Författaren, psykologen och Förintelseöverlevaren Hédi Fried tilldelas Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter.
Hédi Fried, författare och psykolog, är 2020 års mottagare av Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter. FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson överlämnade på onsdagen utmärkelsen i form av ett diplom och en blomma. Överlämnandet skedde på avstånd och via en medhjälpare till Hédi Fried vid en ceremoni som på pristagarens önskemål ägde rum i avskildhet.
Motiveringen lyder:
”Årets MR-pristagare har utifrån egna erfarenheter ägnat sitt liv åt att berätta om ett av de mest fasansfulla kapitlen i mänsklighetens historia. I flera decennier har hon vittnat om nazismens framväxt och illdåd på 1930- och 40-talen. I en tid då auktoritära, nationalistiska och antidemokratiska krafter återkommer är hennes historia en påminnelse om vikten av att inte glömma. Hennes livsgärning tjänar också som inspiration för andras arbete mot rasism och för alla människors lika värde och rättigheter. Årets mottagare av Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter är författaren, psykologen och Förintelseöverlevaren Hédi Fried.”
Hédi Fried höll ett kort tacktal.
– Det är mig en ära att få det här priset. Det är en bekräftelse på att det jag har gjort har haft betydelse och resultat. Ensam är inte stark. Tillsammans kan vi försöka få en värld där aggression och hat inte råder längre – utan empati, närhet och kärlek, sa pristagaren.
Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson utvecklar resonemanget bakom beslutet att ge priset till Hédi Fried.
– Organiserad rasism och politisk populism är på frammarsch runt om i världen. Med vårt pris vill vi visa vår stora uppskattning för Hédi Frieds arbete och samtidigt understryka vikten av att alla gemensamt står upp mot rasism och diskriminering, säger hon.
Svenska FN-förbundet är en fristående medlemsorganisation som verkar för ett starkare och bättre FN. FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter har tidigare gått till bland andra Katarina Wennstam, Amanda Kernell, Sara Mohammad och Linnéa Claeson.
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer