhjälp. Det har vi till exempel kunnat se i Mali, på platser där det är lite lugnare går det att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning, säger Caroline Delgado.

Louise Gårdemyr, frilansskribent

————

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2 2020).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Värme, vinter och viktiga val

28 juni, 2022 / Blogg

Det har varit en vecka full av intryck, kunskap och känslor. För första gången arrangerades ett statspartsmöte för FN:s kärnvapenförbud TPNW (the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons). Det hölls i Wien där flera av FN:s kärnrelaterade organisationer har sitt säte.

Läs mer

Kristina Bergsten är Årets FN-lärare

22 juni, 2022 / Pressmeddelanden

Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.

Läs mer

Wienmöte ger ny kraft i nedrustningsarbetet

17 juni, 2022 / Nyheter

Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!

Läs mer

Stockholm +50, kontraster och människan

10 juni, 2022 / Blogg

Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats. 

Läs mer

Stockholm +50: Tio uppmaningar för en mer hållbar värld

08 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.

Läs mer

Världsmiljödagen 5 juni

05 juni, 2022 / Nyheter

Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Läs mer

Intensiv vecka för miljön

04 juni, 2022 / Nyheter

FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.

Läs mer

Rättighetsfrågor i fokus när FN:s policychef besökte FN-förbundet

03 juni, 2022 / Nyheter

FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.

Läs mer

Klimatförslag från världens FN-förbund inför Stockholm +50

01 juni, 2022 / Nyheter

Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.

Läs mer