Axel Eriksson under ett event i Oslo - 1 Nov 2023 - Foto: Elias Rasch
Axel Eriksson under ett event i Oslo - 1 Nov 2023 - Foto: Elias Rasch
9 mars, 2026 / Nyheter
Ungas engagemang
Det finns en stark drivkraft och en tro på att det går att påverka lokalt och förändra samhället hos unga. Många unga vill engagera sig i civilsamhället och frågor som rör skolan, klimatet och framtiden. Hur kan det se ut i praktiken?
Hur kan engagemang ta form i vardagen – och vad betyder det för den som väljer att engagera sig? Axel Eriksson är en envis optimist med en kärlek för livet på jorden. Här berättar Axel i en videohälsning om sitt engagemang om hur han blev engagerad inom FN och varför det är så viktigt att unga engagerar sig. Transkriberingen av videon finns längre ned på sidan.
FN:s generalsekreterares rådgivande ungdomsgrupp om klimatförändringar
Axel är medlem i FN:s generalsekreterares rådgivande ungdomsgrupp om klimatförändringar 2025-2026, där han ger resultatinriktade råd om FN:s generalsekreterares klimatagenda. Sedan 2024 har han som utbildningsansvarig för Climate Youth Negotiator Programme stöttat över 500 unga från över 75 länder på alla bebodda kontinenter i att representera sina länder i FN:s klimatkonvention. Dessutom är han forskare inom miljö och samhälle, med fokus på positiva scenarier för framtiden.
Fyra frågor till axel
Vad gör du när du inte är i FN? Jag forskar i Lissabon om hur vi tar oss till en hållbar framtid. Stort ämne, jag vet! Kort sagt, blir det mycket fokus på hur vi kan ta oss från dagens globala miljöproblem till en värld där både människor och miljö mår bra.
Vad fick dig att börja engagera dig? Bara för att jag kan. Skämt åsido, jag satt som 14-åring i publiken för ett event i Sollentuna som arrangerades av unga, om unga och för unga. Det fick mig att inse att även jag kan göra min röst hörd i samhället utan att vara med i ett politiskt parti.
Hur kommer det sig att det var just klimatfrågor du började engagera dig inom? Jag har nog alltid haft en förkärlek till naturen, vare sig det är växter eller djur. Har tyckt att det är självklart att andra levande varelser ska respekteras. Men klimatförändringar, naturförstörelse och andra globala miljöproblem hotar just detta liv. Och det vill jag göra något åt. På något sätt kändes det självklart för mig, så fort jag hittade sätt att engagera mig.
Roligaste minne inom FN? Jag var en gång på en klimatkonferens, där jag satt i ett rum och lyssnade med ett halvt öra på vad ländernas representanter sade. Sedan hörde jag plötsligt ordförande för mötet säga ”jag älskar dig fortfarande”, och trodde först att jag hört fel. Men det visade sig att de hade svårt att komma överens och därför låtsades som att deras diskussioner var parterapi för att lätta upp stämningen. Och det verkade fungera!
Axel Eriksson (till höger) och Grzegorz (till vänster) Foto: IISD ENB Mike Muzurakis
Ungdomsdelegat för Sverige
Axel har varit engagerad i FN:s förhandlingar kring klimat och biologisk mångfald sedan 2021. Han var ungdomsdelegat för Sverige till FN:s klimat- och biodiversitetskonventioner 2022–2023, och i denna roll var han med och samordnade det som blev nätverket European Youth Climate Delegates. Han har representerat och stöttat ungdomar inom FN:s konvention för biologisk mångfald genom Global Youth Biodiversity Network, som styrelseledamot (sedan 2023), europeisk samordnare (2022–2025) och medlem i dess påverkansgrupp (2024). Under 2024–2025 bidrog han till att representera den europeiska ungdomsrörelsen i FN:s klimatkonvention som projektledare för COP29-strategin för Generation Climate Europe.
Transkribering av videohälsning
Hejsan! Jag heter Axel och är 24 år gammal.
Jag tänkte berätta lite kort om hur jag blev engagerad inom FN och även varför det är så viktigt att vi som unga engagerar oss.
Så, min insikt att vi som unga kan påverka samhället kom när jag var 14 år gammal och deltog i något som hette Ungdomens Dag i Sollentuna 2016. Det jag lärde mig väldigt snabbt är att jag behöver inte veta så mycket innan jag börjar engagera mig, jag behöver inte ha en tydlig plan, utan det viktiga är bara att ta steget. Så jag gick med i Sollentuna ungdomsråd och lärde mig ganska snabbt hur man har kontakt med politiker, hur jag kan skriva ett mejl eller hur jag kan leda ett möte. Och allt det tack vare alla stödjande kollegor och andra som kunde hjälpa till på vägen. Efter några år så valde jag att engagera mig väldigt specifikt för miljön eftersom det var en fråga jag brann för. Och något jag lärde mig genom det engagemanget, genom att gå med i ett antal olika organisationer, och driva initiativ över flera år, är att om det finns en drivkraft och om det finns en gemenskap som kan stötta dig igenom det, så kommer det vara möjligt att ta sig väldigt långt. I mitt fall, brann jag väldigt starkt för det som kallas miljörättvisa, så att de som drabbas allra hårdast av klimatförändringars, av förlust av biologisk mångfalds konsekvenser, faktiskt hörs och respekteras i de beslut som fattas. Och jag hade också en väldigt stor tur att vara omgiven om människor som brydde sig om liknande frågor som jag gjorde och även brydde sig om mig, som lät mig bry mig om dem, så att vi byggde en stark gemenskap som kunde driva förändring tillsammans, inte bara ensamma.
