VÄRLDSHORISONT. Det finns 1,1 miljarder flickor i världen och tyvärr är vardagen för de flesta av dem kantad av diskriminering och orättvisor. Alltför många drabbas även av våld och olika former av utnyttjande. Svenska FN-förbundet har bedrivit kampanj för flickors rättigheter sedan 2011. Nu utvidgar förbundet sitt arbete till att även omfatta flickor i konflikt.

I stora delar av världen betraktas flickor som mindre värda än pojkar och drabbas därför av en konsekvent och förödande diskriminering från tidig ålder. De utsätts för könsstympning, försumning och våld, får arbeta i hemmen, gifts bort som barn, utnyttjas sexuellt, går miste om sin utbildning och tvingas genomgå graviditeter och förlossningar innan deras kroppar är färdigutvecklade. Kränkningarna mot flickors rättigheter är ofta förödande för det enskilda barnet och i ett globalt perspektiv pågår de i massiv omfattning.

Barnäktenskap är en nyckelfråga eftersom det drabbar en så stor del av världens flickor och får så långtgående konsekvenser. Omkring 47 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag. För merparten av dem innebär det att de går miste om sin skolgång och i stället tvingas arbeta i hemmet och utnyttjas sexuellt. För flickor i åldern 15-19 år är den vanligaste dödsorsaken relaterad till graviditeter.

Utbildning viktigast

Brotten mot flickors rättigheter är alltså många och den enskilt viktigaste faktorn för att motverka dem är utbildning, visar entydiga studier. Ju längre en flicka går i skolan, desto mer främjas hennes hälsa och framtidsutsikter. Samtidigt gynnas inte bara den enskilda individen utan hela samhället tjänar på flickors skolgång. En flicka som fått utbildning kommer att öka sin inkomst och
återinvestera en stor del av pengarna i sin familj, hon kommer att få färre och friskare barn och sträva efter att hennes döttrar, i sin tur, får utbildning och kan bidra positivt till samhällsutvecklingen.

Att satsa på flickors utbildning är en av de absolut mest lönsamma investeringar som går att göra i låginkomstländer, menar många experter. Mot denna bakgrund beslutade Svenska FN-förbundet 2011 att inleda en långsiktig kampanj för flickors rättigheter, som ett led i förbundets arbete för mänskliga rättigheter. Arbetet har inbegripit både information och påverkansarbete i Sverige, samarbete med aktörer i andra länder och insamling till viktigt fältarbete. I sitt arbete med de globala målen har förbundet dessutom valt att prioritera mål 5 som handlar om att på olika sätt stärka flickor och kvinnor.

Banbrytande arbete

Projektet Flicka, som lanserades 2011, är ett av FN-förbundets tre långsiktiga insamlingsprojekt. Genom en mängd aktiviteter på både lokal och central nivå i Sverige har verksamheten lett till att FN-förbundet kunnat kanalisera pengar till FN:s befolkningsfond UNFPA och dess banbrytande arbete mot könsstympning och barnäktenskap i Etiopien. Genom att involvera viktiga nyckelaktörer och på bred front informera om de skadliga effekterna av dessa sedvänjor har man kunnat förändra attityderna hos lokalbefolkningen. Allt fler byar och samhällen har tack vare detta arbete enats om att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap, samtidigt som flickors utbildning har främjats och tillgången har ökat till både information om och insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR (hygien, preventivmedel, graviditeter, aborter, sexuellt överförbara sjukdomar m m).

– Vi är enormt stolta över att få vara med och bidra till det förändringsarbete som pågår i Etiopien. UNFPA har visat att det faktiskt går att ändra på gamla seglivade och skadliga traditioner, säger Petra Hallebrant, generalsekreterare på FN-förbundet.

Även projektet Skolmat, som FN-förbundet bedrivit sedan 2006, har betydelse för flickors rättigheter. Insamlade medel går till FN:s livsmedelsprogram WFP som under flera decennier
arbetat med att upprätta program för gratis skolmat till barn i utsatta områden. Också i detta fall går de pengar som FN-förbundet samlar in till Etiopien. Att barnen får gratis skolmat innebär en stor avlastning för fattiga familjer och leder till att andelen barn som går i skolan ökar totalt sett, samtidigt som särskilda insatser görs för att nå just flickorna. I Etiopien har t ex flickor med närvaro i skolan på minst 80 procent fått ta hem en liter vegetabilisk olja varje månad vilket tydligt motiverar föräldrarna att skicka sina döttrar till skolan. I områden där skolmatsprogrammet är igång går fler flickor i skolan och antalet år som de går i skolan ökar också.

