fbpx
Domstolens chefsåklagare Karin Khan talar vid statspartsmötet 2022. Foto: ICC-CPI
17 juli, 2023 / Världshorisont

Analys: ICC 25 år – ökat stöd för viktig domstol efter övergreppen i Ukraina

I juli fyller Internationella brottmålsdomstolen ICC 25 år. Jens Petersson, senior rådgivare hos Svenska FN-förbundet, konstaterar att krigsförbrytelserna i Ukraina har lett till ökat intresse för domstolens arbete. 

Den 17 juli 1998 kunde diplomater vid en konferens i Rom glädja sig åt att 120 länder röstat för tillkomsten av en permanent internationell krigsförbrytardomstol. Kalla krigets slut hade öppnat dörren för att det internationella samfundet skulle kunna bli mer aktivt när det gäller att ställa ansvariga till svars för de grövsta formerna av krigsförbrytelser. Konflikterna och folkmorden på Balkan och i Rwanda hade visat på sådana behov och genom de av FN inrättade tribunalerna i dessa fall hade rättvisan tagit ett steg framåt. Parallellt drev folkrörelser och progressiva stater under 1990-talet på för att internationell rättvisa inte ska utkrävas selektivt utan på ett mer permanent och allomfattande sätt. 

Vid konferensen i Rom 1998 skapades därför Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) och 2002, efter att 60 stater ratificerat regelverket, kunde den inrättas i Haag. 

I Haag låg redan bl.a. Internationella domstolen, ett av FN:s huvudorgan. Den kan utfärda domar och lösa konflikter mellan stater, givet att de accepterat dess jurisdiktion, men den kan inte hålla enskilda personer ansvariga för deras handlande. Med tillkomsten av ICC skulle nu enskilda krigsförbrytare kunna ställas till svars. 

Under de dryga 20 år som ICC nu varit i drift har 31 mål varit aktuella och tio krigsförbrytare har dömts. Att domstolen måste förlita sig på att stater griper och utlämnar misstänkta förbrytare är ett problem. Domstolen har utfärdat 42 arresteringsorder men 14 av de aktuella personerna är fortfarande på fri fot. Det kan också uppfattas som en dyr och stor apparat att ha en internationell domstol som bara levererar en fällande dom vartannat år. Det är dock värt att påminna om att var och en av de tio dömda krigsförbrytarna i regel begått brott som drabbat tusentals människor. 

Domstolen har också kämpat för att få ökade resurser, men statsparterna som står för notan har ofta valt att hålla igen. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 hamnade dock ICC i rampljuset igen. Förhoppningarna om att ICC ska kunna säkra bevis och sedermera lagföra krigsförbrytare för det som sker i Ukraina är stora. Stater har också tillskjutit nya medel för att göra detta möjligt. Men för att inte kränka domstolens självständighet har inte dessa medel kunnat öronmärkas för insatsen i Ukraina. Inte desto mindre är det arbete som ICC utför där rekordstort i omfattning. I mars 2023 utfärdade domstolen en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och Rysslands kommissionär för barns rättigheter, Maria Lvova-Belova. 

Inom den globala folkrörelsekoalitionen för ICC, i vilken Svenska FN-förbundet är medlem, påminner folkrörelser ofta om att rättvisan inte får vara selektiv. Koalitionen vill därför se en generell ökning av stödet till ICC och att rättvisa skipas i alla situationer och konflikter.  

Situationen i Afghanistan, där domstolen har jurisdiktion att utreda även brott begångna av västerländsk personal, har varit en källa till irritation i folkrörelsekretsen. USA:s agerande runt fall som detta har ofta varit häpnadsväckande. Under Trumps tid som president ledde det t o m till att USA utfärdade egna sanktioner mot personal vid ICC, såsom den dåvarande åklagaren. 

Ett kvarts sekel efter det historiska beslutet sommaren 1998 är 123 stater parter till Romstadgan. Flera viktiga stater står dock fortsatt utanför systemet. Kanske kan en framtida framgång i Ukraina få fler stater att inse nyttan och vikten av att världen alltid ska kunna skipa rättvisa för de som drabbas av krigsförbrytelser? 

Jens Petersson 
Senior rådgivare i fredsfrågor, Svenska FN-förbundet 
 

Läs mer om ICC:s 25-årsjubileum på vår internationella folkrörelsekoalitions hemsida.

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews. 

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Barnäktenskap drabbar flickor i krig och konflikt 

12 oktober, 2024 / Nyheter

Kvinnor och flickor hör till dem som drabbas hårdast av krig och konflikter, där ojämlikheten mellan könen ofta förvärras.   En ny rapport från det globala nätverket Girls not Brides om

Läs mer

Ge unga mer inflytande över klimatet

09 oktober, 2024 / Världshorisont

Ania Sauku från Albanien har tack vare sitt stora engagemang i klimatfrågan bland annat deltagit vid FN:s årliga klimatkonferens, COP. Hennes erfarenhet som ung klimatengagerad är att det finns ett

Läs mer

Ett år sedan Hamas terrordåd: Omvärlden måste göra mer

07 oktober, 2024 / Nyheter

Ett år har gått sedan Hamas terrordåd. FN fördömer åter attacken, hjälper humanitärt och utreder misstänkta krigsbrott. Omvärlden måste förmå parterna att skydda civila i den allt mer våldsutsatta regionen.

Läs mer

Nytt engagemangspaket om klimaträttvisa  

04 oktober, 2024 / Nyheter

Svenska FN-förbundet har under de senaste två åren lanserat två engagemangspaket per år för att stötta våra föreningar och medlemmar i att ta ställning och agera i våra viktigaste frågor.

Läs mer

Stärkt motståndskraft i Malawi

04 oktober, 2024 / Världshorisont

Ökad livsmedelssäkerhet, mer hållbara jordbruksmetoder och förbättrad hushållsekonomi. Det är tre goda resultat från ett treårigt projekt i Malawi som letts av FN:s jordbruksorganisation FAO. Ett projekt i regi av

Läs mer

”Det finns en öppning just nu”

30 september, 2024 / Världshorisont

Läget i Haitis huvudstad Port au Prince är våldsamt. Kriminella gäng härjar och landet drabbas ofta av klimat- och naturkatastrofer. Trots detta finns hopp. Välkommen till FN-koordinatorn Ulrica Richardsons vardag.

Läs mer

Klimaträttvisa – allt viktigare i en klimatförändrad värld

28 september, 2024 / Världshorisont

De som bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas hårdast avdem. Klimaträttvisa och en rättvis omställning är allt viktigare i en upphettadvärld. Act Svenska Kyrkan är en aktör som

Läs mer

FN-pakt för framtiden antagen – nu måste länderna leverera

24 september, 2024 / Nyheter

FN:s medlemsländer antog enhälligt den FN-pakt som låg på bordet inför helgens framtidstoppmöte. Nu måste världens regeringar uppfylla löftena om bland annat digitalisering och nystart för Agenda 2030, säger Svenska FN-förbundet.

Läs mer

Förbättra FN:s effektivitet, transparens och ändamålsenlighet

22 september, 2024 / Debattartiklar

FN behöver i högre grad än på länge medlemmarnas politiska, ekonomiska och militära
stöd, skriver FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson i Sydsvenskan inför FN:s framtidstoppmöte.

Läs mer