Vid Internationella brottmålsdomstolens statspartsmöte uttalade länderna sitt stöd för domstolens roll och uppdrag. Finansieringen av arbetet för att åtala och döma krigsförbrytare är en fortsatt utmaning.

De senaste tio åren har antalet väpnade konflikter åter ökat. Det mest flagranta exemplet är Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina men i flera andra länder och områden har gamla konflikter blossat upp och nya har tillkommit. Gaza, Sudan och Demokratiska republiken Kongo är några exempel.

Att krigsförbrytare åtalas och döms är avgörande för att främja internationell fred och säkerhet. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har en central roll i detta arbete. Romstadgan, som ligger till grund för domstolen, tillkom 1998 och firar således 25 år. Stadgan trädde i kraft 2002 och till domstolen har hittills 124 länder anslutit sig. Det senaste i raden är Armenien som har egna och högst aktuella erfarenheter av väpnad konflikt.

ICC:s 22:a statspartsmöte hölls den 4-11 december och inleddes i vanlig ordning med förrättandet av val. Domstolen fick sex nya domare och till ordförande för de tre kommande statspartsmötena (2023-2025) valdes ambassadör Päivi Kaukoranta, Finland.

Vid sidan av pågående brottsutredningar – bland annat mot Rysslands president Putin och landets barnombudsman Maria Lvova-Belova – har Internationella brottmålsdomstolen etablerat nationella och regionala kontor, exempelvis i Georgien och just Ukraina. Till domstolen hör också en brottsofferfond som kan stödja brottsoffer och deras familjer och samhällen. För att svara mot det ökande behovet att utreda, åtala och döma misstänkta krigsförbrytare är domstolen i behov av stärkt finansiering. I en sammanfattande resolution från statspartsmötet påminner också länderna om att domstolens verksamhet bedrivs under de begränsningar som den årliga budgeten medger.

Stödet från FN och ländernas utestående bidrag nämns särskilt. Statsparterna nämner också möjligheten för stater, organisationer, individer och företag att lämna frivilliga bidrag till domstolen. Nederländerna har i två omgångar tillskjutit 3 miljoner euro för kostnader till följd av krigen i Ukraina och mellan Israel och Hamas. På motsvarande sätt presenterade Belgien inför statspartsmötet ett bidrag om 5 miljoner euro för undersökningar av misstänkta krigsbrott i konflikten mellan Israel och Hamas. Det är värt att notera att bidrag till ICC inte kan öronmärkas utan tillfaller domstolens allmänna arbete. Estland uppmanade i sitt anförande länderna att ”allvarligt överväga” att öka anslagen till ICC för 2024.

Ökat finansieringsbehov följer också av ökad arbetsbelastning för andra avdelningar och verksamheter i domstolen. Större lokal närvaro – som etableringen av ett ICC-kontor i Ukraina – medför behov av resurser för kommunikation, relationer med nya värdländer med mera. Belgien har under året tillskjutit 500 000 euro till ICC:s brottsofferfond. Sverige är med över 11 miljoner euro sedan 2004 den största givaren till fonden och står för nära en fjärdedel av bidragen. Sverige har också löpande genom åren sekonderat flera åklagare till chefsåklagarens kontor.

Internationella brottmålsdomstolen verkar i en tuff värld och inte alla aktörer vill att rättvisa ska skipas. Domstolen med dess ledning och anställda utsätts löpande för attacker, tidigare från Trump-regimen i USA och på senare tid från Ryssland. Att domstolen får behålla sitt oberoende och fortsätta att verka och utföra sitt uppdrag är av största vikt för det globala arbetet för rättvisa och mot straffrihet.

Mer information inklusive anförandena av ländernas representanter finns på statspartsmötet webbplats.