Ryssland har under den senaste tiden fortsatt att attackera civila mål i Charkivregionen i Ukraina, vilket har lett till de högsta dödssiffrornan sedan juni 2023. Sedan maj 2024 har cirka 200 människor dödats och omkring 690 har skadats, medan över 18 000 har tvingats på flykt. Attackerna mot den hårt drabbade regionen intensifierades ytterligare i förra veckan.

Den 7 juni redogjorde FN:s biträdande samordnare för katastrofhjälp, Joyce Msuya, inför FN:s säkerhetsråd om situationen i Charkiv. De ryska attackerna har allvarligt skadat infrastrukturen och påverkat livsmedelssäkerheten. Msuya framhöll de akuta humanitära behoven för 14,6 miljoner ukrainare och vikten av att finansiera FN-appellen om 3,1 miljarder dollar för 2024. Samtidigt uppmanade hon till internationella insatser för att få ett slut på konflikten och stödja Ukrainas återhämtning.

Trots attackerna mot Charkiv framhöll president Zelenskyj i sitt dagliga tal den 9 juni att Ryssland har misslyckats med att erövra staden. Han betonade att Ukraina fortsätter att hålla tillbaka Ryssland och att frontlinjen förstärks.

FN-förbundets sakkunniga kommenterar

Den senaste tidens utveckling i Charkivregionen är ett av många uttryck för att omvärldens svar på Rysslands fullskaliga och olagliga invasion i Ukraina är för svagt och kommer för sent. Även om Ryssland inte tycks göra några strategiska framsteg har kriget blivit onödigt utdraget med stort civilt lidande som följd.

Efter EU-valet den 9 juni har krafter som kan betraktas som Rysslandsvänliga stärkt sin ställning i flera länder. Det är avgörande att EU-länder som står upp till försvar för folkrätten och FN-stadgan kraftsamlar och tillser att Ukraina får det ekonomiska och militära stöd som landet behöver.

FN har under hela det ryska anfallskriget mot Ukraina påmint om att angrepp mot civila och civila mål kan utgöra krigsbrott. I Ukraina har över 100 000 misstänkta krigsbrott registrerats.

Internationella brottmålsdomstolen utreder sedan tidigare såväl Rysslands president Putin som landets barnombudsman och två militära befälhavare för misstänkta krigsbrott. Domstolen behöver politiskt och ekonomiskt stöd från statsparterna och framför allt behöver den skyddas mot de angrepp som återkommande riktas mot den.