fbpx
13 augusti, 2017 / Debattartiklar

Stärk arbetet mot barnäktenskap

Förhoppningsvis får Sverige till slut en lag som gör att inga barnäktenskap kan ingås eller erkännas, skriver Aleksander Gabelic i Sydsvenskan.

Sommarlovet lider mot sitt slut och skolbarn i hela landet har fått välbehövlig vila inför den nya terminen. Genom bad, lek och kanske feriearbete med möjlighet att tjäna de första egna pengarna har de laddat batterierna inför skolstarten.

Dessvärre har inte alla barn haft ett lyckligt lov. Sommaren är en tid då många unga, även i Sverige, lever under hot att giftas bort. Barnäktenskap är ett globalt problem som innebär att unga förlorar sina rättigheter och sin framtid. De tas ur skolan och blir makar i hemmet. Flickor som fortfarande är barn får ta ansvar för egna barn som är resultatet av påtvingade graviditeter.

Omkring 14 miljoner barn beräknas bli bortgifta varje år, enligt FN:s befolkningsfond UNFPA. Världsorganisationen har mot denna bakgrund stärkt arbetet mot barnäktenskap. Ett exempel är mål 5 i de globala målen som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och som säger att barn- och tvångsäktenskap, könsstympning och andra skadliga traditioner ska avskaffas senast år 2030. Också FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit resolutioner i frågan.

I Sverige har tre år gått sedan riksdagen röstade igenom en ny lag mot barn- och tvångsäktenskap. Sedan dess har ett enda fall av tvångsäktenskap lett till åtal och fällande dom. Ytterligare ett ärende är föremål för rättslig prövning. Det är tydligt att lagändringarna inte har fått genomslag i praktiken.

Bara under 2016 rapporterades 132 fall av barnäktenskap i Sverige. Mörkertalet är sannolikt stort, vilket bland annat avspeglas i de över 1 000 samtalen till den nationella samordnaren mot hedersrelaterat våld, länsstyrelsen i Östergötland.

Frågan om barnäktenskap har fått förnyad aktualitet i Sverige genom att gruppen nyanlända har visat sig inkludera unga personer som är gifta. Flyktingmottagning och socialtjänst i svenska kommuner saknar tydliga riktlinjer för hur det ska hanteras. Problemet är dessvärre inte nytt. Också före den stora ökningen av antalet asylsökande hände det att ungdomar med utländsk bakgrund registrerades som gifta.

Under senare år har statistikinsamling och samverkan mellan svenska myndigheter gjort att det finns mer kunskap om förekomsten av barnäktenskap i landet. Förutom länsstyrelsen i Östergötland har bland andra Migrationsverket, Polisen och Barnombudsmannen medverkat till fördjupad kunskap om unga flickors och pojkars utsatthet. Frivilligorganisationer, inklusive landets tjej- och kvinnojourer, bidrar också med informationsspridning och opinionsbildning.

Många politiker och myndigheter blundade länge för problem som drabbar unga med utländsk bakgrund. Trots de lagändringar som gjordes 2014 finns det fortfarande möjlighet för svenska myndigheter att godkänna barnäktenskap av synnerliga skäl eller om anknytning till Sverige saknas.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) meddelade i våras att regeringen åter ska utreda frågan om barn- och tvångsäktenskap i Sverige. Det är välkommet. Lagen måste skärpas ytterligare. Dessutom måste tillämpning och förhållningssätt ändras. Några saker som måste ske:

* Myndigheterna måste få mer resurser. Det är avgörande för effektiv samverkan mellan de aktörer – främst den nationella samordnaren, Polisen, skola och sociala myndigheter – som tidigt kan fånga upp unga som lever under hot om giftermål.

* Myndigheterna måste samarbeta mer med trossamfunden. Informella äktenskap som ingås i församlingar men inte registreras juridiskt är svåra att stoppa. Trossamfund med vigselrätt bör få en mer aktiv roll i arbetet mot barnäktenskap.

* Det behövs nationella riktlinjer. Ledning och anställda i svenska kommuner som kommer i kontakt med gifta unga måste få tydliga riktlinjer från Socialstyrelsen och andra myndigheter om hur de ska agera i mottagandet av nyanlända och hur de ska hantera unga gifta som bor i Sverige.

Sveriges nuvarande regering har uttalat att den är feministisk. När kvinnors och flickors rättigheter hotas ställs det på prov. Sverige har tillsammans med andra länder reagerat efter att USA drog in sitt bidrag till FN:s befolkningsfond. Samma målmedvetenhet måste finnas i arbetet för flickors och kvinnors rättigheter på hemmaplan.

Sverige är inte ensamt om att behöva bekämpa barnäktenskap. Det är förbjudet i många länder och bryter därmed ofta mot den nationella lagstiftningen även i de länder barnen kommer ifrån.

Samsynen i FN i barnäktenskapsfrågan är ett viktigt stöd för hållningen att Sverige ska kunna underkänna äktenskap som ingåtts i ett annat land.

Ett första utredningsförslag när det gäller barnäktenskap ska presenteras innan årsskiftet, har jämställdhetsministern sagt. Förhoppningsvis får Sverige till slut en lag som gör att inga barnäktenskap kan ingås eller erkännas – i linje med FN:s riktlinjer, utan undantag och som inte gör skillnad på barn beroende på var de är födda.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Läs artikeln på Sydsvenskans webbplats.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer

FN-filuren hjälper elever att få Världskoll i skolan

21 november, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.

Läs mer