Hamza Jamous är 22 år gammal, läser statsvetarprogrammet i Göteborg och jobbar på Ikea. Han bor i Uddevalla och pendlar till skolan. Möt Hamza som berättar om sitt uppdrag som ambassadör.
Var väcktes ditt intresse och engagemang för FN?
– Jag har bott i Sverige sedan 2014. Innan dess bodde jag i Syrien. Jag är son till en palestinsk pappa och en syrisk mamma. Vi bodde i Yarmuk, ett före detta flyktingläger som etablerades efter Nakba i Palestina 1948 och som blev en förort till Damaskus. Där fanns bland annat Unicef och man såg FN-loggan dagligen i skolan. När jag kom hit tänkte jag att det var en organisation jag också ville arbeta för och stötta för en positiv förändring i vår värld.
– Det var i Syrien som mitt intresse väcktes för mänskliga rättigheter. I Yarmuk såg jag ofta människor som demonstrerade för Palestinas frihet. Revolutionen i Syrien för frihet och demokrati, som började 2011 i samband med den arabiska våren, var livsfarlig att engagera sig i. Allt detta som jag har varit med om fick mig att inse vikten av att engagera sig politiskt. I Syrien bodde vi ganska bra och vi tillhörde medelklassen men det som saknades var yttrandefrihet och att få delta i den demokratiska processen, att vara en del av samhället helt enkelt, att få påverka och förändra.
– Första året på gymnasiet i Sverige tog jag kontakt med FN-skolklubben på Agneberg. Då träffade jag Elias (Aspudd, tidigare FN-förbundets ungdomssekreterare). Medlemmarna i klubben var väldigt kreativa och ambitiösa, de hade hela tiden flera projekt på gång och det inspirerade mig att själv vilja bli engagerad.
Hur kom det sig att du ansökte om att bli ungdomsambassadör?
– Jag fick rekommendationen från en tidigare ambassadör som också bor i Uddevalla och heter Hamza, Hamza Abdi. Mina stora intressen är klimatfrågan, inkluderande och hållbar industrialisering och fredliga samhällen. Att vara ungdomsambassadör är ett bra tillfälle att fördjupa sig i de frågor som intresserar mig mest.
Varför är klimatfrågan viktig för dig?
– Det går inte att bortse från Klimatfrågan. Klimatfrågan belyser ojämlikheter och orättvisor i vår värld. Klimatkrisen kommer drabba alla, men hårdast kommer det drabba de mest utsatta. Människor som lever i extrem fattigdom eller bor i otrygga miljöer med bristande infrastruktur.
Du är ju också engagerad i kärnvapengruppen – berätta mer om det!
– Det kändes viktigt att engagera sig i kärnvapen- och nedrustningsfrågan. Vi är en liten grupp som har försökt hitta en plan som är representativ för alla ungdomars åsikter i kärnvapenfrågan. Vi samlade information om kärnvapen, lärde oss mycket av FN-förbundets fredsrådgivare Jens Petersson. Vi har sedan haft ett digitalt möte med UD och framfört våra åsikter som också bygger på en enkät där fler ungdomar fått uttrycka sina åsikter. Idén kom från Jens efter att FN och Sverige har gått ut och sagt att man ska lyssna på ungdomar i den här frågan.
– Eftersom coronakrisen kom och vi alla arbetade hemifrån bestämde jag mig för att kombinera mitt uppdrag som ambassadör och det som jag arbetade med i gruppen. Inför mina föreläsningar på skolor som ambassadör har jag förberett material och länkat till de globala målen – det är en enkät om FN-arbetet, en om Agenda 2030 och en om kärnvapenfrågan. Responsen har varit väldigt bra och många elever hade mycket att säga om kärnvapen, vilket förvånade mig.
Vad har du hunnit göra som ambassadör?
– Eftersom pandemin har pågått nästan lika länge som jag varit ambassadör har jag inte hunnit göra så jättemycket ännu. Jag har bland annat hållit en föreläsning för FN-föreningen i Uddevalla och en föreläsning på min gamla gymnasieskola. Jag har haft några småprojekt om de globala målen, bland annat så startade jag en Facebooksida tillsammans med Uddevallas FN-förening, Rädda barnen, Antidiskrimineringsbyrån och några andra lokala föreningar. Sidan heter Mänskliga rättigheter går inte i karantän.
– Att vara ambassadör är väldigt lärorikt och det har varit ett sätt för mig att bli mer engagerad och lära mig mer om FN. Jag har fått lära känna nya människor och vi har kunnat utbyta kunskaper. Att få lära sig och lära ut om de globala målen känns väldigt kul och jag försöker alltid anpassa materialet efter åhörarna.
Vet du vad du vill göra efter dina studier?
– Jag vill än så länge hålla det öppet men jag tycker internationella frågor är väldigt intressanta.