Klimatfrågan stod i fokus vid ett seminarium som FN-förbundet arrangerade den 4 juni. Talade gjorde Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt och klimatforskaren Adis Dzebo från Stockholm Environment Institute. FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic deltog i panelen och förbundets generalsekreterare Linda Nordin ledde diskussionerna.

Anna Lindstedt leder den svenska delegationen vid FN:s klimatförhandlingar som sker inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UN Framework Convention on Climate Change, UNFCCC). Hon beskrev en komplicerad process med mängder av delfrågor och nivåer. Nästa klimattoppmöte äger rum i Lima, Peru, i december och ett år senare är det meningen att ett nytt globalt klimatavtal ska kunna slutas vid ett motsvarande möte i Paris.

Förhandlingarna handlar främst om vilka utsläppsminskningar länderna ska utfästa sig att göra och om den anpassning som måste göras till de klimatförändringar som vi redan ser. Vid sidan av de regelrätta förhandlingarna pågår arbetet med att inrätta den globala gröna klimatfond som man redan enats om.

Anna Lindstedt menade att framsteg sker i förhandlingarna och att politiska signaler från nyckelaktörer som USA och Kina visar att de tar klimatfrågan på största allvar. I ett svenskt sammanhang var EU-valet en indikator på att svenska folket tycker att miljö och klimat är allt viktigare, fortsatte hon. Hon efterlyste ett samhällskontrakt mellan alla olika aktörer och menade att miljö och klimat är frågor som måste inlemmas i all verksamheter och på alla nivåer. Politikerna måste skapa incitament till en sådan omställning, betonade hon.

Adis Dzebo berättade om den femte stora syntesrapporten (”AR5”) från FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Delar av rapporten har redan släppts och den sammanfattande slutrapporten kommer i höst.

Skillnaden jämfört med AR4 som släpptes 2007 är att kunskapsbasen den här gången är mycket större och att mycket stor vikt läggs vid frågan om anpassning till de pågående klimatförändringarna. Generellt gäller att länder som anpassar sig kommer att klara förändringarna mycket bättre. Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för anpassning kraftigt åt mellan olika regioner. Sverige kommer till exempel inte alls att drabbas lika hårt som många länder i Afrika och ett antal små önationer. Genom globaliseringen hänger dock alla länder i världen samman och Sverige kommer att påverkas kraftigt när det gäller t ex handelsförhållanden, nya biologiska arter och migration. På så sätt är anpassning en sant global fråga.

Aleksander Gabelic framhöll att Sverige har mycket att bidra med när det gäller grön teknik. Han framhöll Tyskland som ett exempel på en viktig aktör som kommer att ligga långt framme när det gäller den nya miljötekniken och menade att Sverige nu måste hänga med. EU behöver göra spelplanen tydlig för näringslivet för att driva utvecklingen i rätt riktning, betonade Gabelic.

Läs mer om klimatfrågan på www.naturvardsverket.se/klimat och www.ipcc.ch.