fbpx
Kvinna röstar i presidentvalet i Mali 2018. Foto: UN Photo/Harandane Dick
6 december, 2022 / Världshorisont

Demokratin på tillbakagång i världen 

På global nivå är de senaste 32 årens demokratiska framsteg utraderade. Den bilden framgår av det svenska institutet V-Dems forskning. En likartad bild ger två andra institutioner som genomför globala demokratimätningar, Freedom House och tidningen The Economist. 

En av V-Dems slutsatser är att försvagningen av demokratin i världen främst har skett genom att fler länder hamnat i kategorin elektorala autokratier, det vill säga länder där politiska val genomförs men där valen är manipulerade eller den politiska oppositionen inte kan agera fritt. Enligt V-Dems demokratimätningar blev det hindunationalistiska Indien en elektoral autokrati redan 2020. Därefter har ytterligare flera länder flyttats ner till den kategorin, däribland El Salvador, Nigeria och Tunisien.  

För närvarande lever 44 procent av världens befolkning i en stat som kategoriseras som elektoral autokrati. Det motsvarar 3,4 miljarder invånare. Dessutom ökade antalet slutna diktaturer från 25 till 30 mellan 2020 och 2021. En orsak är militärkupper i länder som Tchad, Guinea, Mali och Myanmar samt talibanernas återkomst till makten i Afghanistan.  

VANLIGA FÖRÄNDRINGAR 

De vanligaste förändringarna som lett till att stater förflyttats i odemokratisk och autokratisk riktning är repression mot det civila samhället och ökad statlig kontroll av media. En annan återkommande faktor är att det blivit vanligare med trakasserier av journalister.  

Under det senaste decenniet har det varit särskilt vanligt att länder i Afrika, Sydostasien, Östeuropa och Centralasien utvecklats i odemokratisk riktning. Vid sidan av den övergripande trenden finns en mindre grupp länder som tvärtom blivit mer demokratiska, däribland Madagaskar, Sydkorea och Ecuador.  

Ett mönster är att en försvagning av demokratin – eller autokratisering för att använda V-Dems uttryck – ofta följer en bestämd tågordning. Det första steget är krympande utrymme för media, akademiker och det civila samhället. Därefter börjar oppositionella politiker att förföljas. I nästa skede sker inskränkningar i valsystemet. Ett försvagat utrymme för det civila samhället och uppluckrad yttrandefrihet är med andra ord både ett tecken på fortsatt utveckling i odemokratisk riktning och en varningssignal om att demokratin befinner sig på ett sluttande plan. 

Urgröpningen av demokratin på global nivå innebär ett trendbrott. Under flera decennier utvecklades världen i demokratisk riktning. Under 1970-talet demokratiserades bland annat Spanien och Portugal. Under 1980-talet skedde en liknande utveckling i Latinamerika. Berlinmurens fall 1989 öppnade för demokratisering i Östeuropa och året därpå frisläpptes Nelson Mandela i Sydafrika. Vidare störtades diktatorn Suharto i Indonesien 1998 och den arabiska våren drygt ett decennium senare innebar inledningsvis ett steg mot ökad demokrati. Nu är denna positiva trend mot ökad demokratisering bruten. 

BISTÅND FÖR DEMOKRATI 

Många faktorer har bidragit till att demokratin i världen trängts tillbaka. Likaså är det många faktorer som kan bidra till att stoppa tillbakagången. En av dessa är att utvecklingsbistånd används för att främja demokratin.  

Det svenska demokratibiståndet är betydande. Under 2021 betalade Sida ut 6,2 miljarder kronor, cirka 23 procent av det totala biståndet, för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Den största andelen av detta bistånd har gått till att stärka det civila samhället. Bistånd har kanaliserats både genom svenska folkrörelser och FN-organ.  

Det är vetenskapligt komplicerat att mäta effekterna av demokratibiståndet. Det finns många externa faktorer vid sidan av biståndet som påverkar ett lands demokratiska utveckling och det är svårt att avgöra vilken effekt just biståndet har haft. Den hittills mest ambitiösa utvärderingen av det svenska demokratibiståndet genomfördes av Expertgruppen för biståndanalys (EBA) 2020. Studien omfattar 148 länder och mäter demokratibiståndets effekt under perioden 1995-2018 genom flera olika typer av statistiska metoder. 

Det övergripande resultatet är att demokratibiståndet bidrar till att stärka demokratin, men att effekten inte är stor. Sambandet är starkast när biståndet är inriktat på att stödja det civila samhället, fria medier och mänskliga rättigheter. Både svenskt och internationellt demokratibistånd tycks vidare stödja en pågående demokratisering på ett mer effektivt sätt än vad det förmår att hejda en demokratisk tillbakagång. 

