Regeringen måste söka sanningen bakom Dag Hammarskjölds död, skriver Aleksander Gabelic och LInda Nordin i Upsala Nya Tidning.
För ett drygt år sedan presenterade en internationell juristkommission en utredning om den förre FN-generalsekreteraren Dag Hammarskjölds död i en flygkrasch i Ndola i nuvarande Zambia 1961. Kommissionen, med bland andra FN:s förre rättschef Hans Corell bland medlemmarna, har gått igenom tidigare material om dödsfallet och dessutom inkluderat nyligen tillkomna vittnesmål. Enligt rapporten finns bevis för att flygplanet som Hammarskjöld färdades i utsattes för någon form av attack eller hot.
FN-chefen Ban Ki-moon skrev i februari i år till FN:s generalförsamling och bad den lägga frågan om Hammarskjölds död till sin dagordning. I sitt brev uppmanade Ban länderna att medverka till att all information som kan röra Hammarskjölds död kommer fram i ljuset. Ban hänvisade bland annat till nya fakta i fallet.
Inte mindre än tre utredningar gjordes om Hammarskjölds död i början av 60-talet. Ingen kom till någon säker slutsats. Juristkommissionen har föreslagit att den tidigare FN-utredningen ska öppnas på nytt. Den amerikanska säkerhetstjänsten NSA ska ha bedrivit signalspaning i området och skulle eventuellt kunna bidra till ny kunskap om den förre generalsekreterarens död. Enligt NSA självt ska man vid tiden för kraschen ha vägrat överlämna dokument med hänvisning till nationell säkerhet. Också Storbritannien ska förfoga över dokument som kan vara av värde.
Mer än femtio år efter händelsen borde vara möjligt för medlemsländerna att ta fram information som tidigare ansetts vara känslig. Ban Ki-moon och vice generalsekreterare Jan Eliasson, som gästar Sverige i dag, behöver medlemsländernas stöd i sin strävan att finna sanningen om Hammarskjölds död.
Vid sidan av Hans Corell har även andra svenskar har varit inblandade i utredningen kring Hammarskjölds död. Såväl förre ärkebiskopen KG Hammar som författaren Henning Mankell, med starka band till Afrika, har engagerat sig. Det borde vara naturligt att också Sveriges regering gör särskilda ansträngningar. Trots det har Sverige hittills inte tagit initiativ i den riktningen.
Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström har sagt att samarbete i FN ska vara vägledande i svensk utrikespolitik. Dag Hammarskjöld är den främste FN-svensken genom tiderna och en betydelsefull person för Förenta Nationernas utveckling. Hammarskjöld formade i stor utsträckning den oberoende tjänstemannaroll som kom att bli FN-chefens.
Till Hammarskjölds arv hör också FN:s fredsbevarande trupper. Efter lång frånvaro förbereds nu ett nytt svenskt truppbidrag till en FN-insats. Omkring 250 män och kvinnor gör sig redo för att delta i det svenska truppbidrag som ska ingå i FN-insatsen i Mali. Genom att ta ett större ansvar för global säkerhet upprätthåller Sverige sin militära kompetens och stärker samtidigt sin ställning i FN-samarbetet. Det är också ett sätt att bidra till en del av FN-arbetet som är starkt förknippat med Hammarskjöld.
Frågan om Hammarskjölds död måste få ett svar. Det är viktigt att få klarhet i vad som egentligen hände av respekt för både Hammarskjöld och de medarbetare som miste livet och för generalsekreterarämbetet. Det handlar i ett vidare avseende också om medlemsstaternas respekt för FN-samarbetet och FN-stadgan. Om medlemsstaters regeringar bidrog till att planet störtade blir en ny utredning ett försök att klargöra vad som hände och, om någon är skyldig, förstå hur de politiska intressena såg ut då.
Juristkommissionens rapport ska diskuteras i FN:s generalförsamling den 15 december. Någon måste driva frågan och Sverige bör ta ett initiativ tillsammans med andra. Jan Eliasson bör be den nya svenska regeringen om aktivt stöd för att frågan om Hammarskjölds död en gång för alla ska få den genomlysning den förtjänar. Det är ett utmärkt tillfälle att praktisera talet om öppenhet och transparens i FN-arbetet.
05 juni, 2023 / Världshorisont
I flera uppmärksammade fall de senaste åren har barn ställt stater till svars för att de inte agerat tillräckligt för att bromsa klimatförändringarna. FN:s barnfond Unicef följer utvecklingen.
Läs mer24 maj, 2023 / Nyheter
En delegation från Albaniens FN-förbund besökte i veckan Svenska FN-förbundets kansli i Stockholm för att signera ett samarbetsavtal mellan organisationerna. Svenska FN-förbundets internationella programansvariga, Mikaela Engwall, berättar om det nya partnerskapet.
Läs mer16 maj, 2023 / Nyheter
I Afghanistan har talibanstyret förbjudit kvinnor att arbeta i internationella hjälpinsatser. Beslutet innebär ytterligare inskränkningar av kvinnors rättigheter i landet. Läs om hur FN bedriver humanitär verksamhet i en av världens svåraste situationer.
Läs mer11 maj, 2023 / Världshorisont
Dagens unga är morgondagens beslutsfattare. I rapporten ”Our common agenda” lyfter FN:s generalsekreterare António Guterres fram vikten av att lyssna till, och arbeta med, unga. Men hur väl är FN rustat för att låta unga tar mer plats i rummet? Och blir de lyssnade till?
Läs mer02 maj, 2023 / Nyheter
Omkring 40 organisationer skriver ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson om framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter. Läs brevet här!
Läs mer02 maj, 2023 / Nyheter
Den 30 april 2023 avslutades samverkansprojektet Glokala Sverige. Samtliga 21 regioner och 189 kommuner deltog i projektet vid nedläggningen. Kommunikations- och utbildningsprojektet Glokala Sverige har pågått sedan 2018 med finansiering
Läs mer30 april, 2023 / Världshorisont
20-årige Edik Kamalian är engagerad i det georgiska FN-förbundet UNAG. Han är en av många unga georgier som i mars i år tillsammans genom omfattande protester lyckades stoppa en lag som skulle ha fört landet i auktoritär riktning.
Läs mer28 april, 2023 / Blogg
Det är på många sätt en besynnerlig tid vi lever i. De snabba svängningarna i politiken och i världen är något vi alla märker av på olika sätt. Ett område som utmanas är mänskliga rättigheter.
Läs mer19 april, 2023 / Nyheter
Världens länder behöver agera på sex områden för att stärka det globala samarbetet. Det säger en rådgivande högnivågrupp under ledning av Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf.
Läs mer