Barnäktenskap i Sverige

FN-förbundets engagemang i frågan om barnäktenskap i Etiopien ledde snart till slutsatsen att organisationen också borde uppmärksamma det faktum att barn under 18 år även kunde vara gifta i Sverige. Resultatet blev en omfattande kampanj mot barn- och tvångsäktenskap i Sverige som inleddes 2012 och alltjämt fortgår.

– Vi har under flera år drivit frågan om att den svenska lagstiftningen måste ändras så vi får ett totalförbud mot barn och tvångsäktenskap. Det har verkligen va

Emmi Lind, ambassadör.

rit ett framgångsrikt arbete som vi ska vara stolta över, säger Hallebrant.

– Jag vill tacka vår rörelse som samlat in namnunderskrifter, lyft frågan och även gjort stora insatser för att samla in pengar till Flicka. Kampanjen har varit framgångsrik och en ny svensk lag mot barn- och tvångsäktenskap har antagits.

Jämställdhet

Även i arbetet med utvecklingsfrågor har FN-förbundet inriktat sig på flickor, kvinnor och jämställdhet. Till grund för detta ligger insikten att ett samhälles välstånd ökar då flickor och kvinnor kan bidra med sina kunskaper och övriga resurser på lika villkor som pojkar och män. Fattigdomen minskar och den ekonomiska produktiviteten ökar när flickor får utbildning och kvinnor deltar i ekonomin och samhällslivet.

I processen med att ta fram Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, som världens länder klubbade 2015, verkade FN-förbundet i linje med detta för att flickors och kvinnors rättigheter skulle genomsyra alla målen. Man betonade också att målen behövde innehålla starka skrivningar om de för flickor och kvinnor så avgörande SRHR-frågorna. Dessa frågor är mycket känsliga i många länder men trots stort motstånd lyckades man i förhandlingarna till slut enas om att arbeta för jämställdhet och för att alla former av diskriminering och våld mot flickor och kvinnor ska avskaffas till 2030. Detta slås fast i mål 5 som FN-förbundet valt att prioritera i sitt arbete med de globala målen, tillsammans med mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen.

Sammantaget har FN-förbundets verksamhet under flera år genomsyrats av frågan om jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter. Det märks i insamlingsprojekten, i skolverksamheten, i påverkansarbetet gentemot regering och myndigheter, i olika informations- och utbildningsinsatser och i det utvecklingssamarbete som förbundet bedriver tillsammans med systerförbund i andra länder. Det märks också tydligt i de aktiviteter som bedrivs ute i landet av FN-skolor, FN-föreningar och ungdomsambassadörer m fl.

Flickor i konflikt

2018 kommer arbetet att utökas med ännu en delfråga, flickor i konflikt.

– Unga flickor är redan en utsatt grupp men i konflikter blir de ännu mer utsatta. Barnäktenskapen ökar liksom det könsbaserade våldet vilket leder till oönskade graviditeter, hälsoproblem, skador och dödsfall. Flickor kan också lätt hamna i människohandel eller värvas av väpnade grupper, säger Hallebrant.

Med det nya sakområdet lägger FN-förbundet ännu en dimension till sitt arbete för flickors rättigheter, och tydliggör även kopplingen mellan mänskliga rättigheter å ena sidan, och fred och säkerhet å den andra, fortsätter hon.

– FN-förbundet jobbar ju sedan många år med frågan om skyldighet att skydda, alltså skyldigheten att skydda civilbefolkningar mot allvarliga folkrättsbrott. Det finns flera intressanta kopplingar mellan denna fråga och flickors rättigheter, och genom att lyfta flickor i konflikt vill vi undersöka och belysa dessa kopplingar.

Möjligheterna till samverkan med andra organisationer och aktörer är stora, menar Petra Hallebrant vidare.

– Precis som när det gäller barnäktenskap tror jag också att det går att göra kopplingar mellan internationell verksamhet och situationen här i Sverige. Ju mer man kan jobba både lokalt och  globalt, desto bättre, säger hon.

Text: AnnaLena Karlsson Andrews
Foto: UN Photo/Marco Dormino

——————–

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2018).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.