Hoten om nya amerikanska sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen måste bemötas av de 125 statsparterna till domstolen, skriver Jens Petersson, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet.

Våren 2024 meddelade chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen, britten Karim Khan, att han önskade att domstolen utfärdade arresteringsorder mot tre Hamasledare och två israeliska regeringsföreträdare, nämligen statsminister Benjamin Netanyahu och den dåvarande försvarsministern Yoav Gallant. Önskan baserades på förundersökningar av de pågående stridigheterna i Gaza som inleddes den 7 oktober 2023.

Föga förvånande möttes initiativet med ilska från den israeliska ledningens sida. Motvilja väcktes också i USA där konservativa kongressledamöter lade fram ett lagförslag, kallat ”Illegitimate Court Counteraction Act”. Förslaget är tänkt att inrätta sanktioner mot varje utländsk person som engagerar sig i ICC:s ansträngningar att ”gripa, kvarhålla eller åtala” personer som skyddas av lagförslaget.

USA har länge haft ett kluvet förhållningssätt till ICC. Under demokratiska presidenter har landet varit mindre negativt och under republikanska mer så. Under Donald Trumps förra presidentperiod införde USA sanktioner mot ICC:s dåvarande åklagare Fatou Bensouda för att pressa henne att inte gå vidare med utredning av misstänkta brott begångna av amerikaner i Afghanistan.

De nu föreslagna sanktionerna är enligt flera bedömare mer omfattande och de kan till exempel innebära sanktioner mot den som ”tillhandahåller . . . tjänster” till ICC, något som kan tvinga eller skrämma företag från att ha någon som helst kontakt med ICC. Detta skulle kunna lamslå hela ICC:s arbete.

I november 2024 valde ICC:s domare att gå på åklagarens linje och arresteringsorder utfärdades. Ett par veckor tidigare hade USA åter valt Trump till president.

Vid ICC:s statspartsmöte i Haag i december, som jag närvarade vid, var sanktionshotet markant närvarande i såväl statsparternas överläggningar som vid civilsamhällesorganisationernas sidoevent.

Den allmänna känslan är att det känns klart att sanktionerna kommer att inrättas. Exakt hur de utformas och hur hårt de kommer att slå återstår att se. Det återstår också att se hur kraftfullt de 125 statsparterna bakom domstolen kommer att reagera mot USA:s sanktioner. Vi som värnar ICC önskar att reaktionen ska bli kraftfull.

Den som önskar mer bakgrund till den uppkomna situationen kan med fördel lyssna på det utmärkta inslaget i P1:s Konflikt häromveckan.

Svenska FN-förbundet har verkat för ICC från start. Vi tänker inte sluta nu. Tillsammans med en lång rad andra organisationer står vi bakom ett upprop till försvar för ICC som vänder sig till den amerikanska kongressen och den tillträdande presidenten Donald Trump. Uppropet kan läsas hos Washington Working Group on the International Criminal Court.