Svenska FN-förbundet är en organisation som under senare år har blivit en allt tyngre aktör i den svenska debatten. I fråga om medlemsantal borde den dock vara betydligt större, menar nya ordföranden Annelie Börjesson. ”Mot bakgrund av utvecklingen i världen – där en rad antidemokratiska ledare motarbetar det globala samarbetet – behövs den folkliga rörelsen för FN mer än någonsin”, säger hon.

Annelie Börjesson har hunnit inneha ordförandeposten i Svenska FN-förbundet i ett drygt halvår när vi sätter oss ner för ett samtal om den svenska FN-rörelsen och dess betydelse. Hon är en ordförande som står stadigt med båda fötterna förankrade i den lokala svenska FN-myllan och som vet hur det är att stå och frysa utanför ett köpcenter och försöka få förbipasserande att intressera sig för globalt samarbete.

– I höstas fick vi veta att 10 000 flickor i Etiopien räddats från könsstympning eller barnäktenskap tack vare FN-förbundets projekt Flicka. Det var ett fantastiskt ögonblick. Jag tänker på alla kämpar runt om i våra FN-föreningar som stått i snålblåst och samlat in pengar på olika sätt – vilket erkännande det här är för deras arbete! Varenda krona räknas, för kan man rädda en enda liten tjej är det värt allt slit i världen. Könsstympning är bland det vidrigaste man kan utsätta en människa för, och i det här fallet försvarslösa små barn, säger hon.

Skapar konkret förändring

Just projekt Flicka är ett bra exempel på hur hela den svenska FN-rörelsen har gått samman för att skapa konkret förändring i en viktig fråga. FN-förbundets centrala organisation har lett arbetet och bland annat producerat det material om flickors rättigheter – utställningar, filmer, trycksaker med mera – som behövts för att sprida kunskap och engagemang. Sedan har FN-föreningar, FN-distrikt, FN-skolor, ungdomsambassadörer och näringslivspartner gjort frågan till sin och använt sina egna metoder och kanaler för att nå ut till nya grupper. Pengar från de svenska givarna har förmedlats till FN:s befolkningsfond UNFPA och dess banbrytande arbete för att avskaffa könsstympning och barnäktenskap i Etiopien.

FN-förbundet har dock inte nöjt sig med att motverka kränkningar av flickors rättigheter i Etiopien. Parallellt med insamlingen till projekt Flicka har en kraftfull påverkanskampanj bedrivits på hemmaplan för att förändra den svenska lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap.

– Vi startade nätverket ”Stoppa barnäktenskap” 2012 och har tillsammans med andra organisationer stegvis lyckats förändra det svenska regelverket. En milstolpe var när en ny lag mot barn- och tvångsäktenskap trädde i kraft i juli 2014 men det var först nu i höstas som de sista kryphålen i lagen täpptes igen och vi fick ett totalförbud, säger Annelie Börjesson.

– I den här frågan har vi verkligen lyckats göra stor skillnad. Och även här har vår lokala FN-rörelse bidragit med folklig förankring och hjälpt till med namninsamlingar till stöd för våra krav m m.

Ändrat fokus

Både insamlings- och påverkansarbetet är relativt nya företeelser i FN-förbundets verksamhet. Under många decennier arbetade organisationen nästan enbart med utbildning och information om FN och globala frågor.

Utbildning och information är fortfarande viktiga delar men efter millennieskiftet har alltmer fokus lagts på insamlings-, kampanj- och påverkansarbete.

– Samtidigt har vi stärkt våra kontakter med riksdag, regering och andra centrala aktörer. Det har gjort oss till en allt tyngre rörelse, en organisation som makthavare och beslutsfattare lyssnar på, säger Annelie Börjesson.

Som exempel nämner hon att FN-förbundet har varit en aktiv deltagare i den referensgrupp av civilsamhällesorganisationer som Utrikesdepartementet löpande träffat under Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-18.

– Där och i andra sammanhang har vi t ex gång på gång påmint om situationen i Jemen. Jag vill gärna tro att vi på så sätt har bidragit till Sveriges ihärdiga arbete med frågan, vilket i slutändan gav utdelning i form av historiska fredssamtal i Rimbo i december, säger hon.

Stor betydelse för regeringar

Även sett över längre tid har FN-rörelsen haft stor betydelse för svenska regeringars inställning till FN, menar Annelie Börjesson. Svenska

Sten-Åke Mollmyr från Karlstads-FN förening och Eva Hallström från Värmlands FN-distrikt håller upp sina röstkort under FN-förbundets kongress 2018.

