Aleksander Gabelic uppmanar regeringen och statsminister Stefan Löfven att följa FN:s rekommendation att inrätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter.
Sverige är drivande i det globala arbetet för mänskliga rättigheter. På hemmaplan finns dock återkommande problem med hatbrott, diskriminering och utanförskap som drabbar personer med utländsk bakgrund, religiösa minoriteter, urfolk och personer med funktionsnedsättning. Arbets- och bostadsmarknaden präglas av bristande mångfald och tillgänglighet. För detta har Sverige under en lång rad år fått kritik från FN:s människorättsövervakare.
I juni ska FN:s råd för mänskliga rättigheter anta rekommendationer till Sveriges regering efter det förhör som hölls i Genève i januari. Ett av de krav som FN har upprepat i drygt tio år handlar om behovet av en oberoende svensk institution för mänskliga rättigheter. Sverige har i FN åtagit sig att garantera sina invånare en rad rättigheter. En MR-institution skulle uttolka dessa åtaganden, ge kommuner och landsting vägledning och hålla ett vakande öga på myndigheter som inte agerar i enlighet med internationella förpliktelser. FN har erbjudit sig att ge Sverige stöd för att inrätta en sådan institution som också är en del av de så kallade Parisprinciperna från 1993.
Svenska FN-förbundet kräver nu i ett brev till statsminister Stefan Löfven att regeringen accepterar FN:s rekommendation om en MR-institution. Bakom kravet står ytterligare 44 organisationer med mänskliga rättigheter på dagordningen. Genom att starta arbetet med en MR-institution kan regeringen visa att den tar våld, diskriminering och utanförskap på allvar. Det innebär också att Sverige i likhet med en tredjedel av världens länder, bland dem Danmark, Norge och Finland, uppfyller sina FN-åtaganden och att anställda i kommuner och landsting får stöd i rättighetsfrågor i sina dagliga möten med människor. Att följa FN:s rekommendationer skulle dessutom förbättra Sveriges anseende som människorättsland. Varför tvekar regeringen?
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer