Regeringen måste söka sanningen bakom Dag Hammarskjölds död, skriver Aleksander Gabelic och LInda Nordin i Upsala Nya Tidning.
För ett drygt år sedan presenterade en internationell juristkommission en utredning om den förre FN-generalsekreteraren Dag Hammarskjölds död i en flygkrasch i Ndola i nuvarande Zambia 1961. Kommissionen, med bland andra FN:s förre rättschef Hans Corell bland medlemmarna, har gått igenom tidigare material om dödsfallet och dessutom inkluderat nyligen tillkomna vittnesmål. Enligt rapporten finns bevis för att flygplanet som Hammarskjöld färdades i utsattes för någon form av attack eller hot.
FN-chefen Ban Ki-moon skrev i februari i år till FN:s generalförsamling och bad den lägga frågan om Hammarskjölds död till sin dagordning. I sitt brev uppmanade Ban länderna att medverka till att all information som kan röra Hammarskjölds död kommer fram i ljuset. Ban hänvisade bland annat till nya fakta i fallet.
Inte mindre än tre utredningar gjordes om Hammarskjölds död i början av 60-talet. Ingen kom till någon säker slutsats. Juristkommissionen har föreslagit att den tidigare FN-utredningen ska öppnas på nytt. Den amerikanska säkerhetstjänsten NSA ska ha bedrivit signalspaning i området och skulle eventuellt kunna bidra till ny kunskap om den förre generalsekreterarens död. Enligt NSA självt ska man vid tiden för kraschen ha vägrat överlämna dokument med hänvisning till nationell säkerhet. Också Storbritannien ska förfoga över dokument som kan vara av värde.
Mer än femtio år efter händelsen borde vara möjligt för medlemsländerna att ta fram information som tidigare ansetts vara känslig. Ban Ki-moon och vice generalsekreterare Jan Eliasson, som gästar Sverige i dag, behöver medlemsländernas stöd i sin strävan att finna sanningen om Hammarskjölds död.
Vid sidan av Hans Corell har även andra svenskar har varit inblandade i utredningen kring Hammarskjölds död. Såväl förre ärkebiskopen KG Hammar som författaren Henning Mankell, med starka band till Afrika, har engagerat sig. Det borde vara naturligt att också Sveriges regering gör särskilda ansträngningar. Trots det har Sverige hittills inte tagit initiativ i den riktningen.
Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström har sagt att samarbete i FN ska vara vägledande i svensk utrikespolitik. Dag Hammarskjöld är den främste FN-svensken genom tiderna och en betydelsefull person för Förenta Nationernas utveckling. Hammarskjöld formade i stor utsträckning den oberoende tjänstemannaroll som kom att bli FN-chefens.
Till Hammarskjölds arv hör också FN:s fredsbevarande trupper. Efter lång frånvaro förbereds nu ett nytt svenskt truppbidrag till en FN-insats. Omkring 250 män och kvinnor gör sig redo för att delta i det svenska truppbidrag som ska ingå i FN-insatsen i Mali. Genom att ta ett större ansvar för global säkerhet upprätthåller Sverige sin militära kompetens och stärker samtidigt sin ställning i FN-samarbetet. Det är också ett sätt att bidra till en del av FN-arbetet som är starkt förknippat med Hammarskjöld.
Frågan om Hammarskjölds död måste få ett svar. Det är viktigt att få klarhet i vad som egentligen hände av respekt för både Hammarskjöld och de medarbetare som miste livet och för generalsekreterarämbetet. Det handlar i ett vidare avseende också om medlemsstaternas respekt för FN-samarbetet och FN-stadgan. Om medlemsstaters regeringar bidrog till att planet störtade blir en ny utredning ett försök att klargöra vad som hände och, om någon är skyldig, förstå hur de politiska intressena såg ut då.
Juristkommissionens rapport ska diskuteras i FN:s generalförsamling den 15 december. Någon måste driva frågan och Sverige bör ta ett initiativ tillsammans med andra. Jan Eliasson bör be den nya svenska regeringen om aktivt stöd för att frågan om Hammarskjölds död en gång för alla ska få den genomlysning den förtjänar. Det är ett utmärkt tillfälle att praktisera talet om öppenhet och transparens i FN-arbetet.
29 november, 2023 / Nyheter
Tusentals människor har dödats i Hamas terrorattack den 7 oktober och Israels vedergällningskrig. Vapenvilan ger FN möjlighet att bistå skadade och behövande med humanitär hjälp.
Läs mer24 november, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i samband med kriser och konflikter. UNFPA, FN:s befolkningsfond, förklarar varför.
Läs mer22 november, 2023 / Nyheter
Talet om ökat svenskt stöd till Ukraina måste bli verklighet och alla kan göra en insats, säger Peter Ingvarsson i aktionsgruppen Ryssland ut ur Ukraina. Möt Årets FN-vän och läs om hur du kan engagera dig för Ukraina!
Läs mer21 november, 2023 / Världshorisont
Sima Mirzaei förlorade sju familjemedlemmar 1988 när den iranska regimen avrättade tusentals politiska fångar. Allt hon önskar idag är att de ansvariga ska ställas inför rätta.
Läs mer20 november, 2023 / Nyheter
FN-förbundets ungdomsambassadörer reste i början av november till Island för att delta i en nordisk ungdomskonferens med fokus på utbildning för hållbar utveckling.
Läs mer13 november, 2023 / Världshorisont
I september hamnade den flera decennier långa konflikten om Nagorno-Karabach i strålkastarljuset då Azerbajdzjan genom en blixtoffensiv tog kontroll över området. Världshorisont rapporterar om massflykten som följde och om hur FN i grannlandet Armenien arbetar för att hjälpa flyktingarna.
Läs mer13 november, 2023 / Nyheter
På grund av nedskärningar i den svenska biståndsbudgeten har FN-förbundets internationella praktikantprogram lagts ned. En av våra praktikanter skriver om programmets betydelse för deltagarna och systerförbunden.
Läs mer09 november, 2023 / Nyheter
För att främja rättvisa för alla som har utsatts för krigsförbrytelser under Rysslands invasionskrig i Ukraina reser Nadia Volkova från människorättsorganisationen ULAG runt i Europa. På inbjudan av Svenska FN-förbundet besökte hon i veckan Sverige.
Läs mer07 november, 2023 / Nyheter
FN-förbundets styrelse kommenterar förändringen i kansliledningen.
Läs mer