Vi kan stå inför ett historiskt paradigmskifte i svensk säkerhetspolitik, skriver Aleksander Gabelic och Linda Nordin i Upsala Nya Tidning i anslutning till torsdagens seminarier i Almedalen.
Se seminarium i Almedalen: Nytt fokus för Sveriges internationella insatser?
Vi lever i en värld som är farligare än på länge. Till långvariga konflikter i Afrika, tre års massdödande i Syrien och oroligheter i Ukraina läggs nu den islamistiska terrorgruppen Isis som sprider skräck bland civilbefolkningen i både Syrien och Irak. Omvärlden tycks vara oförmögen att stoppa våldet i Mellanöstern.
I det uppkomna läget kan det tyckas vara naturligt att se om sitt eget hus i första hand. Men historien visar att omsorg om det nationella försvaret måste gå hand i hand med gemensamt ansvarstagande för kollektiv säkerhet om hot mot internationell fred och säkerhet ska kunna hanteras.
Vårens svenska försvarsdebatt har i mångt och mycket handlat om det nationella försvaret och Gotlands strategiska betydelse. Försvarsfrågorna är åter aktuella i just Visby under politikerveckan i Almedalen. Som en skugga över debatten vilar den oenighet om försvarets finansiering som kom i dagen när försvarsberedningen presenterade sin rapport i slutet av maj.
Försvarsberedningens rapport är både otydlig och motsägelsefull. FN, Nato och EU beskrivs som viktiga aktörer samtidigt som det nationella försvaret ska stärkas enligt beredningen som tycks vara ovillig att resonera om prioriteringar och konsekvenser.
På en punkt tycks försvarsberedningens ledamöter vara överens. Man vill ”pröva hur flexibiliteten i nyttjandet av anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt kan ökas”. Det är en kryptisk omskrivning av konkreta förslag från både alliansregeringen och oppositionen att överföra miljardbelopp från internationella insatser till det nationella försvaret. I reda siffror föreslår alliansregeringen 500 miljoner kronor mindre till internationella insatser per år från 2016 till 2016. Socialdemokraterna talar om en minskning om 300 miljoner redan i år och 400 miljoner under nästa år. Om inriktningen fullföljs står vi inför ett historiskt paradigmskifte där det nationella perspektivet i svensk säkerhetspolitik riskerar att helt överskugga det globala.
Riksdagen beslutade nyligen om ett begränsat svenskt bidrag till FN-insatsen i Mali. Omkring 250 personer ska bidra med transportstöd. Detta initiativ bör, om inte Sveriges blygsamma internationella militära engagemang ska permanentas, följas av ytterligare truppbidrag till FN. Det finns ett brett folkligt stöd för en sådan inriktning. Två tredjedelar av svenskarna, 66 procent, vill enligt en opinionsundersökning av Novus på uppdrag av Svenska FN-förbundet att Sverige främst ska stödja fredsfrämjande insatser som leds av FN. Det är ett tydligt besked i ett läge då antalet svenskar i internationella fredsinsatser är det lägsta sedan tidigt 1970-tal – 284 soldater varav endast 29 finns i FN-ledda insatser.
FN:s fredsfrämjande verksamhet är i skriande behov av medlemmarnas stöd. I Centralafrikanska republiken ska en FN-styrka om 12 000 personer finnas på plats senast i september utan att någon vet hur den ska bemannas. Även i Sydsudan och östra delen av Demokratiska republiken Kongo finns FN-insatser som behöver omvärldens stöd.
Försvarsberedningen skriver att ”Sverige ska fördjupa och förstärka FN:s förmåga genom ökat svenskt deltagande i FN-ledda fredsfrämjande operationer”. Formuleringen står i skarp kontrast till talet om flexibel anslagsanvändning och utspelen om kraftigt minskade anslag till internationellt fredsarbete.
FN:s generalsekretare Ban Ki-moon vädjade än en gång vid vårens besök i Stockholm om svenskt truppbidrag till FN. Insikten att säkerhet byggs tillsammans med andra måste få genomslag i svensk försvars- och säkerhetspolitik. När FN för 20 år sedan efterlyste hjälp till Rwanda kunde Sverige hänvisa till att man hade nära 2 000 soldater insatta i andra konfliktområden. Vilken blir responsen från Carl Bildt och Sveriges regering på de nya propåerna från FN-systemet?
SVENSKA FN-FÖRBUNDET
Aleksander Gabelic, ordförande
Linda Nordin, generalsekreterare
22 juni, 2022 / Pressmeddelanden
Kristina Bergsten från Munkagårdsgymnasiet i Tvååker tilldelas Svenska FN-förbundets pris Årets FN-lärare för särskilt betydelsefulla insatser för globala frågor i skolan.
Läs mer17 juni, 2022 / Nyheter
Den 21-23 juni hålls det första statspartsmötet inom FN:s kärnvapenförbud i Wien. Under veckan samlas nedrustningsvänliga folkrörelser och stater till möten och konferenser. Svenska FN-förbundet är på plats och rapporterar. Anmäl dig till vårt webbinarium!
Läs mer10 juni, 2022 / Blogg
Så har FN:s högnivåmöte Stockholm+50 gått av stapeln. Tillsammans med representanter för såväl den svenska FN-rörelsen som FN-förbunden från Armenien, Finland, Georgien, Tanzania och Uganda var jag på plats.
Läs mer08 juni, 2022 / Nyheter
FN-mötet Stockholm +50 avslutades med att de två värdnationerna Sverige och Kenya presenterade ett uttalande som går under namnet Stockholmsagendan med tio uppmaningar till omvärlden.
Läs mer05 juni, 2022 / Nyheter
Stockholmskonferensen 1972. Sverige är i år värd för världsmiljödagen tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.
Läs mer04 juni, 2022 / Nyheter
FN-mötet Stockholm +50 avslutades på fredagen. En intensiv vecka för klimatet och miljön är över – och för den svenska FN och internationella FN-rörelsen stod det egna mötet Peoples’ Perspective i centrum.
03 juni, 2022 / Nyheter
FN:s undergeneralsekreterare för policyfrågor Volker Türk besökte i veckan Svenska FN-förbundet och deltog i ett rundabordssamtal med FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter. Han talade om FN:s arbete med pandemin, livsmedelskrisen, miljö- och klimatkrisen samt kriget i Ukraina.
Läs mer01 juni, 2022 / Nyheter
Nitton konkreta förslag för en hållbar framtid överlämnades på onsdagen till Sveriges regering inför FN-miljömötet Stockholm +50. Avsändare är FN-förbundens världsfederation WFUNA och initiativtagare är Svenska FN-förbundet.
Läs mer30 maj, 2022 / Världshorisont
Klimatförändringar tvingar allt fler människor på flykt. Världshorisont har djupdykt i situationen i Östafrika där extremväder gör det allt svårare att odla, hålla boskapsdjur och hitta drickbart vatten.
Läs mer