FN-organisationer, medlemsländer och civilsamhället har reagerat på Donalds Trumps besked efter dennes återkomst till Vita huset. Vi listar några Trump-åtgärder som berör FN-arbetet – och hur de har bemötts.

Världshälsoorganisationen

USA lämnar Världshälsoorganisationen WHO på grund av bland annat missnöje med covidarbetet. WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus pekar på att WHO spelar en avgörande roll i arbetet mot smittsamma sjukdomar och i arbetet mot hälsokriser. WHO framhåller bland annat att USA stod för 18 procent av budgeten 2023 och därmed är den största givaren. USA gick med i WHO 1948.

Klimatet

Världsmeteorologorganisationen WMO beklagar att Trump lämnar Parisavtalet om klimatet och pekar på att 2024 var det varmaste året hittills med en temperatur om 1,55 grader Celsius över förindustriell tid. Också USA har drabbats av flera väder- och klimatrelaterade katastrofer, säger WMO.

Mellanöstern

USA var tidigare stor bidragsgivare till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, men ställde in betalningarna efter uppgifter om att nio UNRWA-medarbetare kan ha varit inblandade i Hamas terrorattack den 7 oktober 2023. Trumps uttalande om att USA ska överta Gaza och deportera palestinier till grannländerna har mött starka reaktioner från bland andra FN-chefen António Guterres.

FN-rådet för mänskliga rättigheter

USA har meddelat att man åter avser att bojkotta FN:s råd för mänskliga rättigheter där 47 länder deltar för att löpade diskutera frågor som rör mänskliga rättigheter. USA uteblev från rådet även under Trumps förra mandatperiod men medverkade från januari 2022 till 2024 under Biden-administrationen. Beslutet har mött kritik från bland andra Amnesty USA.

Internationella brottmålsdomstolen

Vita huset meddelade den 6 februari att USA belägger Internationella brottmålsdomstolen, ICC, med sanktioner i protest mot att Israels politiska och militära ledning tillsammans med tre Hamas-ledare utreds för krigsbrott under kriget i Gaza. Ett stort antal av de 125 statsparterna till domstolen, bland dem Sverige, har försvarat domstolens oberoende och opartiskhet. Också ICC självt har reagerat mot Trumps beslut.

”Anti-amerikanska aktiviteter”

Trumps presidentorder inkluderar ett uppdrag till utrikesminister Marco Rubio att utreda organisationer, konventioner och avtal som anses ”främja radikala eller anti-amerikanska känslor”. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, är först i tur av tre FN-organisationer att utredas.

US Aid

Trump-administrationen meddelade den 20 januari att den amerikanska biståndsmyndigheten US Aid gör ett 90 dagars utbetalningsstopp medan man utvärderar arbetet. Det har också signalerats att biståndsfrågorna ska flyttas till det amerikanska utrikesdepartementet. FN:s samordningskontor för katastrofhjälp OCHA uppger att USA finansierar 47 procent av de globala behoven. Flera FN-företrädare har varnat för konsekvenserna av uppehållet.

Ukraina

FN:s säkerhetsråd höll ett möte om Ukraina den 17 februari. Miroslav Jenča, assisterande generalsekreterare med placering i FN:s avdelning för politiska och fredsbyggande frågor, uttalade då följande:

”FN uppmuntrar till dialog mellan alla intressenter och välkomnar alla genuina ansträngningar och initiativ, med fullt deltagande av Ukraina och Ryska federationen, som skulle lindra krigets inverkan på civila och trappa ned konflikten”.

Jenča upprepade också generalsekreterare António Guterres ståndpunkt att ”varje fredlig uppgörelse måste respektera Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet, i linje med FN-stadgan, internationell lag och resolutioner från generalförsamlingen”.

USA:s representant vid mötet redogjorde för Trumps linje att en återgång till 2014 års gränser i Ukraina är ”orealistisk”. Han sa också att det lättaste sättet för Ryssland att avsluta kriget var genom förhandlingar. Storbritannien underströk å sin sida att Ryssland kan avsluta kriget omedelbart genom att dra tillbaka sina styrkor.