fbpx
3 september, 2015 /

Omvärldens passivitet skapar flyktingkrisen

Mer kraftfullt agerande mot konflikter och humanitära katastrofer krävs för att stoppa flyktingkrisen, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic på SVT Opinion.

Vi sår vad vi skördar. Sällan har det gamla talesättet fått ett grymmare uttryck än bilden av den döde 3-årige syriske pojken som nu sprids över världen. Det är bara ett av många offer i den våg av människor som tvingas lämna Mellanöstern och Nordafrika på flykt undan krig och humanitära katastrofer.

I pojkens hemland, Syrien, har en väpnad konflikt pågått i fyra och ett halvt år utan att omvärlden har gjort tillräckligt. I både Syrien och Irak härjar terrororganisationen Islamiska staten med brutala metoder. Libyen befinner sig fyra år efter diktatorn Mohammar Khadaffis fall i sönderfall. I Jemen pågår ett krig med oerhörda humanitära konsekvenser.

Alla dessa konflikter och humanitära katastrofer bidrar till att det totala antalet flyktingar nu är det största sedan andra världskriget. Bilderna av människor som vandrar genom Europas länder ger ett eko av det förflutna. Det är värt att minnas att de allra flesta av de 60 miljoner flyktingarna är kvar i konfliktområden eller i deras omedelbara närhet. Libanon med 4 miljoner invånare har till exempel tagit emot en miljon flyktingar från Syrien.

I Sverige och Europa handlar flyktingdebatten nästan uteslutande om hur vi ska ta emot de hjälpbehövande. Det är i sig positivt att de allra flesta förespråkar öppenhet. Alternativet är orealistiskt – den som har följt konflikten i Syrien vet att flyktinglägren är hårt belastade och att stadsdelar har varit belägrade i flera år vilket försvårar för FN och andra hjälporganisationer. Att samvetslösa flyktingsmugglare utnyttjar situationen är oacceptabelt.

Ändå saknas ett viktigt perspektiv i debatten: varför har världens länder inte gjort mer för att stoppa krigen? Avsaknaden av kraftfulla åtgärder i Syrien har gjort att Assad-regimen i snart fem år kunnat bomba skolor, sjukhus och bostadsområden, oppositionen har splittrats och extremismen har brett ut sig. Islamiska staten sprider terror och död över allt större landområden, förföljer såväl muslimer som kristna och andra minoriteter och begår systematiska övergrepp mot flickor och kvinnor.

Fredliga och fungerande stater är en förutsättning för att människor ska slippa fly. FN måste använda alla till buds stående medel för att skydda civila. I Syrien behöver det förlamade säkerhetsrådet stöd av generalförsamlingen för att något ska hända. Alla aktörer i Mellanöstern, inklusive Iran och Saudiarabien, måste pressas att ta ansvar. Framför allt finns FN-principen skyldighet att skydda som ålägger världssamfundet att ingripa för att skydda civilbefolkningen – med eller utan Syriens medgivande.

Samtidigt som Europa måste fortsätta att vara en fristad för människor med skyddsbehov måste världens länder och särskilt FN:s säkerhetsråd ställa sig frågan: hur stoppar vi kriget i Syrien och Irak och hur hjälper vi det sönderfallande Libyen på fötter? Innan så sker och innan kraftfulla åtgärder vidtas kommer det mänskliga lidandet att fortsätta och ännu fler människor kommer att tvingas på flykt. Ett initiativ i FN – gärna från Sverige och EU – brådskar.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer