Svenska folket har en felaktig bild av läget i världen och känner inte till de senaste decenniernas utvecklingsframsteg. Det visar en undersökning som Svenska FN-förbundet har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Novus. Resultatet presenteras på GP Debatt.
År 2015 är ett viktigt år för utvecklingsfrågorna med avgörande beslut i FN om nya hållbara utvecklingsmål som ska ersätta de åtta millenniemålen. Om det skrev biståndsminister Isabella Lövin på den här sidan den 9 februari. Återkommande medierapporter om krig och konflikter ger instinktivt en mörk bild av omvärlden, men bortom strålkastarljuset sker också stora förändringar i positiv riktning. Sedan början av 1990-talet har andelen extremt fattiga i världen som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen halverats. Denna utveckling saknar motstycke i historien och innebär att världen på global nivå har uppnått FN:s första millenniemål. Räknat i antal människor innebär framstegen att 700 miljoner färre lever i extrem fattigdom i dag jämfört med för 25 år sedan – en siffra som motsvarar nästan hela Europas befolkning.
I Sverige är kunskapen om framstegen låg. Trots att den globala utvecklingen går framåt också på flera andra områden lever svenskarna fortfarande med en gammal världsbild. En landsomfattande enkät som Svenska FN-förbundet har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Novus visar att omvärldskunskaperna inte håller jämn takt med utvecklingen.
Inte ens en av tio tillfrågade svenskar känner till den historiska fattigdomsminskningen. Tvärtom tror nästan två tredjedelar, 64 procent, att andelen extremt fattiga i världen har ökat. Nästan fyra av tio personer över 30 tror att den har fördubblats. Unga under 30 har något mer kunskap men även i den gruppen tror endast 27 procent att fattigdomen har minskat något.
Även när det gäller antalet hungriga människor i världen är svenskarna överdrivet pessimistiska. En majoritet, 62 procent, tror att fler människor lever i ständig hunger i dag än i början av 1990-talet. Här utmärker sig gruppen 30-49-åringar. I den vet bara en av tre att antalet hungriga i världen har minskat med över 150 miljoner människor. I åldersgruppen 18-29 år känner fyra av tio till att antalet hungriga i världen har minskat från drygt en miljard människor år 1990 till ungefär 840 miljoner idag. Hungerminskningen har skett trots att världens befolkning totalt har ökat med ungefär två miljarder människor under denna period.
Däremot tycks svenska folket ha relativt god kunskap om FN:s starka ställning som huvudmottagare av svenskt bistånd. Nästan hälften, 47 procent, av de tillfrågade känner till att en tredjedel av det totala svenska biståndet går via FN. Att förtroendet för FN som biståndsaktör är stort visar andra opinionsundersökningar, som Sidas årliga undersökning om attityder kring svenskt bistånd.
En slutsats av vår undersökning är att Sveriges regering och andra aktörer måste bli bättre på att informera om både framgångar och utmaningar i arbetet för en bättre värld. Också skolan, media och frivilligorganisationer har ett ansvar att bidra till större omvärldskunskap.
En felaktig omvärldsbild riskerar att leda till felaktiga prioriteringar, en snedvriden biståndsdebatt och missade investeringsmöjligheter. Bred kunskap om läget i världen kan tvärtom öka förståelsen för hur internationellt utvecklingssamarbete tillsammans med bland annat handelsvillkor, återremitteringar och ekonomisk tillväxt påverkar livsvillkoren för miljarder människor. Om svenska företag känner till att en majoritet av de snabbast växande ekonomierna finns i Afrika ökar också förutsättningarna för investeringar där.
Den globala utvecklingen är ett resultat av både enskilda länders arbete och det arbete som FN och andra organisationer utför. Mer kunskap kan också inspirera fler människor i Sverige att engagera sig i arbetet för en bättre värld och den globalisering som finns också här. Det är både välkommet och nödvändigt med tanke på de utmaningar som fortfarande återstår.
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet
Linda Nordin
Generalsekreterare i Svenska FN-förbundet
09 oktober, 2024 / Världshorisont
Ania Sauku från Albanien har tack vare sitt stora engagemang i klimatfrågan bland annat deltagit vid FN:s årliga klimatkonferens, COP. Hennes erfarenhet som ung klimatengagerad är att det finns ett
Läs mer07 oktober, 2024 / Nyheter
Ett år har gått sedan Hamas terrordåd. FN fördömer åter attacken, hjälper humanitärt och utreder misstänkta krigsbrott. Omvärlden måste förmå parterna att skydda civila i den allt mer våldsutsatta regionen.
Läs mer04 oktober, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet har under de senaste två åren lanserat två engagemangspaket per år för att stötta våra föreningar och medlemmar i att ta ställning och agera i våra viktigaste frågor.
Läs mer04 oktober, 2024 / Världshorisont
Ökad livsmedelssäkerhet, mer hållbara jordbruksmetoder och förbättrad hushållsekonomi. Det är tre goda resultat från ett treårigt projekt i Malawi som letts av FN:s jordbruksorganisation FAO. Ett projekt i regi av
Läs mer30 september, 2024 / Världshorisont
Läget i Haitis huvudstad Port au Prince är våldsamt. Kriminella gäng härjar och landet drabbas ofta av klimat- och naturkatastrofer. Trots detta finns hopp. Välkommen till FN-koordinatorn Ulrica Richardsons vardag.
Läs mer28 september, 2024 / Världshorisont
De som bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas hårdast avdem. Klimaträttvisa och en rättvis omställning är allt viktigare i en upphettadvärld. Act Svenska Kyrkan är en aktör som
Läs mer24 september, 2024 / Nyheter
FN:s medlemsländer antog enhälligt den FN-pakt som låg på bordet inför helgens framtidstoppmöte. Nu måste världens regeringar uppfylla löftena om bland annat digitalisering och nystart för Agenda 2030, säger Svenska FN-förbundet.
Läs mer22 september, 2024 / Debattartiklar
FN behöver i högre grad än på länge medlemmarnas politiska, ekonomiska och militära
stöd, skriver FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson i Sydsvenskan inför FN:s framtidstoppmöte.
20 september, 2024 / Nyheter
Att bekräfta stödet för det multilaterala samarbetet och revitalisera Agenda 2030-arbetet är två av målen för FN:s framtidstoppmöte som startar i helgen.
Läs mer