FN-förbundets historia går tillbaka ända till 1920-talet och den folkliga rörelse till stöd för Nationernas Förbund (NF) som då tog form. När NF sedan gick i graven och FN i stället bildades efter andra världskrigets slut var entusiasmen kring den nya världsorganisationen stor. I Sverige gick flera organisationer samman och den svenska FN-rörelsen var ett faktum.

– Det fanns en stark framtidstro då och ett stort folkligt intresse för FN och de globala frågorna. Krigets fasor ville man lägga bakom sig. Genom FN-rörelsen erbjöds människor en plats där de kunde vara med och påverka även det som hände på det globala planet.

Sverige etablerade tidigt en speciell relation med FN, delvis på grund av en rad framstående diplomater som bidrog till att intresset för världsorganisationen bland allmänheten ökade. Inte minst gällde detta Dag Hammarskjöld som var FN:s generalsekreterare 1953-1961.

– Bland våra äldre medlemmar kan vi se hur många fortfarande väldigt starkt bär med sig FN-tanken och idéer om solidaritet och gemenskap från den tiden, säger Annelie Börjesson.

Sverige påtaglig FN-vän

Genom åren har Sverige profilerat sig som en pålitlig förespråkare för FN och globalt samarbete och är dessutom en av de allra viktigaste länderna när det gäller ekonomiskt stöd till FN:s olika organ, program och fonder.

– Många ute i världen har stort förtroende för Sverige och i FN-sammanhang har vi stor legitimitet. Nu på senare tid har FN:s generalsekreterare António Guterres handplockat flera svenska kvinnor till viktiga positioner i FN. Det är något vi ska vara stolta över, menar Annelie Börjesson.

Men trots Sveriges långa och stolta FN-historia, och trots att över 80 procent av svenska folket är positiva till FN, är Svenska FN-förbundet relativt sett en liten organisation som många svenskar helt enkelt inte känner till.

– Vår folkrörelse har stora utmaningar. Våra medlemmar är till största delen ungdomar eller pensionärer och vi har alltför få däremellan. Folk i arbetsför ålder är så klart ofta upptagna med barn och familj men det hindrar ju inte att man åtminstone kan vara stödmedlem, menar Annelie Börjesson.

– Vi behöver synas mer och vi behöver förklara för människor varför de ska vara med, på ett sätt som talar till deras hjärtan.

Vill utveckla svenska FN-rörelsen

Själv brinner hon för att utveckla den svenska FN-rörelsen, göra den starkare och knyta de olika delarna närmare varandra. De ca 80 svenska riksorganisationer som är anslutna till FN-förbundet som ett stöd för FN-tanken borde kunna involveras betydligt mer i verksamheten, menar hon.

– Vi skulle kunna jobba mycket mer med att driva frågor tillsammans med våra olika riksorganisationer. Genom dem kan vi även bli mer synliga och finna nya plattformar för att få ut vårt viktiga budskap om FN och globalt samarbete, säger hon.

Även de så kallade FN-distrikten, som finns i flera län, vill Annelie Börjesson satsa på.

– Jag är medveten om att man på många håll har haft svårt att få fart på sitt distrikt. Men på de platser där de fungerar kan distrikten vara viktiga forum för FN-föreningarna. Min erfarenhet är att medlemmar i en lokal förening stärks av känslan att de ingår i ett större sammanhang och att deras förening inte är en liten isolerad ö. Här kan man utbyta idéer och erfarenheter, och inspireras och samarbeta kring olika frågor och aktiviteter. Ett distrikt kan också rycka in om en lokalförening är svag och kan i bästa fall förhindra att den läggs ner.

Genom att stärka hela den svenska FN-rörelsen – däribland lokalföreningar och distrikt, FN-skolor, riksorganisationer och företagspartner – kan fler svenskar få kännedom om FN-förbundet och involveras i det viktiga FN-arbetet, menar hon.

Mötesplats för alla länder

– För mig är FN en unik organisation, den enda i världen som är en mötesplats för alla länder och där man kan diskutera olika frågor och försöka hitta fredliga lösningar. FN har gjort och gör dagligen enorma insatser för så många människor runt hela världen. Det är en organisation som inte är perfekt, men var hade vi varit utan den?

Det vore oerhört svårt att bilda FN eller en liknande organisation idag, poängterar Annelie Börjesson.

– Världen 2019 är alldeles för spretig. Det blåser starka nationalistiska och anti-demokratiska vindar och vi har ledare som Trump, Putin, Bolsonaro och Duterte. Så vi ska värna och stärka FN, den organisation för globalt samarbete som vi faktiskt har. För det behöver vi i FN-förbundet bli fler.

– Jag vill uppmana alla att sprida budskapet. Var inte så blyg, försök få med din familj och dina vänner till att bli medlemmar i FN-förbundet. Om alla värvar en enda person blir vi med ens dubbelt så många!
______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 1 2019).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.