fbpx
Koll & kommentar
6 december, 2018 / Världshorisont

I Växjö drar alla mot samma (globala) mål

VÄRLDSHORISONT. Växjö har en längre tid legat i framkant när det gäller hållbar utveckling i allmänhet och miljöfrågor i synnerhet. Som en del i att utveckla sitt hållbarhetsarbete deltar kommunen i projektet Glokala Sverige.

Vädret är lika vackert som den prisbelönta arkitekturen i småländska Växjö när Världshorisonts reporter kommer på besök. Kommunhusets entré är relativt nybyggd med en stomme av trä som kontrast till betongfasaden. Här, i kommunhuset, arbetar Pernilla Bodin som verksamhetsutvecklare för hållbar utveckling i Växjö kommun.

– Det program som vi jobbar med ska samla alla hållbarhetsfrågor under ett paraply.

Allt ska göras utifrån de 17 globala målen, säger hon.

Hon talar om det nya hållbarhetsprogram som kommunen arbetar intensivt med och som ska vara klart våren 2019. Växjös stora intresse för hållbarhet var en viktig orsak till att kommunen valdes till en av de sex pilotkommunerna som tillika med ett landsting deltar i projektet Glokala Sverige 2018-20. Målet är att ge kommuner, landsting och regioner mera kunskap och engagemang för att jobba lokalt med de globala målen. Svenska FN-förbundet i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med ekonomiskt stöd från Sida erbjuder hjälpen.

Många mål samtidigt

För Växjös del går hållbarhetsarbetet tillbaka till 70-talet, då det främst handlade om att restaurera stans förorenade sjöar. På 90-talet fattades ett enhälligt beslut om ett fossilbränslefritt Växjö. Under 2007 omnämndes Växjö som Europas grönaste stad i hundratals artiklar över hela världen. I år är staden stolt vinnare av EU-kommissionens European Green Leaf Award.

Kommunen fortsätter öka andelen ekologisk mat, bygga miljösmart och minska fossila utsläpp genom mer cyklande och kollektivt åkande. Miljömålen har gradvis breddats och finns inskrivna i ett miljöprogram sedan ett drygt årtionde.

Målen är många, de har tagits fram i olika processer och spretar därför åt lite olika håll, men nu handlar det om att i stället för att lösa enskilda sakfrågor lägga ett stort pussel, göra det tillsammans och på lång sikt.

– Andemeningen med Agenda 2030 är att man ska jobba med alla frågorna och göra det integrerat, så att målen lyfts in i varandra och man stärker mer än en dimension, säger Pernilla Bodin.

Men ibland blir det motstridigt. En tät stad är bra med tanke på fossilfrihet, men tar man bort grönytor tappar man många positiva effekter. Det här måste man lösa i samhällsplaneringen, diskutera hur man når den bästa effekten och vara på det klara vad man gör avkall på då man tar olika beslut.

Det glokala tänket

Hållbarhetsarbetet har bl a resulterat i det som går under namnet Växjö stadspark. För åskådlighetens skull blir det en cykelfärd till det bilfria gång- och cykelstråket. Omgivningen är vacker, här finns kultur och konstverk och öppna gräsytor för lek och spel samlat kring en sjö mitt i staden. Sedan bär cykelfärden vidare till ett annat exempel på kommunens hållbarhetsarbete, stadsodlingen Östrabo Ekobacke.

Ekobacken är en ekologisk stadsodling på kommunal mark med biskopsgården som granne. Det är ett projekt som tog sin början för sju, åtta år sedan på initiativ av det sociala företaget Macken och nätverket Miljö Linné med hjälp av några eldsjälar inom odling. Efter det byggdes området långsamt upp och kommunen började bidra med vatten och ekonomiska resurser. Idag ger stadsodlingen möjlighet för personer långt från arbetsmarknaden att få ett första arbete.

– Nu finns elva anställda av vilka fyra är handledare, säger Hanna Hallquist, kommunens trädgårdsmästare och en av dem som jobbar här.

Det handlar om matproduktion med betydande försäljning till restauranger och skolor. Också privatpersoner kan komma och handla i en liten bod i ett hörn av det vackra området. Eller äta ute, bokstavligen, ett stycke från boden.

