Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras. 

FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till slut överens om ett nytt finansieringsmål som innebär att de rika länderna från 2035 ska mobilisera 300 miljarder dollar årligen. Det är en tredubbling jämfört med den nuvarande finansieringen på 100 miljarder dollar som givarländerna åtagit sig, men långt ifrån de 1,3 biljoner dollar per år som utvecklingsländerna med stöd av FN ser som nödvändiga för att klara av klimatomställningen i linje med Parisavtalet. 

– Det är svårt att ha en kort kommentar till hela mötet, men stämningen var väldigt polariserad. Allt handlade mer eller mindre om det nya klimatfinansieringsmålet och många länder blockerade andra frågor för att det inte fanns en summa på bordet. Det kändes som om alla åkte hem och var missnöjda, säger Sveriges ungdomsdelegat Siri Ankarfors som också överlämnade det policydokument som unga från Svenska FN-förbundet tillsammans med flera nordiska FN-förbund tagit fram inför COP 29 till den svenska delegationen i Baku.  

Globalt subventionerades fossila bränslen med totalt 7 biljoner dollar 2022, enligt Internationella valutafonden, IMF. Om alla länder slutade subventionera fossila bränslen beräknar IMF att utsläppen skulle minska med 34 procent till 2030 jämfört med 2019. De pengarna kunde i stället användas i klimatomställningen. De som subventionerar mest är Kina, USA, Ryssland, EU och Indien. 

– Summeringen för oss som jobbar med globala syd är att vi är otroligt besvikna över både över utfallet vad gäller finansieringen, men också över att polariseringen mellan Nord och Syd bara ökar. Vi efterlyser bra klimatledarskap. Värdlandets ledarskap på COP 29 har varit bedrövligt, säger Margareta Koltai, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan som var på plats under COP 29 i Baku. 

Även Siri Ankarfors är kritisk till ordförandeskapets sätt att arbeta. 
– Jag tycker att ordförandeskapet skötte det dåligt genom att de la fram två varianter på förslag istället för att presentera sammanjämkade förslag, säger hon. 

Stor frustration 

Frustrationen från utvecklingsländerna var stor under hela COP 29 särskilt som givarländerna valde att inte presentera några summor förrän i sista minuten och då på en nivå som bara var en knapp femtedel av de behov som behövs till utvecklingsländernas klimatarbete enligt FN. I slutförhandlingarna höjde givarländerna från 250 till 300 miljarder dollar per år från 2035. Men det var både för lite och för sent enligt bland andra Indien som ser att det kommer att påverka landets ambitioner i kommande klimatplaner. 

Under 2025 ska nya nationella klimatplaner presenteras enligt Parisavtalet. Under COP 29 uttalade Storbritannien och Brasilien att de skulle höja ambitionerna i sina klimatplaner nästa år. Att de kommande klimatplanerna innehåller alla utsläpp av växthusgaser och har både ambitiösa mål för utsläppsminskningar såväl som regelverk och finansiering som möjliggör genomförandet är viktigt för att nå Parisavtalets temperaturmål. 

En rapport från klimatkonventionens sekretariat inför klimatmötet COP 29 visade att de åtaganden som finns i de befintliga nationella klimatplanerna som bäst leder till en utsläppsminskning med mellan 3,2 och 8,6 procent 2030 jämfört med 2019. 

Risk för ökade utsläpp 

Rapporten visar också att det finns en risk för ökade utsläpp om cirka 0,8 procent 2030 jämfört med 2019 om inte de åtaganden som är villkorade på olika sätt i de nationella klimatplanerna genomförs. 

Även regelverket för den utsläppshandel som ligger under Parisavtalet slutförhandlades under COP 29 men parterna kunde inte enas om att lova höjda ambitioner för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen. Inte heller kunde parterna enas om hur de skulle  

– Inget land fick allt de ville ha, och vi lämnar Baku med ett berg av arbete att utföra, sa FN:s klimatchef Simon Stiell i sitt avslutningstal under COP 29. 

Enligt Parisavtalet behöver utsläppen av växthusgaser minska med 43 procent till 2030 och med 60 procent till 2035 jämfört med 2019 för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad jämfört med förindustriell tid. Mellan januari och september 2024 låg den globala medeltemperaturen 1,54 grader över den förindustriella nivån. 

Även inom jämställdhetsområdet försökte vissa länder försämra skrivningarna men bland annat förhandlare från EU höll emot. Beslut togs att en handlingsplan för jämställdhet ska tas fram till nästa år. 

– Handlingsplanen för jämställdhet kommer att bli jätteviktig på nästa COP. Det var tur att Saudi Arabien, Vatikanen och Ryssland som ville bryta ut ordet jämställdhet ur texterna inte lyckades, säger Margareta Koltai. 

Malin Åberg Aas