Ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till att försvarsalliansen förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har dock Sverige efter ansökan tonat ned sin nedrustningsvänliga linje, skriver Svenska FN-förbundet i ett remissyttrande.

I ett remissyttrande över betänkandet ”Sveriges medlemskap i Nato” (DS 2022:24) ger Svenska FN-förbundet sin syn på hur kärnvapenfrågan ska hanteras vid ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen.

I yttrandet ifrågasätter FN-förbundet slutsatserna i rapporten ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge”. ”Att Sverige har valt att söka medlemskap i Nato utan att göra förbehåll mot att stödja kärnvapnens roll i alliansens koncept – – – förändrar Sveriges möjligheter att bedriva arbete för kärnvapennedrustning”, påpekar förbundet och påminner om att flera partiledare, inklusive statsminister Ulf Kristersson, i en riksdagsdebatt den 16 maj gjorde utfästelser om hur Sveriges skulle hantera frågan om kärnvapen på svenskt territorium.

Ett avsnitt i remissyttrandet rör Natos syn på kärnvapen. Kärnvapenstaterna är skyldiga att slutföra förhandlingar om att avskaffa sina kärnvapenarsenaler, men en konkret handlingsplan för nedrustning saknas i Nato, skriver FN-förbundet.

Ett svenskt medlemskap skulle kunna bidra till att Nato förbättrar sin hållning till nedrustningsfrågor. I praktiken har Sverige tvärtom efter ansökan avstått från att tala vid FN:s högnivåmöte på FN-dagen för totalt avskaffande av kärnvapen och ställt sig utanför det humanitära uttalandet under icke-spridningskonferensen.

Avslutningsvis efterlyser FN-förbundet i remissyttrandet en öppen diskussion om Natos kärnvapenpolicy och svensk nedrustningspolitik. En sådan diskussion måste handla om en så kallad no first use-policy, Natos kärnvapendelning och ett generellt nytänkande för att minimera kärnvapnens roll i försvarsalliansen, skriver FN-förbundet.

Svenska FN-förbundets yttrande över betänkandet ”Sveriges medlemskap i Nato” (DS 2022:24).