Det är ingen nyhet att de senaste månaderna har inneburit en digital omställning för att vi ska kunna fortsätta arbeta under den pågående coronapandemin. Det har även inkluderat mig, som numera fortsätter min fältpraktik på distans från min hemort i vårvädrets Sverige, istället för i tropiska Tanzania. Sedan coronapandemin bröt ut har jag funderat över hur familjer hanterar krisen och hur pandemin påverkar dem. Innan jag återvände till Sverige träffade jag familjen Mkwawa, som består av fyra generationer kvinnor och som jag lärde känna när jag bodde i Tanzania. De berättade för mig varför familjen är så viktig för dem, framförallt i tider som präglas av ovisshet och orolighet.

Adelaide Mkwawa är 23 år gammal och den näst yngsta generationen av kvinnorna i familjen Mkwawa. ”Det är familjerna och specifikt föräldrarna som får bemöta och hantera kriser i form av att skydda sina familjemedlemmar från skada, ta hand om skolbarnen och samtidigt fortsätta sina arbetsuppgifter”, berättade Adelaide för mig när hon satt med sin familj hemma vid matbordet.

Jag tänker på familjen Mkwawa när jag idag tillsammans med Svenska och Tanzaniska FN-förbunden uppmärksammar att det är FN:s internationella familjedag. En dag som firas för att vi sedan 52 år tillbaka fick familjeplanering som en mänsklig rättighet. Under den internationella konferensen i Kairo år 1994 fastslogs att alla par och individer har en grundläggande rättighet att fritt bestämma hur många barn de vill ha vid vilken tidpunkt, och att de har rätt till information, utbildning och möjligheten att familjeplanera.

Men hur ser det ut i Tanzania och hur påverkar coronapandemin familjeplanering och kvinnors rätt att välja att bli föräldrar?

Innan min hemresa hann jag även prata med Imani Habitu på Policy Forum i Tanzania. Hon jobbar som Gender Focal Point och är själv mamma. Av nyfikenhet ringde jag henne från Sverige för att ställa några extra frågor om hennes syn på hur coronapandemin påverkat familjer i Tanzania. Hon berättar att coronaviruset har på olika sätt påverkat oss alla, men framförallt kvinnor och barn. ”Precis som i många andra länder så slår pandemin hårdast mot hälsosektorn vilket i sin tur påverkar familjeplanering”, säger Imani Habitu.

Hon fortsätter berätta att det finns exempel på kvinnor som avstår från att besöka hälsovårdsanläggningar på grund av rädsla för exponering av coronaviruset, vilket går även att läsa i en rapport av UNFPA. ”Behandling av personer som fått viruset har dessutom fått fokus och resurser från mödraklinikerna, vilket riskerar att underminera kvinnors möjlighet att få hjälp under födseln eller avbryta en graviditet”, avslutar Imani.

Efter intervjun kunde jag inte låta bli att tänka på Adelaides tidigare ord om hur viktig hennes familj är för henne. Det fick mig att tänka på hur viktig min egen familj också är för mig. Det jag har kommit till insikt om är att oavsett kultur och plats så har familjen en otroligt viktig social funktion i samhället. Det är oftast familjens betydelse som återspeglas i den nationella offentliga politiken, som barnbidrag och föräldraledighet, i syfte att förbättra levnadsstandarden för framtida generationer. Familjer och den nationella politiken spelar därför en viktig roll i nationella ansträngningar för att uppnå målen för hållbar utveckling.

Orfeas Georgakakis Paulsson
Internationell praktikant i Tanzania