Stort engagemang på digital kongress – klimat och kärnvapen prioriteras upp

Omkring 150 personer samlades den 12-13 juni framför sina datorer för att genomföra Svenska FN-förbundets kongress 2021. Annelie Börjesson omvaldes till ordförande och inriktningen för arbetet under de kommande tre åren stakades ut.

För första gången någonsin genomförde Svenska FN-förbundet i juni 2021 en kongress i digital form. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och hålls vart tredje år. Vanligtvis är det en myllrande mötesplats där FN-aktivister från hela landet samlas och under två dagar för intensiva diskussioner om allt ifrån världsfreden till medlemsavgifter.

Inte mycket var sig likt detta år på grund av pandemin men de sedvanliga formaliteterna kunde ändå hanteras under själva kongresshelgen liksom merparten av de 39 inkomna motionerna. Resterande motioner hanterades digitalt i efterhand.

Förbundet hade valt mötesverktyget Zoom och som komplement röstningsverktyget VoteIT. Ett presidium från företaget Styrelsepost höll i förhandlingarna och lotsade de 70 ombuden samt övriga deltagare – observatörer, styrelseledamöter och anställda – med stadig hand genom diskussioner och omröstningar.

Viktiga förberedelser inför kongressen

Inför kongressen hade kansliet genomfört flera utbildningar för deltagarna i verktygen Zoom och VoteIT. Dessutom hade FN-förbundet detta år valt att bjuda in alla medlemmar till tre olika webbinarier en dryg vecka före kongresshelgen där tre viktiga styrelsepropositioner diskuterades tillsammans med de motioner på samma tema som kommit in. De tre ämnen som på detta sätt lyftes i särskild ordning var klimatfrågan, förbundets skolverksamhet och stärkandet av FN-rörelsen. Upplägget gjorde att det redan fanns stor samsyn i dessa frågor vid inledningen av kongressen och att värdefull tid därmed kunde sparas till andra frågor där diskussion behövdes.

Ett annat nytt grepp inför kongressen 2021 var en kort film där måldokumentet för den kommande treårsperioden lyftes och visualiserades. Filmen visades både under de tre förberedande webbinarierna och på själva kongressen. Tanken är att den även ska kunna användas fortsättningsvis när FN-förbundets arbete presenteras, något som ombuden verkade tycka är en god idé.  

– Jag har sett den fyra gånger och jag tycker fortfarande att den är väldigt bra, konstaterade Jan Lindelöf från Kristianstads FN-förening, vars inlägg inledde en lång och livlig diskussion om måldokumentet och förbundets övergripande inriktning och arbete.

Till slut blev det bestämt att alla synpunkter på texten skulle skickas till redaktionsrådet för bearbetning. Frågan tog en stor del av första kongressdagen i anspråk då en del av de formuleringar som först antogs skulle ha medfört en så stor omläggning av verksamheten att styrelsen såg sig nödgad att varna för att annan planerad verksamhet inte skulle gå att genomföra som planerad. Detta i sin tur gjorde att alla punkterna i måldokumentet togs upp för beslut en andra gång. Kongressen röstade då i linje med redaktionsrådets och styrelsens förslag.

Klimatet och kärnvapen i fokus

I det grundligt diskuterade måldokumentet framgår att FN-förbundet under verksamhetsperioden 2022-2024 ska bedriva opinionsbildning och påverkansarbete ”i frågor som rör mänsklig säkerhet (grova krigsförbrytelser samt kärnvapen och andra synnerligen inhumana vapen), utveckling (klimat samt jämlikhet) och mänskliga rättigheter (antirasism, flickors och kvinnors rättigheter samt demokrati)”.

Klimatet är en fråga som debatterats vid alla kongresser under senare år men där resurser saknats för att göra en större satsning. Styrelsens förslag att göra detta till en prioriterad fråga framöver har därför mötts av starkt gensvar från rörelsen och flera kongressombud framhöll att klimatet är vår tids största ödesfråga tillsammans med den om kärnvapen.

Stockholms FN-förenings motion om att arrangera ett klimatforum nästa år, i anslutning till regeringens konferens Stockholm+50 (som markerar att det gått 50 år sedan FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972), och att göra detta forum till ett avstamp för FN-rörelsens arbete med frågan, fick bifall på alla punkter. Kongressen beslutade också bland annat att förbundet särskilt ska följa det arbete som görs inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) och FN:s miljöprogram UNEP.

Yngre målgrupp ska nås

Den falang som hördes mest på årets kongress var annars en grupp ombud, med Helge Sonntag från Dalarnas FN-distrikt i spetsen, som förespråkade att FN-förbundet ska prioritera upp sitt arbete mot kärnvapen ytterligare.

