Sverige bör öka sitt stöd till FN:s fredsfrämjande insats i Mali som svar på Frankrikes vädjan efter terrordåden i Paris, skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin i Svenska Dagbladet.
Terrordåden i Paris den 13 november drabbade en lång rad länder. Kort tid efter dåden hänvisade Frankrike till EU:s solidaritetsförklaring och efterlyste hjälp, även militärt. Den franske försvarsministern bad EU-länderna att bland annat avlasta Frankrike från åtaganden i konflikter i Afrika.
I helgen antog FN:s säkerhetsråd en historiskt kraftfull resolution i vilken man uppmanar medlemsländerna att vidta alla till buds stående medel och att utradera terrororganisationen Islamiska statens baser i Syrien och Irak. Rådet pekar också på tidigare terrordåd i Turkiet, Egypten och Libanon och uttalar att terrorism är ett hot mot fred och säkerhet.
Sveriges och övriga EU-medlemmars internationella solidaritet sätts nu på prov. Varje land bör göra vad det kan eftersom terrorismen är ett gränsöverskridande hot. FN-resolutionen påminner om att kampen mot terrorismen måste föras med respekt för internationell lag och mänskliga rättigheter. För svensk del ligger det närmast till hands att avlasta Frankrike i Mali genom att erbjuda stöd till utökad militär FN-närvaro i landet. Tyskland har uttalat beredskap att göra just detta. Tjeckien har erbjudit sig att fördubbla sitt bidrag till EU:s FN-stödda utbildningsinsats i Mali. Också Irland har gjort utfästelser om fler soldater.
Frankrikes ambassadör i Sverige har i direkta samtal med utrikesdepartementet upprepat sin önskan om avlastning från uppdrag i Mali och Centralafrikanska republiken. Därefter har det varit tyst från Sveriges regering. Ett mer rättframt, aktivt och solidariskt agerande vore att regeringen berättar vad Sverige skulle kunna erbjuda. Den diskussionen
skulle i likhet med förra veckans olika ”skicka Jas-plan”-utspel gärna också få synas offentligt. Tre konkreta möjligheter är följande:
• Fler svenska FN-soldater
Efter årsskiftet börjar utbildningen för Mali 04 och Mali 05 inför fortsättningen på det svenska bidraget till FN:s insats i Mali, Minusma. Det bör vara möjligt att fördubbla antalet soldater som deltar i utbildningen och erbjuda dessa som förstärkning till Minusma. Samtidigt bör Sverige be Frankrike driva på i säkerhetsrådet för en utökning av FN-insatsen. Inled parallellt en diskussion med nordiska och nordeuropeiska grannar om möjligheten även för dessa länder att utöka sina bidrag till Minusma. Det möjliggör också rotering mellan ländernas bidrag.
• Helikopterstöd
För att säkerställa transportkapacitet under insatsen i Afghanistan införskaffade Försvarsmakten ett antal Black Hawk-helikoptrar. Helikopterförmåga är en stor bristvara vid internationella militära FN-insatser. Även i Mali har bristen på helikoptrar uppmärksammats. Det är hög tid att förbereda helikopterflottiljen på Malmen i Linköping att erbjuda sig att stödja insatsen med ett antal Helikopter 16.
• Civila insatser under FN-flagg
Ytterligare ett helt nödvändigt bidrag i Mali, och i synnerhet norra Mali, är mer civilt stöd. Endast sådant kan lösa Malis situation långsiktigt, lindra konflikten mellan tuareger och centralmakt och motverka religiös fundamentalism. Stora infrastruktursatsningar i Timbukturegionen och förbättrade civila transportvägar mellan huvudstad och Timbuktu är centrala i ett sådant pussel. Lägg därtill utmaningen att främja försoning, skydda mänskliga rättigheter och stärka demokratiskt styrelseskick och rättsstatssamhälle i Mali.
Svenska försvarspolitiker valde nyligen i relativt samförstånd att överge den internationella inriktning som länge har varit målet. Anslaget för de militära internationella insatserna minskades drastiskt. Den senaste tidens ökande hot från den internationella terrorismen visar nödvändigheten av samlat internationellt politiskt, humanitärt och militärt engagemang och att det måste få kosta.
För att Sverige ska kunna få internationell hjälp den dag vi står under hot måste vi själva kunna ge hjälp när andra länder drabbas. Terrordådet i Malis huvudstad Bamako understryker behov av ytterligare stöd till internationella fredsinsatser i landet. Nu krävs raka och snabba besked från såväl regering som opposition. Kommer Sverige att erbjuda ett utökat militärt bidrag till FN-insatsen i Mali?
Aleksander Gabelic
Ordförande, Svenska FN-förbundet
Linda Nordin
Generalsekreterare, Svenska FN-förbundet
04 februari, 2025 / Nyheter
FN:s kvinnokommission inleder den 10 februari sitt årliga möte i New York. Inför mötet lanserar FN-förbundet vårens aktions- och engagemangspaket för flickor.
Läs mer07 januari, 2025 / Nyheter
Hoten om nya amerikanska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen måste bemötas av de 125 statsparterna till domstolen, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet.
Läs mer16 december, 2024 / Världshorisont
Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska
Läs mer12 december, 2024 / Nyheter
Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag
Läs mer12 december, 2024 / Nyheter
Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa
Läs mer06 december, 2024 / Nyheter
Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren
Läs mer05 december, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.
Läs mer04 december, 2024 / Nyheter
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på
Läs mer03 december, 2024 / Nyheter
Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som
Läs mer