FN:S DEMOKRATIFOND 

Sverige är inte ensamt om att bedriva demokratibistånd och en viktig global aktör är FN:s demokratifond Undef (United Nations Democracy Fund). Inom ramen för Undef sker både egna satsningar och samordning av andra länders demokratibistånd. Undefs egna projekt betonar i likhet med det svenska demokratibiståndet vikten av att stärka det civila samhället. Hittills har Undef stött 880 projekt i 130 länder. 

För att öka möjligheten för att bistånd till det civila samhället ska bidra till demokratisk utveckling krävs flera saker. Ett problem idag är att stöd till det lokala civila samhället i fattiga länder ofta betalas ut via flera mellanhänder, som stora globala icke-statliga organisationer som inte har direktkontakt med mottagaren. Det ökar riskerna för att något går snett. Vidare innefattas mängder med olika former av organisationer i uttrycket det civila samhället. Särskilt viktigt är stödet till rörelser där företrädare själva riskerar något för att vidga demokratin. Vi ser för närvarande flera exempel på sådana företeelser inom det globala civila samhället, som de protesterande kvinnorna i Iran.  

Mats Wingborg, frilansjournalist och medförfattare till rapporten ”Vem värnar demokratin? Global demokratiutveckling och svenskt demokratibistånd” (ForumCiv, 2022) 

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4/2022).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Världen måste hålla ihop för Ukraina

02 februari, 2023 / Nyheter

Svenska FN-förbundet riktar kritik mot två FN-experters uttalande om att låta ryska och belarusiska idrottare tävla i OS. Omvärlden måste fortsätta förmå Ryssland att upphöra med sitt brott mot FN-stadgan, säger förbundet.

Läs mer

Lyckat Agenda-2030 projekt i kommuner och regioner avslutas i förtid

30 januari, 2023 / Pressmeddelanden

Projektet Glokala Sverige avslutas i förtid på grund av minskad finansiering från Sida. Två tredjedelar av landets kommuner och samtliga regioner deltar i projektet.

Läs mer

Större framsteg när jämställdhet kopplas till klimatanpassning 

11 januari, 2023 / Världshorisont

Liberia är ett av många länder där den tidigare svenska regeringens feministiska utrikespolitik omvandlats till konkreta projekt. Martin Demmelmaier, medlem i FN-förbundet, var i våras i landet i tre månader och utförde fältstudier för både ett examensarbete och för Sveriges ambassad. Projektet undersökte hur feministisk utrikespolitik kan samverka med klimatresilient utveckling och resulterade i konkreta förslag för ambassadens arbete. 

Läs mer

Vi måste få besked om biståndspolitiken

10 januari, 2023 / Debattartiklar

Regeringen måste inleda en dialog med civilsamhället om hur vi tillsammans ska verka för effektivt, långsiktigt och transparent bistånd, skriver sjutton organisation i Svenska Dagbladet.

Läs mer

Gott nytt 1998!

28 december, 2022 / Blogg

Årsskifte och nyårsfestande stundar, men för oss fredsvänner måste 2022 sägas ha varit ett riktigt dåligt år. Jag tänker förstås på Putins folkrättsvidriga invasion av Ukraina, men också på många

Läs mer

Dags skrota BNP? Nya mått för välstånd behövs 

27 december, 2022 / Världshorisont

Miljö- och klimatkris parallellt med ökande fattigdom och social oro gör att BNP som mått på välstånd har spelat ut sin roll, menar många. Världshorisont har tittat närmare på några nya sätt att mäta.

Läs mer

FN och en världsordning i krig och fred

22 december, 2022 / Blogg

Kriget i Ukraina är det yttersta uttrycket för nödvändigheten att hålla fast vid den regelbaserade världsordningen, skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, i en betraktelse över det gångna året.

Läs mer

6 700 namn mot Rysslands krig

21 december, 2022 / Nyheter

Svenska FN-förbundet lämnade på onsdagen en lista med över 6 700 namn mot kriget i Ukraina till Rysslands ambassad i Stockholm. Demonstrationerna utanför ambassaden har pågått hela året och återupptas den 11 januari.

Läs mer

Iran utesluts ur FN:s kvinnokommission

15 december, 2022 / Nyheter

FN:s ekonomiska och sociala råd Ecosoc har beslutat att dra in Irans medlemskap i FN:s kvinnokommission.

Läs mer