Att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter innebär att en demokratisk röst försvinner från det pågående reformarbetet, säger FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson.

USA:s FN-ambassadör Nikki Haley och utrikesminister Mike Pompeo meddelade på tisdagen att landet lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter. Haley anger politisering av rådet och avsaknad av kritik mot MR-förbrytare som skäl. Det amerikanska beskedet kommer mitt i en process som ska genomlysa rådets arbete.

– MR-rådet är tillsammans med FN:s granskningskommittéer och högkommissarien en viktig aktör för att övervaka medlemsländernas respekt för de mänskliga rättigheterna. Rådet fungerar inte helt enligt intentionerna och en genomlysning är nödvändig. I det arbetet behöver alla demokratiska länder medverka. Därför är USA:s avhopp särskilt olyckligt, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.

När FN:s råd för mänskliga rättigheter skapades vid en stor FN-konferens 2005 betonades det att medlemmarna ska ha goda meriter på MR-området och att länder som inte respekterar mänskliga rättigheter ska kunna uteslutas. Hittills har det bara skett en gång.

Den pågående reformprocessen handlar bland annat om mandatet för rådsmedlemmarna, att initiativ stoppas och hur antalet resolutioner med liknande innebörd kan minskas.

– Det amerikanska avhoppet är ytterligare ett exempel på att landet drar sig tillbaka från det internationella samarbetet. Det är olyckligt eftersom FN i allmänhet och MR-arbetet i synnerhet behöver bidrag från demokratiska länder. Tyvärr ser vi på en rad områden, bland annat arbetet för kvinnors rättigheter och behandlingen av mexikanska migrantbarn, att heller inte USA tar sitt fulla ansvar för rättighetsfrågorna, säger Annelie Börjesson.

FN:s generalsekreterare António Guterres och högkommissarien för mänskliga rättigheter Zeid Ra’ad al-Hussein har beklagat det amerikanska avhoppet från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Foto: Courtney Hedger/Unsplash