FN:s finansiering

FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del. Obligatoriskt är bidrag till: FN:s reguljära budget, fredsbevarande operationer, de tillfälliga krigsförbrytartribunalerna för f.d. Jugoslavien och Rwanda samt Capital Master Plan (renoveringen av FN:s högkvarter i New York). Kostnaderna för all annan verksamhet måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländer och från olika typer av insamlingsverksamhet som enskilda organ, program och även frivilligorganisationer bedriver. Till exempel driver FN-förbundet kampanjer för insamling till FN:s verksamhet.

Bidrag efter förmåga

Länderna betalar enligt en bidragsskala som generalförsamlingen fastställt. Skalan är baserad på ländernas förmåga att betala. De minst utvecklade länderna ska aldrig betala mer än 0,01 procent. USA ska betala mest, 22 procent av FN:s reguljära budget. Sverige ska betala ca 1 procent.

FN:s reguljära budget

Vartannat år sammanställer FN-sekretariatet de beräknade kostnaderna för FN:s ordinarie verksamhet i en tvåårsbudget. Budgetförslaget bereds i olika kommittéer och läggs fram i generalförsamlingen för diskussion och beslut. Budgeten ska antas med två tredjedelars majoritet. För bienniet 2010-2011 är summan fastställd till 5,16 miljarder US dollar.

Vad används pengarna till?

Den reguljära budgeten ska täcka kostnaderna för de fem huvudorganen, FN-kontoren i Genève, Nairobi, Wien, de fem regionala ekonomiska kommissionerna, i dagsläget ett trettiotal politiska missioner, FN:s regionala informationscentra med flera enheter som tillsammans sysselsätter omkring 45 000 personer. Kostnaderna omfattar bland annat löner till de anställda, resor för tjänstemän, kostnader för lokaler, el och vatten, konferens- och mötesservice som tolkning, översättning och tryckning av dokument. Finansieringen av katastrofhjälp och underorganens utvecklingsbistånd ligger utanför den ordinarie budgeten.

FN:s budget för fredsbevarande operationer

Kostnaderna för fredsbevarande operationer är ett kollektivt ansvar för FN:s medlemsstater och ska fördelas enligt en bidragsskala som bygger på principen betala efter förmåga. För 2011-2012 var budgeten fastställd till 7,1 miljarder dollar. De fem ständiga medlemmarna i säkerhetsrådet (Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, USA) har ett särskilt ansvar och ska stå för merparten av kostnaderna.

FN:s budget för Internationella krigsförbrytartribunaler

Internationella krigsförbrytartribunaler har instiftats för att åtala personer ansvariga för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Rwanda och f.d. Jugoslavien. FN uppmanar stater, mellanstatliga organisationer och ickestatliga organisationer att bidra med direkta medel eller i annan form, till exempel utrustning. Halva kostnaden för dessa ska dock täckas med obligatoriska bidrag.

Vad kostar all FN:s verksamhet?

Enligt en beräkning gjord av organisationen Global Policy Forum uppgår kostnaden för hela FN:s verksamhet årligen till ungefär 30 miljarder dollar, eller ungefär 4 dollar per invånare. Det motsvarar mindre än två procent av världens militärutgifter 2010 (Källa: SIPRI).

Finansiell kris

FN är underfinansierat. Den obligatoriska delen av FN:s budget täcker endast omkring en tredjedel av kostnaden för FN:s hela verksamhet, resten måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländer eller annat. Dessutom betalar många av FN:s medlemsländer inte sina obligatoriska avgifter fullt ut samtidigt som många länder skurit ned på sina bidrag till FN:s underorgan. Till det som måste täckas helt av frivilliga bidrag från medlemsländernas biståndsbudgetar hör till exempel kostnaderna för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

I oktober 2011 uppgick medlemsländernas totala skuld till FN:s reguljära budget till 867 miljoner dollar. Det största hålet i den obligatoriska delen utgörs av medlemsländers skulder till budgeten för fredsbevarande operationer som i oktober 2011 uppgick till svindlande 3,3 miljarder dollar.

Alternativ finansiering

Många förslag till reformering av FN har handlat om att hitta alternativ för finansiering av organisationen. Förslagen har innefattat införandet av olika typer av globala skatter på bland annat valutatransaktioner, miljön och vapenhandel till att FN ska öppna sig mer för privat finansiering.