– Den här stadsodlingen ger biologisk mångfald, här kan människor mötas och den ökar självförsörjningsgraden och kunskapen om odling, säger Sofia Asplund, projektledare för Stadsbruk på Växjö kommun.

Vida mullfält vittnar om skördade grönsaker, men kvar finns ännu långa rader av grönkål i grönt och lila, purjolök och lite annat. Projektet kan tjäna som en sinnebild för tänket i Agenda 2030, eftersom man här jobbar med många av de globala målen samtidigt.

Diskussionen fortsätter efter cykelfärden i den cykelvänliga staden, där mycket handlar om gröna värden. Det handlar också om mjuka värden som inte direkt kan räknas i pengar, samtidigt som mycket av hållbarhetsarbetet handlar om att undvika kostnader i framtiden.

– En trasig människa kostar samhället mycket mer än en som är frisk och mår bra, och friska ekosystem ger oss de tjänster vi behöver utan kostnader, förklarar Pernilla Bodin.

Samarbete ger resultat

Glokala Sverige är ett kommunikationsprojekt och politiker och tjänstemän i Växjö kommer nu att utbildas om Agenda 2030 inom ramen för projektet. Vad kommunen kommer att göra i utbildningsväg utöver det är ännu inte klart, men för att åstadkomma förändring vill man inkludera olika intressenter och aktörer i processen, föra dialog med dem och höra så många röster som möjligt. Det handlar om att prata med elever, höra sig för vad invånare, näringsliv och olika nätverk har för synpunkter och dessutom anlita en forskarpanel på Linnéuniversitetet. Också tidigare har Växjö anlitat forskare, närmast då det handlat om energiforskning och hållbart byggande i trä, som staden gjort sig känt för.

– Nu vill vi att kontakten till forskare ska omfatta fler områden och bli mer interaktiv, säger Pernilla Bodin.

Pernilla Bodin berättar att en referensgrupp av politiker följer hållbarhetsarbetet. Och att det är tufft men viktigt att få fram ett politiskt program med mål som alla från höger till vänster är överens om.

– Och ni tänker att ni lyckas?

– Absolut, det är vårt uppdrag.

 

Text: Susanne Salin

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2018).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem och få tidningen Världshorisont hem i brevlådan.

Bli medlem >

Senaste nytt

Försvara ICC mot hoten från USA

07 januari, 2025 / Nyheter

Hoten om nya amerikanska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen måste bemötas av de 125 statsparterna till domstolen, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Unga kräver upptrappat klimatarbete

16 december, 2024 / Världshorisont

Nordiska och baltiska ungdomar har mejslat fram ett policydokument med skarpa krav inför årets klimatmöte COP 29. Under en workshop i september samlades Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer, ungdomsmedlemmar från de finska

Läs mer

”Vi måste slåss för den goda saken”

12 december, 2024 / Nyheter

Efter 48 år som hjälparbetare inom mänskliga rättigheter och fredsarbete har Jan Egeland ett generationsperspektiv på global utveckling. Norwegian Refugee Council:s (NRC) generalsekreterare Jan Egeland är en av årets Dag

Läs mer

Framsteg trots motgångar: Hasnas kamp mot barnäktenskap och könsstympning

12 december, 2024 / Nyheter

Hasna Inahaba Abdu tillträdde rollen som chef för Abala-distriktets kontor för kvinnor och ungdomsfrågor i Afar-regionen i norra Etiopien för fyra år sedan, mitt under covid-19-pandemin. Hon beskriver sin arbetsresa

Läs mer

Juridiken kan arbeta för miljön

06 december, 2024 / Nyheter

Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren

Läs mer

Folkvalda deltar i kamp för rättvisa

05 december, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.

Läs mer

Domstol i behov av stöd

04 december, 2024 / Nyheter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på

Läs mer

Hasna Nuru leder vägen för flickors rättigheter i Afar

03 december, 2024 / Nyheter

Mitt i konflikter och pandemier vägrade Hasna Nuru att ge upp sitt arbete mot barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Som ledare för en klubb för gifta flickor inom ett program som

Läs mer

För lite, för sent – otillfredsställande resultat från COP 29 

26 november, 2024 / Nyheter

Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras.  FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till

Läs mer