Vi kommenterar slutsatserna från FN:s rasdiskrimineringskommitté och förklarar vår roll när FN granskar Sverige.

FN:s rasdiskrimineringskommitté presenterade den 11 maj sina slutsatser och rekommendationer till Sveriges regering efter den granskning som har pågått under våren. Kommitténs uppgift är att kontrollera hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden i FN:s rasdiskrimineringskonvention som är en FN:s nio så kallade kärnkonventioner för mänskliga rättigheter. Kommitténs rekommendationer innehåller bland annat en uppmaning att skyndsamt inrätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s så kallade Parisprinciper, oro över rasistiska och extrema organisationers verksamhet och aktiviteter samt en uppmaning att implementera existerande lagstiftning för att skydda utsatta grupper mot rasistiskt motiverade hatbrott, propaganda och våld, både i media och på internet och särskilt gentemot minoriteter och andra grupper samt att utkräva ansvar för brottsskyldiga.

Kommittén välkomnar också en rad svenska initiativ, bland annat den nationella handlingsplanen mot rasism från 2016, ansträngningarna att inkludera romer i det svenska samhället och Forum för levande historia för dess insatser mot främlingsfientlighet och rasism.

För att få en rättvisande bild av läget i medlemsländerna är FN beroende av rapporter från världens frivilligorganisationer inför granskningen. Svenska FN-förbundet har i egenskap av fristående medlemsorganisation bidragit med underlag till rasdiskrimineringskommitténs granskningsarbete. Såväl regeringens som frivilligorganisationers rapporter ligger till grund för det förhör som hölls i Genève den 2-3 maj. Även information från en rad andra källor, som Europarådets kommission mot rasism och intolerans och EU:s byrå för grundläggande rättigheter, ligger till grund för kommitténs sammanvägda bedömning.

– Sverige är ett demokratiskt, öppet och tolerant samhälle men även här finns brister när det gäller efterlevnaden av FN-konventionen mot rasdiskriminering vilket kommittén påpekar. Rasdiskrimineringskommittén säger uttryckligen att man ställer höga krav på Sverige som ett demokratiskt land. Regeringen behöver göra mer för att minska antalet anmälda hatbrott, se till att rasistiska och nazistiska organisationer inte får agera fritt på gator och torg samt för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. Kommittén har i sina slutsatser tagit fasta bland annat på Svenska FN-förbundets rapport, som i sin tur bygger på offentlig statistik och rapporter, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Så fungerar det

Stater som ansluter sig till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter åtar sig att granskas av FN med jämna mellanrum. Granskningen genomförs vid FN:s kontor för mänskliga rättigheter i Genève av nio kommittéer för de olika så kallade kärnkonventionerna. Barnkonventionen är den kanske mest kända av dessa FN-konventioner. Kvinnokonventionen, tortyrkonventionen och rasdiskrimineringskonventionen är tre andra. Kommittéerna består av experter inom respektive område. Experterna kommer från olika länder men sitter där i egenskap av just sakkunniga.

Inför granskningen inbjuds både regeringen och frivilligorganisationer att lämna skriftliga rapporter till FN-kommittéerna. Rapporterna redogör för läget i landet i förhållande till den aktuella konventionen samt hur situationen har utvecklats sedan den föregående granskningen. Materialet ligger till grund för det förhör som hålls i Genève där både regeringen och organisationerna närvarar. FN:s experter ställer frågor och konventionslandet svarar i ett webbsänt förhör. Därefter drar sig kommittén tillbaka och sammanställer sina slutsatser och rekommendationer till medlemslandet.

Bakgrundsmaterial

Svenska FN-förbundet samlar ett drygt 30-tal frivilligorganisationer bakom den rapport som förbundet lämnar till kommittén. Materialet bygger på offentlig statistik, rapporter och utredningar som redovisas med tydliga källhänvisningar.

FN:s kontor för mänskliga rättigheter och kommittén mot rasdiskriminering samlar allt material som rör granskningen på sin webbplats. Välj CERD och den senaste rapportcykeln (95 (2018))!

Se det webbsända förhöret med Sveriges regering den 2-3 maj.

Direktlänk till rasdiskrimineringskommitténs rekommendationer

Information om Svenska FN-förbundet och FN

Kortfattad information om FN:s nio kärnkonventioner om mänskliga rättigheter