FN-samarbetet gör nytta i vardagen för tusentals människor – även i Sverige, skriver Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Det internationella samarbetet i Förenta Nationerna tycks ibland befinna sig långt från den egna vardagen. Men resolutioner och avtal mellan världens regeringar påverkar tusentals människor även i ett förhållandevis tryggt land som Sverige. Flera aktuella exempel visar att FN-samarbetet är ett stöd i vardagen också här.

FN arbetar mot barnäktenskap som är ett växande globalt problem. I Sverige lever omkring 70 000 unga i rädsla för att inte få välja sin partner. Fram tills nu har det varit möjligt att söka dispens för att gifta bort minderåriga i Sverige. Svenska FN-förbundet har drivit kravet att alla möjligheter att ingå eller erkänna äktenskap med omyndiga ska tas bort. En ny lag mot barn- och tvångsäktenskap gör det från den 1 juli straffbart att medverka till äktenskapsbrott eller att förbereda en resa med barnäktenskap som syfte. Religiösa samfund kan förlora sin vigselrätt om de medverkar till barnäktenskap. Skola, sociala myndigheter och länsstyrelsen ska tillsammans motverka att unga flickor och pojkar blir bortgifta. Det är vårt gemensamma ansvar att övervaka att den nya lagen blir effektiv.

I Sverige är attityden till personer med utländsk bakgrund och flyktingar huvudsakligen positiv. Samtidigt existerar hatbrott och rasistisk propaganda. Utanförskap och diskriminering på arbetsmarknaden drabbar både utlandsfödda och personer som är födda i Sverige Det har Svenska FN-förbundet och 32 andra organisationer påtalat inför ett förhör nästa år med Sveriges regering i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Regeringen bör ta emot FN:s erbjudande om stöd att inrätta en oberoende nationell myndighet som bland annat kan stödja kommunerna i deras antidiskrimineringsarbete. Därmed kan de mänskliga rättigheterna stärkas också i vårt land.

Konflikter i Centralafrikanska republiken och andra afrikanska länder, oroligheterna i Ukraina och våldet i Syrien och Irak visar att omsorg om det nationella försvaret måste kombineras med ansvar för kollektiv säkerhet. Trots det vill de politiska partierna överföra stora summor från Försvarsmaktens internationella insatser till det nationella försvaret. I dag finns färre än 30 svenskar i FN-ledda militära fredsinsatser – en historiskt låg siffra. En tryggare värld, också för oss själva, förutsätter att vi bidrar till internationell fred och säkerhet. Riksdagsbeslutet nyligen om 250 svenskar till FN-insatsen i Mali måste följas av ytterligare truppbidrag till FN:s fredsfrämjande arbete.

FN-frågorna gör sig ständigt påminda och vittnar om behovet av fortsatt aktivt stöd för FN-samarbetet – från regering och riksdag men också genom engagemang och aktiviteter i folkrörelser och på gräsrotsnivå. Ett starkare och bättre FN är också ett stöd för en bättre vardag.