Så, jag har lärt mig väldigt många saker de 10 år jag varit engagerad och jag vill dela med mig av 2. Så, som jag sa, du behöver inte veta så mycket, du behöver inte ha en så stor plan, utan det viktiga är att ta steget, driven av ditt eget intresse. Och det är även viktigt att veta: Vilka frågor brinner du för? Och vilka kan du brinna för de här frågorna tillsammans med? Då kan du komma väldigt långt.
Och varför är det då viktigt att vi som unga engagerar oss? Nåväl, det finns 3 anledningar åtminstone. Den första anledningen, det är att det är en demokratisk fråga. Ungefär hälften av världens befolkning är under 30 år gammal. Och det innebär att om inte de rösterna hörs i beslut som fattas, så stänger vi ute hälften av världens befolkning från beslutsfattande, och det är helt absurt! Så, därför är varje ung människas engagemang en demokratisk fråga. Det andra skälet, det är att vi kan bidra med oerhört viktiga insikter som andra generationer inte besitter, nödvändigtvis. Vi har vuxit upp i en tid med stor förändring. Många av oss har levt ett liv där hela livet har varit präglat av digitala teknologier, av klimatförändringar, av globala kriser. Och vi kan bidra med de erfarenheter vi har från att ha vuxit upp i den tiden, bidra med en känsla av att det här är väldigt brådskande, en känsla av att vi förstår intuitivt hur många av de här kriserna påverkar våra liv. Så, vi kan bidra med perspektiv som vår generation besitter. Och den tredje anledningen som jag vill dela med mig av, det är att vi som unga faktiskt kommer leva med konsekvenserna av de beslut som fattas idag mycket längre än andra generationer, och därmed är det viktigt att vi är med och formar den framtid som vi kommer leva i, vare sig det är att vi är med och fattar beslut om klimatpolitik, som kommer avgöra hur farlig världen kommer vara om 20, 30 år, till och med 10 år, eller att vi är med i att lösa konflikter.
Så, ungas engagemang är viktigt av tre anledningar, åtminstone. Första anledningen: det är en demokratisk fråga; alla behöver ha en röst. Nummer 2: Vi kan bidra med insikter som är ovärderliga. Och nummer 3: Det är vi som kommer leva med konsekvenserna av beslut som fattas idag, och därför behöver vi vara med och forma framtiden. För vi som unga är inte bara morgondagens ledare, vi är ledare idag.
Lycka till!
Skolan som plattform för engagemang
Svenska FN-förbundet arbetar med att öka ungasengagemang för en bättre värld genom ungdomsprojekt, FN-skola och nu med satsningen Världskoll i skolan som tas fram med stöd av Allmänna Arvsfonden. Genom samarbeten erbjuds skolor konkreta verktyg som gör det möjligt för barn och unga att omsätta sitt engagemang i handling. När unga får kunskap, sammanhang och förtroende växer både mod och handlingskraft – och i förlängningen stärks demokratin.
Vill ni som skola stärka era elevers engagemang och ge dem verktyg att förstå och påverka sin omvärld? I vår nya grundskolesatsning Världskoll i skolan får lärare tillgång till kreativt undervisningsmaterial om de globala målen, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Läs mer här!
Är ni en gymnasieskola som vill satsa på en internationell profil? Som FN-skola får gymnasielärare och elever konkreta verktyg för att arbeta med globala frågor, mänskliga rättigheter och demokrati på ett sätt som gör eleverna delaktiga. Läs mer här!
FN:s generalsekreterare António Guterres och flera chefer för FN-organ har fördömt de israelisk-amerikanska attackerna mot Iran på lördagen samt Irans motattacker mot Israel och Gulfregionen.
Åtta organisationsföreträdare, däribland Svenska FN-förbundets ordförande Sanna Wolk, skriver idag om kärnvapen på Göteborgspostens debattsida. Organisationerna känner djup oro över den nya diskussionen om europeiska kärnvapen. Bakgrunden är den diskussion
På tisdag är det fyra år sedan Ryssland inledde sitt försök att fullskaligt invadera Ukraina, i strid med FN-stadgans våldsförbud. Likt tidigare år bidrar Svenska FN-förbundet till att samla människor
Nu höjs flera röster om säkerhetshänsyn som har sin utgångspunkt i förebyggande av konflikter och mänsklig säkerhet som viktiga komplement till militär avskräckning, precis som FN-förbundet själv gjorde med seminariet
1945 bestämde FN att angripa ett annat land ska vara förbjudet men idag finns få möjligheter att ställa någon till svars för ett sådant brott. Flera länder diskuterar nu att ge en internationell
Svenska FN-förbundet har träffat Kristel och Deborah från Albanska FN-förbundet, som deltog under COP30 i Belém, Brasilien, som en del av den albanska delegationen. Kristel och Deborah började som volontärer
Den 10 december uppmärksammas internationella dagen för mänskliga rättigheter runt om på FN-skolor i Sverige. I samband med dagen bjöds Svenska FN-förbundet in till Hulebäcksgymnasiet i Göteborg för att föreläsa om flickors rättigheter. Skolan arrangerar varje år en omfattande MR-dag
Svenska FN-förbundet har besökt niondeklassare på Viktor Rydberg Jarlaplan i Stockholm, där eleverna nyligen genomfört ett FN-rollspel med fokus på barn på flykt. Besöket blev en påminnelse om hur värdefullt
FN:s klimatkonferens COP30 i Belém i Brasilien har nu avslutats. Länderna har enats om att påskynda Parisavtalet, samt att tredubbla finansieringen för klimatanpassning av sårbara länder. Däremot antogs inget konkret