Utvecklingen i Sverige står och stampar men biståndet har närapå dubblerats sedan 2015. Så kan läget summeras fem år efter att Agenda 2030 beslutades, men innan konsekvenserna av pandemin har hunnit leta sig in i statistiken. SCB lanserade i veckan sin senaste lägesrapport.

Arbetet med att genomföra Agenda 2030 och nå de globala målen är inne på det femte året av femton. Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade den 15 mars en ny lägesbild av genomförandet i Sverige och lanserade samtidigt en webbsida som ska göra det enklare att följa utvecklingen över tid.

På den positiva sidan talar lägesrapporten om kraftigt ökat utvecklingsbistånd inom många av målområdena, ökad andel ekologisk åkermark i Sverige, minskat antal trafikolyckor, minskad dödlighet i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, mer effektiv vattenanvändning inom industrin och bättre ekologisk status i våra sjöar och vattendrag. Andelen förnybar energi ökar och såväl de territoriella som de produktionsbaserade utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 2015 och 2018. Antalet unga som varken arbetar eller studerar har minskat.

På den negativa sidan noteras ökad psykisk ohälsa, fler självmord bland kvinnor, ökande psykiska och somatiska besvär bland skolbarn och ökat antal elever i alla åldrar som upplever att de blir mobbade minst 2-3 gånger i månaden. Dessutom har hot, misshandel och sexualbrott mot såväl kvinnor som män också ökat sedan 2015. Som om detta inte vore nog har även trångboddheten bland utrikesfödda ökat och andelen, främst kvinnor men även män, som har avstått att gå ut på kvällen på grund av oro för hot eller våld har ökat mellan 2010-2017. Dessutom har andelen som deltar i politiska diskussioner minskat sedan 2008. Andelen fiskebestånd som nyttjas hållbart har minskat från 50 procent 2016 till 40 procent år 2019 medan mängden hushållsavfall har ökat från 225 till 262 kg/capita mellan 2014 och 2018.

Sammanfattningsvis framgår det av rapporten att utvecklingen i Sverige inte har tagit särskilt stora kliv sedan 2015. Mest positivt är kanske det stärkta arbetet med energiomställning och effektivisering inom industrin. Mest negativt är den ökande sociala oron, psykiska ohälsan och de nedtystade politiska diskussionerna. I en global jämförelse ligger dock Sverige bra till och det stärkta stödet till det internationella genomförandet av utvecklingsagendan är positivt. Stödet hänger sannolikt delvis samman med de senaste årens goda konjunktur.

– När följderna av pandemin letar sig in i statistiken kommer vi sannolikt att se en försämring av utvecklingen. Då måste den ekonomiska återhämtningen klara av också de områden som redan innan pandemin gick åt fel håll såväl nationellt som internationellt, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.