fbpx
Domstolens chefsåklagare Karin Khan talar vid statspartsmötet 2022. Foto: ICC-CPI
17 juli, 2023 / Världshorisont

Analys: ICC 25 år – ökat stöd för viktig domstol efter övergreppen i Ukraina

I juli fyller Internationella brottmålsdomstolen ICC 25 år. Jens Petersson, senior rådgivare hos Svenska FN-förbundet, konstaterar att krigsförbrytelserna i Ukraina har lett till ökat intresse för domstolens arbete. 

Den 17 juli 1998 kunde diplomater vid en konferens i Rom glädja sig åt att 120 länder röstat för tillkomsten av en permanent internationell krigsförbrytardomstol. Kalla krigets slut hade öppnat dörren för att det internationella samfundet skulle kunna bli mer aktivt när det gäller att ställa ansvariga till svars för de grövsta formerna av krigsförbrytelser. Konflikterna och folkmorden på Balkan och i Rwanda hade visat på sådana behov och genom de av FN inrättade tribunalerna i dessa fall hade rättvisan tagit ett steg framåt. Parallellt drev folkrörelser och progressiva stater under 1990-talet på för att internationell rättvisa inte ska utkrävas selektivt utan på ett mer permanent och allomfattande sätt. 

Vid konferensen i Rom 1998 skapades därför Internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) och 2002, efter att 60 stater ratificerat regelverket, kunde den inrättas i Haag. 

I Haag låg redan bl.a. Internationella domstolen, ett av FN:s huvudorgan. Den kan utfärda domar och lösa konflikter mellan stater, givet att de accepterat dess jurisdiktion, men den kan inte hålla enskilda personer ansvariga för deras handlande. Med tillkomsten av ICC skulle nu enskilda krigsförbrytare kunna ställas till svars. 

Under de dryga 20 år som ICC nu varit i drift har 31 mål varit aktuella och tio krigsförbrytare har dömts. Att domstolen måste förlita sig på att stater griper och utlämnar misstänkta förbrytare är ett problem. Domstolen har utfärdat 42 arresteringsorder men 14 av de aktuella personerna är fortfarande på fri fot. Det kan också uppfattas som en dyr och stor apparat att ha en internationell domstol som bara levererar en fällande dom vartannat år. Det är dock värt att påminna om att var och en av de tio dömda krigsförbrytarna i regel begått brott som drabbat tusentals människor. 

Domstolen har också kämpat för att få ökade resurser, men statsparterna som står för notan har ofta valt att hålla igen. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 hamnade dock ICC i rampljuset igen. Förhoppningarna om att ICC ska kunna säkra bevis och sedermera lagföra krigsförbrytare för det som sker i Ukraina är stora. Stater har också tillskjutit nya medel för att göra detta möjligt. Men för att inte kränka domstolens självständighet har inte dessa medel kunnat öronmärkas för insatsen i Ukraina. Inte desto mindre är det arbete som ICC utför där rekordstort i omfattning. I mars 2023 utfärdade domstolen en arresteringsorder mot president Vladimir Putin och Rysslands kommissionär för barns rättigheter, Maria Lvova-Belova. 

Inom den globala folkrörelsekoalitionen för ICC, i vilken Svenska FN-förbundet är medlem, påminner folkrörelser ofta om att rättvisan inte får vara selektiv. Koalitionen vill därför se en generell ökning av stödet till ICC och att rättvisa skipas i alla situationer och konflikter.  

Situationen i Afghanistan, där domstolen har jurisdiktion att utreda även brott begångna av västerländsk personal, har varit en källa till irritation i folkrörelsekretsen. USA:s agerande runt fall som detta har ofta varit häpnadsväckande. Under Trumps tid som president ledde det t o m till att USA utfärdade egna sanktioner mot personal vid ICC, såsom den dåvarande åklagaren. 

Ett kvarts sekel efter det historiska beslutet sommaren 1998 är 123 stater parter till Romstadgan. Flera viktiga stater står dock fortsatt utanför systemet. Kanske kan en framtida framgång i Ukraina få fler stater att inse nyttan och vikten av att världen alltid ska kunna skipa rättvisa för de som drabbas av krigsförbrytelser? 

Jens Petersson 
Senior rådgivare i fredsfrågor, Svenska FN-förbundet 
 

Läs mer om ICC:s 25-årsjubileum på vår internationella folkrörelsekoalitions hemsida.

——————

Denna text är hämtad från det senaste numret av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 2/2023).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (250 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews. 

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Stort engagemang i Lunds FN-förening 

12 april, 2024 / Nyheter

Det finns ett stort engagemang i Lunds FN-förening som idag har över hundra medlemmar. Emiline Méry är nyvald ordförande i föreningen som jobbar med FN-frågor i fyra utskott.

Läs mer

Fortfarande hinder för hjälp till Gaza

11 april, 2024 / Nyheter

Trots en resolution i säkerhetsrådet nyligen fortsätter Israel att hindra tillträde till Gaza för FN:s humanitära organisationer.

Läs mer

Ny bok om kriget: Ditt val avgör Ukrainas framtid

05 april, 2024 / Nyheter

FN-stadgan och internationell rättsskipning ges en central roll när författaren, debattören och FN-vännen Lars Jederlund skriver om kriget i Ukraina. Hans huvudbudskap: hur du och jag röstar i EU-valet den 9 juni påverkar Ukraina framtid.

Läs mer

Hopp om inkludering för barn med funktionsnedsättning 

05 april, 2024 / Världshorisont

I Tanzania är funktionshinder ofta förknippat med stora svårigheter och stigma från omgivningen. Den svenska biståndsorganisationen och en av Svenska FN-förbundets riksorganisationer MyRight samarbetar med organisationer i landet för att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas i sina samhällen.

Läs mer

Obetald FN-praktik skapar exkludering 

28 mars, 2024 / Världshorisont

Unga med sämre ekonomiska förutsättningar missgynnas när praktikplatser inom FN tillsätts, ett faktum som kritiseras från många håll.

Läs mer

Bör Sverige införa jämlikhetsdata? 

21 mars, 2024 / Världshorisont

I dag saknas data över diskriminering och ojämlikheter mellan grupper i Sverige, något som kritiserats upprepade gånger av både FN och EU. Trots det har den svenska regeringen valt att avstå från att använda så kallad jämlikhetsdata. 

Läs mer

Europeiska unionen bidrar till FN-reformering

15 mars, 2024 / Nyheter

FN:s framtidsmöte i september är ett avgörande ögonblick för det internationella samarbetet, säger Olof Skoog, EU:s tidigare ambassadör till FN, i en intervju med FN-förbunden i Sverige och Finland.

Läs mer

Kvinnodagen 2024: Ta kampen för världens flickor och kvinnor!

07 mars, 2024 / Nyheter

Att stoppa barnäktenskap är en av flera nödvändiga åtgärder för att stärka flickors och kvinnors rättigheter, skriver förbundsordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Läs mer

Fortsatt tillbakagång för flickors och kvinnors rättigheter

06 mars, 2024 / Nyheter

Snart är det dags för FN:s årliga kvinnokommission i New York där olika aspekter på jämställdhet diskuteras. Ulrika Grandin, verksamhetschef på UN Women Sverige jobbar dagligen med flickors och kvinnors rättigheter, som under flera år varit på tillbakagång. 

Läs mer