Ingen ska lämnas utanför, var löftet från världens länder 2015. Att löftet inte kommer att infrias är tydligt i årets rapport om hur det går med världens utvecklingsarbete enligt Agenda 2030. 

Årets rapport om FN:s utvecklingsplan Agenda 2030 visar att bara 15 procent av de 169 delmålen i agendan beräknas nås till 2030. Nära hälften av delmålen går för långsamt, 19 procent har gått åt fel håll och 17 procent står stilla. 

Det finns fortfarande små tecken på positiv utveckling vad gäller till exempel minskad barnadödlighet och antal nya fall av HIV, tillgång till vatten och avlopp samt bredband men på det stora hela är rapporten än en gång dyster läsning. 

Den extrema fattigdomen och hungern har bitit sig fast. 719 miljoner var fortfarande extremt fattiga 2022 och trots att de hade jobb levde cirka 241 miljoner arbetare i extrem fattigdom 2023. Gapet mellan inkomstökning per capita fortsatte att växa mellan de rikaste och de fattigaste länderna. Totalt beräknas det, trots rekordhögt utvecklingsbistånd 2023, behövas ytterligare 4 biljoner dollar i utvecklingsfinansiering varje år fram till 2030 för att Agenda 2030 ska nås i alla länder, enligt rapporten. 

Även klimatutsläppen fortsatte att öka och det offentliga stödet till fossila bränslen dubblerades mellan 2021 och 2022. Under 2022 var subventionerna till fossila bränslen tre gånger så höga jämfört med 2015 då både Parisavtalet och Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsstater. 

Krig och konflikter bromsar utvecklingen 

Ytterligare orosmoment är Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kriget i Gaza och konflikten i Sudan som tillsammans med andra konflikter har inneburit att antalet civila döda i väpnade konflikter ökade med 72 procent mellan 2022 och 2023. Av dem dödades, enligt rapporten sju av tio på ockuperat palestinskt territorium och i Israel. Konfliktnivån i världen har inneburit att över 110 miljoner människor har tvingats fly från sina hem. 

I genomgången av mål 10 som handlar om minskad ojämlikhet slås det fast att under de senaste fem åren har klyftorna vad gäller inkomstökningar per capita stadigt ökat mellan de rikaste och de fattigaste länderna. För att komma till rätta med det krävs ökade satsningar på utbildning, sociala trygghetssystem, stöd till utsatta grupper och internationellt samarbete för rättvis handel och finansiering.  

Över 8 000 migranter beräknas ha dött under 2023. Antalet kvotflyktingar under skydd av FN:s flyktingorgan UNHCR dubblerades mellan 2015 och 2023 från 213 till 441 per 100 000 invånare främst som en följd av krig, konflikter och brott mot mänskliga rättigheter. 

Katastrofer och bristande statistik 

Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin är ojämn och såväl arbetsmiljö som arbetsrätten är svag med höga siffror vad gäller arbetsplatsolyckor i de länder som har statistik inom området.  

En annan klyfta är antalet forskare där till exempel Europa hade 4 696 forskare per miljon invånare 2021 jämfört med 96 forskare per miljon invånare i länderna söder om Sahara. 

Över 100 000 skador på infrastruktur orsakades årligen av katastrofer mellan 2015 och 2022 och 1,6 miljoner grundläggande samhällsinsatser som utbildning, vård med mera fick avbrytas på grund av katastrofer varje år. 

Avslutningsvis levde fortfarande cirka 1,12 miljarder människor i slumområden 2022. De flesta fanns i centrala och sydöstra Asien men länderna söder om Sahara hade den högsta procentuella andelen. Där bodde över hälften av stadsbefolkningen i slumområden. 

Rapporten visar också att det fortfarande råder stor brist på statistik inom många av målområdena.  

Ett exempel är jämställdhet där bara 120 länder har rapporterat data om lagstiftning som förbjuder könsdiskriminering och av dessa saknar 55 procent av länderna sådan. 

Ett annat exempel är att bara 49 länder har rapporterat på delmålet om lagstiftning som skyddar kvinnors ägande av mark och av dessa saknar 58 procent skydd för kvinnors äganderätt. 

Läs mer i rapporten