Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.

Hur påverkas stödet för Ukraina av den politiska utvecklingen i EU-länderna? Hur ska FN-stadgans bestämmelser om icke-aggression och rätten till självförsvar bli verklighet? Det var två av frågeställningarna när Svenska FN-förbundet och TCO på måndagen inbjöd till seminarium med journalisten och författaren Lars Jederlund och FN:s tidigare rättschef Hans Corell.

José Perez Johansson, internationell sekreterare på TCO, och Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet, välkomnade. Lars Jederlund, journalist och författare till boken ”Hela Europas krig” och, som medlem i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina, vinnare av utmärkelsen Årets FN-vän 2023 tog därefter vid som samtalsledare.

I fokus för kvällen stod FN:s insatser och betydelse för möjligheterna att stoppa Rysslands fullskaliga, olagliga och oprovocerade invasion i Ukraina. Hans Corell, tidigare mångårig rättschef i FN som arbetade för bland andra den förre generalsekreteraren Kofi Annan, redogjorde för FN-stadgans bestämmelser och resonemangen i FN-organisationen genom åren. Corell återkom ofta till vikten av respekt för rättsstatens principer och pekade bland annat på en handledning i ämnet från 2012. Fler politiker borde ta del av dessa principer, inskärpte Corell.

Lars Jederlund redogjorde för de omfattande politiska och humanitära FN-insatserna för Ukraina. Han gav, som så många som engagerar sig för Ukrainas sak, uttryck för otålighet med omvärldens tvekan att exempelvis godkänna att landet får använda långdistansvapen och därmed kunna åtnjuta självförsvarsprincipen i FN-stadgan fullt ut.

Efter det inledande samtalet gavs tillfälle att ställa frågor. I dagarna hålls presidentval i USA och en ny amerikansk ledare ska staka ut kursen. Vad händer om USA går i isolationistisk riktning? Europa bestämmer i hög grad sin egen framtid och har möjlighet att kompensera amerikanskt bortfall men det hänger på engagemanget från europeiska politiker och kraven från Europas medborgare, menade Jederlund.

Till grund för generalförsamlingens diskussioner om Ukraina och de fyra resolutioner som har antagits mot Ryssland ligger en så kallad specialsession inom ramen för konceptet samverkan för fred. Det skapades på 1950-talet när säkerhetsrådet var oförmöget att samla sig till gemensamt agerande. De historiska förutsättningarna och mandaten för generalförsamling och säkerhetsråd utreddes av Corell.

En slutsats av måndagskvällens samtal är att juridiken sätter ramarna men att politiken har manöverutrymme om bara viljan finns. Att omvärlden måste fortsätta stödja Ukraina politiskt, humanitärt och militärt är ett krav som länge har framförts av den samlade Ukraina-rörelsen i Sverige.

Att döma av uppslutningen och engagemanget hos den drygt 60-hövdade publiken är det uppenbart att Ukrainafrågan engagerar. Seminariet var fulltecknat och salen hos TCO i Stockholm välfylld. Flera av deltagarna kändes igen från onsdagsmanifestationerna på Fria Ukrainas plats i Stockholm som arrangeras av just aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina.

Svenska FN-förbundet tackar TCO, som är medlem i förbundet, för ett givande samarrangemang.