fbpx
13 februari, 2015 /

Stor okunskap om att världen blir bättre

Svenska folket har en felaktig bild av läget i världen och känner inte till de senaste decenniernas utvecklingsframsteg. Det visar en undersökning som Svenska FN-förbundet har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Novus. Resultatet presenteras på GP Debatt.

År 2015 är ett viktigt år för utvecklingsfrågorna med avgörande beslut i FN om nya hållbara utvecklingsmål som ska ersätta de åtta millenniemålen. Om det skrev biståndsminister Isabella Lövin på den här sidan den 9 februari. Återkommande medierapporter om krig och konflikter ger instinktivt en mörk bild av omvärlden, men bortom strålkastarljuset sker också stora förändringar i positiv riktning. Sedan början av 1990-talet har andelen extremt fattiga i världen som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen halverats. Denna utveckling saknar motstycke i historien och innebär att världen på global nivå har uppnått FN:s första millenniemål. Räknat i antal människor innebär framstegen att 700 miljoner färre lever i extrem fattigdom i dag jämfört med för 25 år sedan – en siffra som motsvarar nästan hela Europas befolkning.

I Sverige är kunskapen om framstegen låg. Trots att den globala utvecklingen går framåt också på flera andra områden lever svenskarna fortfarande med en gammal världsbild. En landsomfattande enkät som Svenska FN-förbundet har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Novus visar att omvärldskunskaperna inte håller jämn takt med utvecklingen.

Inte ens en av tio tillfrågade svenskar känner till den historiska fattigdomsminskningen. Tvärtom tror nästan två tredjedelar, 64 procent, att andelen extremt fattiga i världen har ökat. Nästan fyra av tio personer över 30 tror att den har fördubblats. Unga under 30 har något mer kunskap men även i den gruppen tror endast 27 procent att fattigdomen har minskat något.

Även när det gäller antalet hungriga människor i världen är svenskarna överdrivet pessimistiska. En majoritet, 62 procent, tror att fler människor lever i ständig hunger i dag än i början av 1990-talet. Här utmärker sig gruppen 30-49-åringar. I den vet bara en av tre att antalet hungriga i världen har minskat med över 150 miljoner människor. I åldersgruppen 18-29 år känner fyra av tio till att antalet hungriga i världen har minskat från drygt en miljard människor år 1990 till ungefär 840 miljoner idag. Hungerminskningen har skett trots att världens befolkning totalt har ökat med ungefär två miljarder människor under denna period.

Däremot tycks svenska folket ha relativt god kunskap om FN:s starka ställning som huvudmottagare av svenskt bistånd. Nästan hälften, 47 procent, av de tillfrågade känner till att en tredjedel av det totala svenska biståndet går via FN. Att förtroendet för FN som biståndsaktör är stort visar andra opinionsundersökningar, som Sidas årliga undersökning om attityder kring svenskt bistånd.

En slutsats av vår undersökning är att Sveriges regering och andra aktörer måste bli bättre på att informera om både framgångar och utmaningar i arbetet för en bättre värld. Också skolan, media och frivilligorganisationer har ett ansvar att bidra till större omvärldskunskap.

En felaktig omvärldsbild riskerar att leda till felaktiga prioriteringar, en snedvriden biståndsdebatt och missade investeringsmöjligheter. Bred kunskap om läget i världen kan tvärtom öka förståelsen för hur internationellt utvecklingssamarbete tillsammans med bland annat handelsvillkor, återremitteringar och ekonomisk tillväxt påverkar livsvillkoren för miljarder människor. Om svenska företag känner till att en majoritet av de snabbast växande ekonomierna finns i Afrika ökar också förutsättningarna för investeringar där.

Den globala utvecklingen är ett resultat av både enskilda länders arbete och det arbete som FN och andra organisationer utför. Mer kunskap kan också inspirera fler människor i Sverige att engagera sig i arbetet för en bättre värld och den globalisering som finns också här. Det är både välkommet och nödvändigt med tanke på de utmaningar som fortfarande återstår.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Linda Nordin
Generalsekreterare i Svenska FN-förbundet

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Stort engagemang i Lunds FN-förening 

12 april, 2024 / Nyheter

Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.

Läs mer

Fortfarande hinder för hjälp till Gaza

11 april, 2024 / Nyheter

Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.

Läs mer

Ny bok om kriget: Ditt val avgör Ukrainas framtid

05 april, 2024 / Nyheter

FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.

Läs mer

Hopp om inkludering för barn med funktionsnedsättning 

05 april, 2024 / Världshorisont

I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.

Läs mer

Obetald FN-praktik skapar exkludering 

28 mars, 2024 / Världshorisont

Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.

Läs mer

Bör Sverige införa jämlikhetsdata? 

21 mars, 2024 / Världshorisont

I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata. 

Läs mer

Europeiska unionen bidrar till FN-reformering

15 mars, 2024 / Nyheter

FN:s framtidsmöte i september är ett avgörande ögonblick för det internationella samarbetet, säger Olof Skoog, EU:s tidigare ambassadör till FN, i en intervju med FN-förbunden i Sverige och Finland.

Läs mer

Kvinnodagen 2024: Ta kampen för världens flickor och kvinnor!

07 mars, 2024 / Nyheter

Att stoppa barnäktenskap är en av flera nödvändiga åtgärder för att stärka flickors och kvinnors rättigheter, skriver förbundsordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Läs mer

Fortsatt tillbakagång för flickors och kvinnors rättigheter

06 mars, 2024 / Nyheter

Snart är det dags för FN:s årliga kvinnokommission i New York där olika aspekter på jämställdhet diskuteras. Ulrika Grandin, verksamhetschef på UN Women Sverige jobbar dagligen med flickors och kvinnors rättigheter, som under flera år varit på tillbakagång. 

Läs mer