FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i december 2023. Mot bakgrund av oron i världen är den högst aktuell. Ursprungstanken bakom dokumentet är att förhindra att kriser och konflikter uppstår.  

Den 10 december 1948 antog FN, med överväldigande majoritet, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (MR). Tre år tidigare hade FN instiftats för att främja internationellt samarbete. MR-förklaringen skulle lägga grunden för en värld utan fred och konflikt.  

– MR-förklaringen bottnade i en djup insikt om att det, för att förhindra en upprepning av andra världskrigets grymheter, inte räckte med att förbjuda krig utan man måste titta på vad som driver fram krig, säger Cecilia Tengroth, Svenska FN-förbundets generalsekreterare.  

Andra världskriget, poängterar hon, uppstod inte ur intet. Om man går tillbaka till åren före krigsutbrottet ser man hur gradvisa och systematiska inskränkningar av det vi i dag kallar mänskliga rättigheter ledde fram till kriget och dess fasor och övergrepp.   

En målsättning med förklaringen var att den inte skulle spegla ett lands syn på rättigheter utan vara en gemensam nämnare för världens alla nationer. I kommissionen som jobbade med den satt därför företrädare för olika länder och religioner.  

– En sak som var radikal för den tiden är jämställdhetsaspekten. Eleanor Roosevelt som ledde arbetet med att ta fram förklaringen såg till att det inte står ”hans” rättigheter utan ”hans eller hennes”, säger Cecilia Tengroth.  

Hon vill också lyfta fram den normerande verkan som MR-förklaringen haft. 

– De skrivningar som finns i förklaringen är grundläggande. De handlar om rätten till liv, trygghet och frihet, rättigheter som de flesta av jordens människor skriver under på. Dessa värderingar är i dag etablerade världen över. Det faktum att MR-förklaringen finns gör att alla måste förhålla sig till den. Även de länder som bryter mot mänskliga rättigheter, säger hon.  

Lagt grund för regelverk

MR-förklaringen är inte juridiskt bindande men har lagt grunden för det regelverk för mänskliga rättigheter som finns i dag. Genom åren har det tillkommit nio kärnkonventioner och institutioner som FN:s råd för mänskliga rättigheter (se sid 11).  

Inför 50-årsfirandet 1998 startade den dåvarande högkommissarien för mänskliga rättigheter, Mary Robinson, en översättningskampanj av de trettio paragraferna. MR-förklaringen blev därmed världens mest översatta dokument. 

– Vi fick ihop 226 olika språkversioner, berättade Robinson i en intervju många år senare.  

– När jag året därpå reste till Kina och insisterade på att få besöka Tibet kunde jag gå in i en skola i Lhasa och dela ut den tibetanska språkversionen av de mänskliga rättigheterna. 

Olika rapporter visar att antalet MR-kränkningar ökar i länder som genomlever ett krig eller en konflikt. På samma sätt upplever samhällen med en hög grad av respekt för mänskliga rättigheter mer fred och stabilitet.  

Volker Türk, dagens högkommissarie för mänskliga rättigheter, sa vid ett tal inför FN:s säkerhetsråd tidigare i år att MR-förklaringen måste ses som utgångspunkten för krisprevention och fredsbygge. ”Respekt för mänskliga rättigheter är det bästa sättet att motverka exkludering och de orättvisor och missförhållanden som ofta utgör roten till bristande säkerhet och konflikt”, betonade Türk. 

Fundamental betydelse

Anna Jardfelt, ambassadör och ständig representant vid Sveriges FN-representation i Genève, ser MR-förklaringen som en utgångpunkt för allt multilateralt samarbete som finns i dag.  

– Den har haft fundamental betydelse för FN och hur vi ser på enskilda individers rättigheter, säger hon.  

Men trots att förklaringens mål är att förhindra krig lever vi i en värld med fler väpnade konflikter, fler militärkupper och fler människor på flykt jämfört med för bara några år sedan.  

– Vi har en väldigt utmanande situation i dag bland annat på grund av den ryska invasionen av Ukraina och läget i Mellanöstern. Men det finns många anledningar till att världsläget förvärrats. Exempelvis ser vi växande ojämlikhet globalt och klimatförändringar som påverkar människors levnadsförhållanden, säger Anna Jardfelt.  

En viktig fråga som hör ihop med den negativa utvecklingen för mänskliga rättigheter är tillbakagången av antalet demokratier i världen. Endast 8 procent av världens befolkning levde 2022 i fullvärdiga demokratier, medan 37 procent levde i auktoritära stater, enligt det demokratiindex som sammanställs av Economist Intelligence Unit (EIU). De kraftigaste försämringarna jämfört med föregående år noterades för Ryssland, Burkina Faso och Haiti. Det är därför viktigt att arbeta med demokratifrågor parallellt med mänskliga rättigheter, påpekar Anna Jardfelt. 

Modern 75-åring

Trots den dystra utvecklingen har många positiva steg tagits sedan 1948. 

– Det handlar bland annat om avskaffandet av apartheid i Sydafrika, utvecklingen av internationella domstolar och en ökad generell acceptans av mänskliga rättigheter, inte minst för kvinnor och barn, säger Anna Jardfelt.  

Även om det gått 75 år sedan den antogs tycker hon att MR-förklaringen fortfarande känns modern.   

– Det är slående hur relevant den är i dag. Frågan om alla människors lika värde hänger också ihop med hållbarhetsmålen och mottot ”ingen ska lämnas utanför”, säger Anna Jardfelt.  

Den humanitära rätten, eller krigets lagar, har upprättats för att minska mänskligt lidande under krig och är ett lagligt skydd för civila under väpnade konflikter. Även under en konflikt finns det ett individuellt ansvar att utkräva, poängterar Anna Jardfelt. Det är här som FN:s arbete med brottmålstribunalerna för Rwanda och det forna Jugoslavien kommer in, samt upprättandet av internationella brottmålsdomstolen ICC (se sid 6).  

– Utvecklingen har gått mot ökat ansvarsutkrävande. Domstolarna är ett bevis på att enskilda individer i vissa fall kan ställas inför rätta för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Det finns ingen straffrihet bara för att det pågår ett krig, säger Anna Jardfelt.  

Beaktas av säkerhetsrådet

Tillbaka till Cecilia Tengroth på Svenska FN-förbundet. Även hon tycker att det i dag blivit tydligare att mänskliga rättigheter fått en kraftfullare ställning även under krig.  

– En annan utveckling är att MR-kränkningar blivit en av de saker som FN:s säkerhetsråd tar ställning till när de ska avgöra om en situation utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Vi är därmed tillbaka vid ursprungstanken med de mänskliga rättigheterna. När väl ett krig har brutit ut är det ofta väldigt dyrt och komplicerat att lösa. Ju mer preventivt arbete vi kan göra desto bättre är det, och där har respekten för de mänskliga rättigheterna en central roll, säger Cecilia Tengroth.  

Görrel Espelund

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.