Internationella kvinnodagen 2024: ”Tjejers engagemang ger hopp i en tid av utmaningar” 

Snart är det dags för FN:s årliga kvinnokommission i New York där olika aspekter på jämställdhet diskuteras. Ulrika Grandin, verksamhetschef på UN Women Sverige jobbar dagligen med flickors och kvinnors rättigheter, som under flera år varit på tillbakagång. 

Pandemin och dess konsekvenser i form av ökad fattigdom och ekonomisk osäkerhet har lett till ett bakslag för flickors och kvinnors rättigheter. I samband med att länders ekonomier försämrades ökade otryggheten och därmed också våldet mot flickor och kvinnor, förklarar Ulrika Grandin, verksamhetschef på UN Women Sverige.  

– Många var hemma i trånga utrymmen, då ökade hemskt nog våldet mot flickor och kvinnor, säger hon.  

I fattiga länder ökade även förekomsten av barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. 

– När flickor gifts bort i fattiga familjer handlar det ofta om ekonomiska aspekter och patriarkala normer. 

I och med att barnäktenskapen blir fler ökar även förekomsten av kvinnlig könsstympning. På många platser är det tradition att en flicka ska vara könsstympad när hon gifter sig, säger Ulrika Grandin. 

Flickor och kvinnor i kris och konflikt

I de många pågående kriserna och konflikterna i världen är flickor och kvinnor särskilt utsatta. I krig används sexuellt våld som vapen. Det innefattar ofta våldtäkt som används som en strategi för att bryta ner motståndaren.  

Våld i hemmen ökar också på båda sidor i en konflikt då samhället är så våldsbenäget. Och kvinnor och flickor på flykt utsätts för stora faror bland annat i form av människohandel, även för sexuella ändamål, förklarar Ulrika Grandin.  

– Kvinnor har också svårare att få tillgång till humanitär hjälp på grund av patriarkala normer. Männen tar för sig först, i familjer är det flickorna och kvinnorna som får äta sist när det finns lite mat. 

– Allt det här är en del av det vi kallar bakslaget för flickor och kvinnors rättigheter, fortsätter hon. 

Arbetar med att informera

UN Women Sverige arbetar med att informera och lyfta frågor för att öka kunskapen om kränkningar mot flickors och kvinnors rättigheter. Organisationen arbetar även med insamling som går till UN Womens program i olika länder. 

–  För mig är det viktigt att lyfta data och siffror, som exempelvis att var tredje kvinna i världen någon gång under sin livstid har upplevt våld av en närstående man. När jag började jobba med detta var det den siffran som chockade mig mest, säger Ulrika Grandin.  

– Det är orättvisor i världen som driver mig och att få ägna en hel yrkeskarriär åt att jobba med de här frågorna har känts väldigt värdefullt, fortsätter hon. 

Kvinnlig könsstympning och barnäktenskap är två frågor som UN Women Sverige prioriterar. 

–  Vi lyfter frågorna och förekomsten globalt av dessa skadliga sedvänjor. Vi försöker ge allmänheten fakta och data.  

Globalt arbetar UN Women till stor del med att försöka påverka lagstiftning och jobbar tillsammans med lokala ledare och organisationer för att uppnå en förändring i de länder där könsstympning och barnäktenskap förekommer som mest.  

–  Det finns även könsstympade flickor och kvinnor i Sverige. De kan ha kommit hit könsstympade men familjer skickar också iväg sina flickor för att de ska bli könsstympade. Återigen informerar vi om att detta händer och vi jobbar även tillsammans med andra organisationer för att motverka det.  

FN:s årliga kvinnokommission

I mitten av mars är det dags för FN:s årliga kvinnokommission där alla FN:s medlemsländer medverkar. Syftet är att enas om slutsatser så att arbetet för jämställdhet stärks och länder vidtar nya åtgärder. Årets tema är kvinnors ekonomiska egenmakt. Det handlar exempelvis om hur fattigdomen slår hårdare mot flickor och kvinnor än mot män och pojkar samt att samhällen behöver få till bättre sociala trygghetssystem, förklarar Ulrika Grandin.  

 – Varje år sätts ljus på det valda temat och diskussionerna resulterar sedan i ett slutdokument. 

– Ord betyder jättemycket. Det som står i slutdokumentet är antaget och därmed någonting länder har kommit överens om, fortsätter hon.  

Förra årets tema var digitalisering och jämställdhet. Det var första gången FN:s kvinnokommission lyfte digitalisering och det väckte ett nytt intressant ämne att ta sig an för UN Women Sverige.  

– Sociala medier och digital teknik är inte jämställda, flickor och kvinnor porträtteras sämre och det finns en ojämställdhet i branschen.  

– En annan faktor är digitalt våld. Det handlar om hat och trakasserier där kvinnliga politiker, journalister och kvinnorättsförsvarare utsätts i mycket högre utsträckning än män och ofta på ett sätt som har sexuell koppling. 

Ulrika Grandins förväntning på årets kvinnokommission är att det ska bli tydligare hur den nuvarande svenska regeringen driver de här frågorna. Hon ser också fram emot att vara en del av FN-mötet tillsammans med andra kvinnorättsorganisationer och att få ta del av hur jämställdhetsarbetet ser ut i olika länder.  

– Flickor och kvinnor behöver lyftas ännu mer och inte enbart som offer utan som aktörer. Det finns många unga kvinnor som står upp i viktiga frågor trots att de är de mest utsatta i samhället. Detta ger mig hopp, avslutar hon.