Svenska folket har en felaktig bild av läget i världen och känner inte till de senaste decenniernas utvecklingsframsteg. Det visar en undersökning som Svenska FN-förbundet har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Novus. Resultatet presenteras på GP Debatt.
År 2015 är ett viktigt år för utvecklingsfrågorna med avgörande beslut i FN om nya hållbara utvecklingsmål som ska ersätta de åtta millenniemålen. Om det skrev biståndsminister Isabella Lövin på den här sidan den 9 februari. Återkommande medierapporter om krig och konflikter ger instinktivt en mörk bild av omvärlden, men bortom strålkastarljuset sker också stora förändringar i positiv riktning. Sedan början av 1990-talet har andelen extremt fattiga i världen som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen halverats. Denna utveckling saknar motstycke i historien och innebär att världen på global nivå har uppnått FN:s första millenniemål. Räknat i antal människor innebär framstegen att 700 miljoner färre lever i extrem fattigdom i dag jämfört med för 25 år sedan – en siffra som motsvarar nästan hela Europas befolkning.
I Sverige är kunskapen om framstegen låg. Trots att den globala utvecklingen går framåt också på flera andra områden lever svenskarna fortfarande med en gammal världsbild. En landsomfattande enkät som Svenska FN-förbundet har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Novus visar att omvärldskunskaperna inte håller jämn takt med utvecklingen.
Inte ens en av tio tillfrågade svenskar känner till den historiska fattigdomsminskningen. Tvärtom tror nästan två tredjedelar, 64 procent, att andelen extremt fattiga i världen har ökat. Nästan fyra av tio personer över 30 tror att den har fördubblats. Unga under 30 har något mer kunskap men även i den gruppen tror endast 27 procent att fattigdomen har minskat något.
Även när det gäller antalet hungriga människor i världen är svenskarna överdrivet pessimistiska. En majoritet, 62 procent, tror att fler människor lever i ständig hunger i dag än i början av 1990-talet. Här utmärker sig gruppen 30-49-åringar. I den vet bara en av tre att antalet hungriga i världen har minskat med över 150 miljoner människor. I åldersgruppen 18-29 år känner fyra av tio till att antalet hungriga i världen har minskat från drygt en miljard människor år 1990 till ungefär 840 miljoner idag. Hungerminskningen har skett trots att världens befolkning totalt har ökat med ungefär två miljarder människor under denna period.
Däremot tycks svenska folket ha relativt god kunskap om FN:s starka ställning som huvudmottagare av svenskt bistånd. Nästan hälften, 47 procent, av de tillfrågade känner till att en tredjedel av det totala svenska biståndet går via FN. Att förtroendet för FN som biståndsaktör är stort visar andra opinionsundersökningar, som Sidas årliga undersökning om attityder kring svenskt bistånd.
En slutsats av vår undersökning är att Sveriges regering och andra aktörer måste bli bättre på att informera om både framgångar och utmaningar i arbetet för en bättre värld. Också skolan, media och frivilligorganisationer har ett ansvar att bidra till större omvärldskunskap.
En felaktig omvärldsbild riskerar att leda till felaktiga prioriteringar, en snedvriden biståndsdebatt och missade investeringsmöjligheter. Bred kunskap om läget i världen kan tvärtom öka förståelsen för hur internationellt utvecklingssamarbete tillsammans med bland annat handelsvillkor, återremitteringar och ekonomisk tillväxt påverkar livsvillkoren för miljarder människor. Om svenska företag känner till att en majoritet av de snabbast växande ekonomierna finns i Afrika ökar också förutsättningarna för investeringar där.
Den globala utvecklingen är ett resultat av både enskilda länders arbete och det arbete som FN och andra organisationer utför. Mer kunskap kan också inspirera fler människor i Sverige att engagera sig i arbetet för en bättre värld och den globalisering som finns också här. Det är både välkommet och nödvändigt med tanke på de utmaningar som fortfarande återstår.
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet
Linda Nordin
Generalsekreterare i Svenska FN-förbundet
19 februari, 2026 / Nyheter
Åtta organisationsföreträdare, däribland Svenska FN-förbundets ordförande Sanna Wolk, skriver idag om kärnvapen på Göteborgspostens debattsida. Organisationerna känner djup oro över den nya diskussionen om europeiska kärnvapen. Bakgrunden är den diskussion
Läs mer18 februari, 2026 / Nyheter
På tisdag är det fyra år sedan Ryssland inledde sitt försök att fullskaligt invadera Ukraina, i strid med FN-stadgans våldsförbud. Likt tidigare år bidrar Svenska FN-förbundet till att samla människor
Läs mer08 februari, 2026 / Nyheter
Nu höjs flera röster om säkerhetshänsyn som har sin utgångspunkt i förebyggande av konflikter och mänsklig säkerhet som viktiga komplement till militär avskräckning, precis som FN-förbundet själv gjorde med seminariet
Läs mer02 februari, 2026 / Nyheter
1945 bestämde FN att angripa ett annat land ska vara förbjudet men idag finns få möjligheter att ställa någon till svars för ett sådant brott. Flera länder diskuterar nu att ge en internationell
Läs mer14 januari, 2026 / Nyheter
Svenska FN-förbundet har träffat Kristel och Deborah från Albanska FN-förbundet, som deltog under COP30 i Belém, Brasilien, som en del av den albanska delegationen. Kristel och Deborah började som volontärer
Läs mer15 december, 2025 / Nyheter
Den 10 december uppmärksammas internationella dagen för mänskliga rättigheter runt om på FN-skolor i Sverige. I samband med dagen bjöds Svenska FN-förbundet in till Hulebäcksgymnasiet i Göteborg för att föreläsa om flickors rättigheter. Skolan arrangerar varje år en omfattande MR-dag
Läs mer04 december, 2025 / Nyheter
Svenska FN-förbundet har besökt niondeklassare på Viktor Rydberg Jarlaplan i Stockholm, där eleverna nyligen genomfört ett FN-rollspel med fokus på barn på flykt. Besöket blev en påminnelse om hur värdefullt
Läs mer27 november, 2025 / Nyheter
FN:s klimatkonferens COP30 i Belém i Brasilien har nu avslutats. Länderna har enats om att påskynda Parisavtalet, samt att tredubbla finansieringen för klimatanpassning av sårbara länder. Däremot antogs inget konkret
Läs mer20 november, 2025 / Nyheter
På måndagen den 17 november inleddes den andra och därmed sista veckan av FN:s klimatkonferens COP30 i Belém. FN:s klimatchef Simon Stiell höll ett öppningstal där han påpekade att förhandlingarna
Läs mer