I juli fyller Internationella brottmålsdomstolen ICC 25 år. Jens Petersson, senior rådgivare hos Svenska FN-förbundet, konstaterar att krigsförbrytelserna i Ukraina har lett till ökat intresse för domstolens arbete. 

Den 17 juli 1998 kunde diplomater vid en konferens i Rom glädja sig åt att 120 länder röstat för tillkomsten av en permanent internationell krigsförbrytardomstol. Kalla krigets slut hade öppnat dörren för att det internationella samfundet skulle kunna bli mer aktivt när det gäller att ställa ansvariga till svars för de grövsta formerna av krigsförbrytelser. Konflikterna och folkmorden på Balkan och i Rwanda hade visat på sådana behov och genom de av FN inrättade tribunalerna i dessa fall hade rättvisan tagit ett steg framåt. Parallellt drev folkrörelser och progressiva stater under 1990-talet på för att internationell rättvisa inte ska utkrävas selektivt utan på ett mer permanent och allomfattande sätt. 

Vid konferensen i Rom 1998 skapades därför Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) och 2002, efter att 60 stater ratificerat regelverket, kunde den inrättas i Haag. 

I Haag låg redan bl.a. Internationella domstolen, ett av FN:s huvudorgan. Den kan utfärda domar och lösa konflikter mellan stater, givet att de accepterat dess jurisdiktion, men den kan inte hålla enskilda personer ansvariga för deras handlande. Med tillkomsten av ICC skulle nu enskilda krigsförbrytare kunna ställas till svars. 

Under de dryga 20 år som ICC nu varit i drift har 31 mål varit aktuella och tio krigsförbrytare har dömts. Att domstolen måste förlita sig på att stater griper och utlämnar misstänkta förbrytare är ett problem. Domstolen har utfärdat 42 arresteringsorder men 14 av de aktuella personerna är fortfarande på fri fot. Det kan också uppfattas som en dyr och stor apparat att ha en internationell domstol som bara levererar en fällande dom vartannat år. Det är dock värt att påminna om att var och en av de tio dömda krigsförbrytarna i regel begått brott som drabbat tusentals människor. 

Domstolen har också kämpat för att få ökade resurser, men statsparterna som står för notan har ofta valt att hålla igen. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 hamnade dock ICC i rampljuset igen. Förhoppningarna om att ICC ska kunna säkra bevis och sedermera lagföra krigsförbrytare för det som sker i Ukraina är stora. Stater har också tillskjutit nya medel för att göra detta möjligt. Men för att inte kränka domstolens självständighet har inte dessa medel kunnat öronmärkas för insatsen i Ukraina. Inte desto mindre är det arbete som ICC utför där rekordstort i omfattning. I mars 2023 utfärdade domstolen en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och Rysslands kommissionär för barns rättigheter, Maria Lvova-Belova. 

Inom den globala folkrörelsekoalitionen för ICC, i vilken Svenska FN-förbundet är medlem, påminner folkrörelser ofta om att rättvisan inte får vara selektiv. Koalitionen vill därför se en generell ökning av stödet till ICC och att rättvisa skipas i alla situationer och konflikter.  

Situationen i Afghanistan, där domstolen har jurisdiktion att utreda även brott begångna av västerländsk personal, har varit en källa till irritation i folkrörelsekretsen. USA:s agerande runt fall som detta har ofta varit häpnadsväckande. Under Trumps tid som president ledde det t o m till att USA utfärdade egna sanktioner mot personal vid ICC, såsom den dåvarande åklagaren. 

Ett kvarts sekel efter det historiska beslutet sommaren 1998 är 123 stater parter till Romstadgan. Flera viktiga stater står dock fortsatt utanför systemet. Kanske kan en framtida framgång i Ukraina få fler stater att inse nyttan och vikten av att världen alltid ska kunna skipa rättvisa för de som drabbas av krigsförbrytelser? 

Jens Petersson 
Senior rådgivare i fredsfrågor, Svenska FN-förbundet  

Läs mer om ICC:s 25-årsjubileum på vår internationella folkrörelsekoalitions hemsida.

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.