Om fler länder kandiderar till FN-rådet för mänskliga rättigheter ökar chansen att fler länder som respekterar mänskliga rättigheter väljs in, säger Svenska FN-förbundet efter att Kina, Ryssland och Kuba röstats in som medlemmar.

I veckan valde FN:s generalförsamling femton medlemsländer till rådet för mänskliga rättigheter. Rådsmedlemmarna ska enligt resolution 60/251, som ligger till grund för rådet, upprätthålla den högsta standarden i främjandet och skyddet för de mänskliga rättigheterna. Trots det finns Kina, Ryssland och Kuba bland de invalda.

Medlemmarna i rådet väljs, som i flera andra FN-sammanhang, utifrån geografisk grupptillhörighet. Endast i Asien-Stillahavsgruppen fanns fler kandiderande stater än platser i rådet. Det innebär att reell konkurrens om rådsplatserna saknas.

– Avsaknaden av motkandidater i de regionala grupperna gör att länder garanteras en plats i rådet även om de inte är kvalificerade. Fler FN-medlemmar, inte minst små och medelstora länder, måste ta sitt ansvar och söka plats i rådet och därmed bidra till en verklig valprocedur, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Noterbart är att Saudiarabien inte lyckades att ta en plats i rådet. Kina fick endast 139 röster av den 193 länder starka generalförsamlingen – 41 färre än vid den förra omröstningen.

Flera av de stater som nu har röstats in i FN-rådet för mänskliga rättigheter uppfyller inte minimikraven för främjande och skydd av mänskliga rättigheter. Inte heller samarbetar de på fullgott sätt med MR-rådet och andra MR-mekanismer inom FN. De har inte bara en konsekvent historia av att inte samarbeta med FN:s MR-system utan begår också systematiska rättighetskränkningar såväl på hemmaplan som globalt.

Flera av länderna bedriver också en repressiv linje mot civilsamhällets organisationer. De har på återkommande basis hotat, trakasserat och utsatt MR-försvarare och civilsamhällsaktörer för repressalier, påpekar Annelie Börjesson.

– Civilsamhällesorganisationer har under lång tid framfört kritik mot avsaknaden av konkurrens i valet till MR-rådet. FN-medlemmarna bör avstå från att rösta på kandidater som motverkar mänskliga rättigheter. I stället bör bestämmelserna om rådsmedlemskap användas för att sätta press på kandidaterna, säger Annelie Börjesson.

Annelie Börjesson pekar också på andra möjligheter att sätta press på MR-förbrytare – även sådana som väljs in i rådet.

– MR-förbrytare har inte kunnat stoppa rådet från att belysa MR-kränkningar som begåtts runt om i världen. I vissa fall kan deras MR-situation aktualiseras ännu mer genom att de är rådsmedlemmar – och rådet har de facto antagit en rad viktiga resolutioner om allt från barnäktenskap till yttrandefrihet på nätet, säger Annelie Börjesson.

FN:s råd för mänskliga rättigheter, med säte i Genève, rymmer totalt 47 nationer på roterande basis. Medlemmarna väljs för en period om 3 år. De stater som valdes in på tisdagen intar sina platser den 1 januari 2021 och sitter till 2023.

Läs också: FN-förbundet om USA:s avhopp från MR-rådet 2018