FN:s framtidsmöte i september är ett avgörande ögonblick för det internationella samarbetet, säger Olof Skoog, EU:s tidigare ambassadör till FN, i en intervju med FN-förbunden i Sverige och Finland.

”EU är en av FN:s bästa allierade för att främja en världsordning baserad på samarbete och respekt för överenskomna regler”. Det säger den svenske diplomaten Olof Skoog som var EU:s ambassadör vid FN:s högkvarter i New York fram till början av 2024. Nyligen utsågs Olof Skoog till EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter. Han efterträddes som EU:s FN-ambassadör av Greklands tidigare utrikesminister Stavros Lambrinidis.

Olof Skoog anser att det finns utrymme för att ytterligare fördjupa samarbetet mellan EU och FN. ”Arbetsfördelningen mellan regionala organisationer och FN i freds- och säkerhetsfrågor bör klargöras. Det kommer inte att undergräva FN:s roll. FN är ett unikt, globalt internationellt samfund som ingen annan organisation kan ersätta”, betonar Skoog. Men FN behöver fortfarande stöd från andra viktiga internationella aktörer och sina medlemsländer. Olof Skoog beklagar att FN:s inflytande när det gäller att lösa konflikter runt om i världen verkar ha minskat. ”FN borde vara en modig och ledande medlare”, säger Skoog. Kraftfulla åtgärder krävs också för att förhindra spridningen av kärnvapen.

Europa i världspolitiken

Rysslands invasion av Ukraina har skakat om säkerheten i hela Europa och bryter mot det internationella samfundets överenskommelse om suveräna staters okränkbara gränser. Rysslands brutala våld och hänsynslöshet har visat att den världsfred som byggts upp under årtionden är bräcklig. ”Trots svårigheterna har EU förblivit enat”, säger Olof Skoog. EU-länderna har stöttat Ukraina. De har också försvarat de principer som Ryssland har brutit mot. Ryssland har uteslutits ur FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sanktionerna skadar den ryska ekonomin. Ryssland har misslyckats i sina försök att vinna stöd från FN:s medlemsländer. I denna politiska kamp har EU-länderna varit effektiva aktörer. EU är också den största givaren av ekonomiskt stöd till Ukraina.

Olof Skoog påpekar att samarbetet mellan EU och USA i FN har fungerat mycket bra under president Joe Bidens administration. Han tillägger att erfarenheten av Donald Trumps presidentskap är att Europa behöver vara oberoende och självförsörjande i energi- och ekonomiska frågor, i säkerhets- och försvarsfrågor och i relationen till Ryssland.

Under de senaste fyra åren har EU stärkt sin samverkan med FN. Skoog tror att FN:s generalsekreterare António Guterres ser EU som en viktig och pålitlig allierad. EU är dock inte en sammansvetsad grupp i alla frågor. Olika uppfattningar har framkommit om bland annat utvecklingen i Gaza.

För Olof Skoog är det viktigt att EU är en trovärdig partner för utvecklingsländerna. EU måste bidra till att de globala målen för hållbar utveckling uppnås och till strukturreformer i världsekonomin. Jämfört med Kina eller USA är EU tydligare för en multilateral regel- och fördragsbaserad internationell ordning. ”EU:s tydliga linje i detta avseende gör EU till en önskvärd partner”, säger Skoog. Han betonar att Europas trovärdighet är beroende av vad vi gör på hemmaplan. Hur väl vi värnar om mänskliga rättigheter och demokrati i våra egna samhällen, hur vi hanterar migranter och vilka beslut vi fattar om klimatförändringar och miljöutmaningar. Ord får inte stå i motsats till handling.

Framtidskonferens kan stärka FN:s trovärdighet

I september 2024 håller FN ett världstoppmöte om framtiden. ”Det kommer att bli en vattendelare i det internationella samarbetet”, säger Olof Skoog. FN måste visa att världsorganisationen levererar resultat. FN:s medlemsländer släpar efter när det gäller att uppnå de gemensamt överenskomna målen för hållbar utveckling (SDG). Nya väpnade konflikter, kriser och problem uppstår så snabbt att de gamla systemen inte klarar av att hantera dem. Tekniken utvecklas så snabbt och oförutsägbart att det internationella samfundet inte kan hålla jämna steg med de nya utmaningar som uppstår.

Tyskland och Namibia har fått uppdraget att organisera framtidsmötet. Syftet är att skapa en pakt för framtida samarbete. Olof Skoog säger att många är besvikna över att FN inte verkar kunna främja fred och utveckling. FN framstår som ineffektivt, särskilt när det gäller de enorma svårigheterna i utvecklingsländerna. Enligt Skoog har FN och generalsekreterare António Guterres med rätta uppmärksammat att världens ekonomiska och monetära system diskriminerar utvecklingsländerna. ”Den nödvändiga debatten om reformering av världsekonomins strukturer måste ingå i framtidskonferensen”, säger Skoog.

Reform av säkerhetsrådet

Rysslands brutala invasion av Ukraina har orsakat fruktansvärda skador och underminerat säkerheten i hela Europa. Ryssland kommer inte att tillåta FN:s säkerhetsråd att fatta beslut som kan stoppa angreppskriget. Olof Skoog varnar för att vetoanvändningen undergräver säkerhetsrådets trovärdighet. ”Gränserna och reglerna för de permanenta medlemmarnas vetorätt bör definitivt diskuteras”, säger Skoog.

EU hoppas att säkerhetsrådet kommer att utvecklas för att möta utmaningarna i dagens värld. Till de svåraste utmaningarna hör brott mot de mänskliga rättigheterna, de brännande frågorna om fred och säkerhet och naturligtvis klimatförändringarna. Olof Skoog medger att EU-länderna inte är helt eniga om hur FN:s säkerhetsråd ska reformeras. ”I praktiken vet dock EU-länderna hur man arbetar nära varandra”, berömmer Skoog. Det ger tyngd i den internationella politiken, till exempel gentemot Ryssland och Kina.

I diskussionen om reformering av säkerhetsrådet har det diskuterats om rådet bör få nya permanenta medlemmar. För Olof Skoog är det självklart att rådet så väl som möjligt bör representera det internationella samfundet så som världen ser ut i dag. Afrika, Asien och Latinamerika bör vara starkare representerade.

”De nordiska länderna har ett mycket nära samarbete i FN”, säger Skoog. I gruppen ingår Norge och Island, som inte är medlemmar i EU. De nordiska länderna är viktiga vänner och stödjare av FN. Olof Skoog hoppas att det ska fortsätta så. ”Andra länder kommer knappast att lyssna på oss eller stödja de frågor vi driver om vi inte är beredda att lyssna och titta på frågor som berör andra länder”, säger Olof Skoog.

Det civila samhällets roll

Det civila samhällets utrymme krymper i många länder. Olof Skoog betonar att FN och EU måste försvara de mänskliga rättigheterna och det civila samhällets frihet. ”FN är visserligen en mellanstatlig organisation, men det civila samhället måste få det utrymme det förtjänar”, säger han. För att det ska kunna ske bör alla länder garantera organisationer och medborgare rätten och möjligheten att verka fritt på hemmaplan. Skoog tillägger att dagens frivilligorganisationer ingår i stora internationella nätverk och stödjer varandra. ”Frivilligorganisationernas arbete stärker demokratin”, avslutar Olof Skoog.

Det är passande att han efter att ha lämnat FN har utsetts till EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

Fotnot: En längre version av intervjun finns på det finska FN-förbundets hemsida.