I anslutning till internationella kvinnodagen nyligen presenterade FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i konflikt Pramila Patten en rapport om Hamas attack mot Israel den 7 oktober samt situationen på det ockuperade Västbanken. I ett anförande i FN:s säkerhetsråd den 11 mars sa rapportören att hon och hennes medarbetare hade funnit ”tydlig och övertygande information om att sexuellt våld, inklusive våldtäkt, sexuell tortyr, och grym, inhuman och förnedrande behandling, har begåtts mot gisslan”. Det finns, fortsatte rapportören, ”skäl att misstänka att sådant våld fortfarande kan begås mot de som hålls fångna”. Patten sa i sitt anförande i rådet att hon också var ”förskräckt över det orättvisa dödandet av kvinnor och barn i Gaza”. Rapportören tillbakavisade under mötet också anklagelser om att hennes slutsatser skulle ha tystats ned.
Läs hela på news.un.orgUppgifter om våldsamheter i den långa konflikten mellan Israel och palestinierna, inklusive den senaste våldsspiralen efter Hamas terrorattack den 7 oktober, är ofta föremål för debatt. Också redogörelsen för rapporten från den särskilda representanten mot sexuellt våld i konflikt skapade diskussion i säkerhetsrådet. Flera rådsmedlemmar framhöll vikten av att både fördöma Hamas terrorattack inklusive användandet av sexuellt våld och behovet av att skydda civila i det flera månader långa kriget.
FN:s rapportörer är oberoende experter som arbetar på frivillig basis. De gör ett omfattande och viktigt arbete för att informera FN-medlemmarna om människorättssituationen i kriser och konflikter. Det är avgörande att deras slutsatser kommer omvärlden till del utan att misstänkliggöras. Rapporten från Israel och Västbanken och diskussionen i rådet understryker, vid sidan av behovet att sätta ljuset på sexuellt våld i konflikt, vikten av att såväl FN:s människorättsövervakare som de internationella domstolarna ges tillträde till konfliktområden för att kunna samla bevis för misstänkta krigsbrott så att ansvar för dessa ska kunna utkrävas.
FN:s nyhetssida UN News redogör för måndagens möte i säkerhetsrådet.
26 april, 2024 / Nyheter
I helgen går Svenska FN-förbundets årliga UNg-konferens av stapeln. Syftet är att engagera, informera och uppmuntra ungdomars globala engagemang och tro på FN som central aktör i arbetet för en
Läs mer25 april, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet bidrar genom projekt Flicka till arbetet för att förebygga barnäktenskap och kvinnlig könsstympning i Etiopien. Projektet har haft stora framsteg och flera orter har övergett de båda skadliga traditionerna. Covid-19 och konflikten i norra Etiopien har dock lett till att situationen återigen har förvärrats.
Läs mer19 april, 2024 / Nyheter
FN:s regionala informationskontor för Västeuropa, Unric, är en del av FN-sekretariatet. Arni Snaevarr är informatör för de nordiska länderna och arbetar med att sprida information om FN på olika språk.
Läs mer12 april, 2024 / Nyheter
Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.
Läs mer11 april, 2024 / Nyheter
Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.
Läs mer05 april, 2024 / Nyheter
FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.
Läs mer05 april, 2024 / Världshorisont
I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.
Läs mer28 mars, 2024 / Världshorisont
Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.
Läs mer21 mars, 2024 / Världshorisont
I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata.
Läs mer