Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Sveriges plats i säkerhetsrådet 2017-2018. Sverige bör sikta på att åter finnas i FN:s säkerhetsråd redan i början av 2030-talet, säger Svenska FN-förbundet.

Regeringen överlämnade på torsdagen en skrivelse till riksdagen som redogör för Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. Skrivelsen redogör för regeringens utgångspunkter för det svenska medlemskapet, de frågor som behandlades i säkerhetsrådet samt svenska initiativ och arbetsformer under perioden.

Svenska FN-förbundet, som noga har följt Sveriges arbete i säkerhetsrådet och suttit i regeringens referensråd för rådsplatsen, har sammanställt sina synpunkter. Förbundet drar slutsatsen att arbetet generellt har varit framgångsrikt och att Sverige har visat stort engagemang och skicklighet. Mot bakgrund av detta bör Sverige sikta på att åter finnas i FN:s säkerhetsråd redan i början av 2030-talet, menar förbundets ordförande Annelie Börjesson.

– Sverige har visat att ett litet land kan göra skillnad i vår tids ödesfrågor i säkerhetsrådet. Med goda kunskaper och värderingar som grund, inte minst gällande kvinnors situation, bör svenska regeringar mer frekvent ta det ansvar som rådsmedlemskapet innebär. Det innebär att en ny rådsansökan bör lämnas in redan inom ett par år, säger Annelie Börjesson.

I synpunkterna tar Svenska FN-förbundet fasta på en rad framgångar. Bland dem märks enligt förbundet arbetet för att stärka kvinnors roll i fredsprocesser. Även Sveriges fokus på konfliktförebyggande arbete är berömvärt, skriver förbundet. Ett exempel är att Sverige under ordförandeskapet i juli 2018 lyckades ena rådet kring att ge starkt stöd till FN:s sändebud till Jemen och dennes ansträngningar att återuppta fredsprocessen. Sverige har enligt förbundet vidare utmärkt sig i arbetet med klimat och säkerhet samt i arbetet för barn i väpnad konflikt, två områden som har tydlig konfliktförebyggande dimension.

– Att fredssamtalen om Jemen hölls i Sverige i december 2018 är ett kvitto på att Sverige har uppfattats som en trovärdig och kunnig FN-medlemsstat. Detsamma gäller tillsättandet av flera svenska kvinnor på höga poster i FN-organisationen och att FN-insatsen i Mali under 2018 fick en svensk chef, säger Annelie Börjesson.

FN-förbundet pekar i synpunkterna också på en rad områden där Sverige skulle kunna ha varit ännu mer aktivt i säkerhetsrådet. Det gäller dels åtgärder för att sätta större press på parterna i Jemen-konflikten, inklusive frågan om vapenembargo mot Saudiarabien, dels behovet av att ställa ansvariga för folkmordet i Myanmar till svars. Förbundet påminner också om vikten att arbeta aktivt med folkrättsprincipen skyldighet att skydda.

FN-förbundets synpunkter på den svenska säkerhetsrådsplatsen 2017-2018