– Det har gått tre år sedan förra kongressen men Sverige har fortfarande inte ratificerat FN:s kärnvapenförbud – det vi har gjort i den här frågan har inte räckt! Vi ska arbeta vidare med alla frågor men om vi inte får bort kärnvapnen har vi ingen framtid, sa Sonntag som drev linjen att kärnvapen borde omnämnas som Svenska FN-förbundets enskilt viktigaste fråga.

Efter flera engagerade inlägg nåddes en kompromiss som innebär att FN-förbundet ska prioritera upp frågan ytterligare på de sätt som går utan att det tar större ekonomiska resurser i anspråk – till exempel genom att lyfta den ännu tydligare i olika delar av verksamheten, som skolverksamhet och materialproduktion. Vidare beslutades att samarbetet med andra organisationer som jobbar för en svensk ratificering av kärnvapenförbudet ska öka, att manifestationer ska uppmuntras i samband med Hiroshimadagen den 6 augusti och FN:s dag mot kärnvapen den 26 september, och att de politiska partierna ska påverkas i frågan inför riksdagsvalet 2022.

När det gäller förbundets skolverksamhet innehöll styrelsens proposition ett förslag om att verksamheten ska breddas till att omfatta även de yngre årsgrupperna och ett nytt medlemserbjudande till grundskolor tas fram. Förslaget mötte stort gensvar hos ombuden och låg även väl i linje med flera motioner. Förutom den föreslagna satsningen på grundskolan beslutades bland annat att även förskolan och särskolan ska erbjudas det nya medlemspaketet och att FN-förbundet ska inleda ett samarbete med Sveriges Elevkårer, i enlighet med en motion från Göteborg.

Nya medlemsformer och engagemang

Bakgrunden till styrelsens proposition om att stärka den svenska FN-rörelsen är det vikande intresse för traditionellt föreningsarbete som drabbat många organisationer under senare år liksom svårigheter med att värva nya medlemmar, behålla befintliga medlemmar och att få fler att engagera sig aktivt.

”Vi ser samtidigt att det finns ett stort intresse och engagemang i samhället för de frågor som vi arbetar med, men att vår nuvarande organisationsform ofta inte är det sätt som man väljer att använda för att kanalisera det. Istället samlas engagemanget i olika former av aktionsgrupper, forum och sociala medier. Vi behöver därför finna nya vägar att erbjuda människor att bli en del av vår rörelse”, står det i propositionen där en konsultation med lokalföreningarna under våren 2021 också redovisas.

Propositionen togs emot positivt och dess förslag om att ge styrelsen mandat att utveckla och testa nya former för engagemang och medlemskap bifölls av en enig kongress. Samtidigt uppstod debatt kring ett flertal motioner som rörde olika aspekter av folkrörelsearbetet. Eskilstuna FN-förening hade motionerat om att kvalitén på servicen från FN-förbundets kansli måste bli bättre och fick bifall på det. En motion om förbättrad medlemsvård från Göteborgs FN-förening ledde till en diskussion där flera ombud framhöll att medlemsvård är minst lika viktigt som medlemsrekrytering och att kansliet behöver göra mer. 

– Vi behöver en strategi specifikt för medlemsvård. Med den här motionen vill vi sätta press på förbundet så de tar ett rejält krafttag kring frågan, sa Albin Oskarsson från Göteborg och fick med sig hela kongressen och till slut även styrelsen på sin linje.

Uppskattade FN-gäster var på plats

Mycket uppskattade inslag under årets kongress var tal av bland andra FN:s tidigare vice generalsekreterare Jan Eliasson, visselblåsaren Anders Kompass och chefen för Stockholm Resilience Center Line Gordon. Lördagen avslutades dessutom i sällskap av fyra av förbundets goodwill-ambassadörer där artisten Anna Bergendahl och programledaren Annika Jankell medverkade med varsin inspelad hälsning medan friidrottaren Carolina Klüft och artisten Oscar Molander deltog live och samtalade med ordförande Annelie Börjesson om sitt engagemang.

Övriga beslut under årets kongress var bland annat följande:

• Demokrati ska vara temat för firandet av FN-dagen 2021.
• FN-förbundet ska verka för att en äldrekonvention antas av FN.
• Medlemskap för unga under 18 år ska vara gratis så snart förbundet kunnat lösa frågan tekniskt.  

Denna text är hämtad från tidningen Världshorisont, nr 3 2021.

 Läs mer om kongressen här.