När USA röstar med världens diktaturer måste Europas länder och FN-ledningen försvara stadgan och den regelbaserade världsordningen. Också civilsamhället behövs i kampen mot auktoritära ledare, skriver FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson.

Den 24 februari, på årsdagen av Rysslands fullskaliga, olagliga och oprovocerade invasion i Ukraina, samlades tusentals människor över hela Sverige för att manifestera mot kriget. Skarp kritik riktades inte bara mot Ryssland utan också mot den helomvändning som USA har gjort i utrikespolitiken – och mot att president Trump nu håller president Putin under armarna i stället för att stå upp för en liberal, demokratisk och regelbaserad världsordning.

Svaret på globala utmaningar är inte en återgång till en ordning som bygger på den starkes rätt. Svaret är mer effektiv multilateralism som bygger på samarbete, kompromisser och samordning – och krav på att länder respekterar varandra och de universella rättigheter som tillkommer alla invånare i ett FN-land. Politiska och militära ledare som begår misstänkta krigsbrott ska prövas av rättsväsendet inklusive de internationella domstolarna – inte belönas för aggression.

Att försvara FN-värderingarna kräver politisk, ekonomisk och militär kraft – på samma sätt som kraftsamling var en förutsättning för att besegra Hitler och bygga den nya världsorganisationen efter andra världskriget. Då, för 80 år sedan, var USA och makarna Franklin D och Eleanor Roosevelt – amerikansk president respektive ordförande i FN:s MR-kommission – drivande för en ny världsordning för politik, ekonomi och säkerhet. När nu USA under Trump överger denna ordning står hoppet till Europa och liberala demokratier i andra världsdelar.

Europeiska länder lyckades på treårsdagen för invasionen få FN:s generalförsamling att anta en resolution som fördömer ryska attacker och framhåller Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Sämre gick det i säkerhetsrådet som röstade igenom ett amerikanskt resolutionsförslag som inte nämner Rysslands skuld till kriget. Efter mötet påtalade Rosemary DiCarlo, FN-undergeneralsekreterare för politiska och fredsbyggande frågor, att den ryska invasionen ”undergräver själva grunden för världsordningen”. Tidigare hade FN-chefen António Guterres betonat vikten av att följa FN-stadgan och tidigare resolutioner.

Rysslands aggression hotar Ukraina, Europa och Sverige – och samarbetet i FN där USA nu röstar med länder som Nordkorea och Belarus. Världens öde får inte ännu en gång lämnas åt män som gör vad som faller dem in. Fortsatta folkliga protester krävs för att öka trycket på Ryssland och USA och för att svenska och europeiska politiker ska hantera den nya situationen.

I Sverige har FN-rörelsen uppgiften att informera och utbilda lärare och elever i grundskolor och gymnasieskolor, engagera unga vid högskolor och universitet och samla människor kring de värderingar som FN-samarbetet vilar på. FN-föreningar, FN-skolor och grundskolor som deltar i det nya projektet Världskoll i skolan gör värdefulla insatser för att FN-frågorna ska vara en ständig angelägenhet för allmänhet, beslutsfattare och inte minst den unga generationen.

Det är mer tydligt än på länge att framtiden för oss, de förenade nationernas folk, ligger i våra egna händer. Den utmaningen måste vi anta – för Ukrainas, Europas och vår egen fred och frihet.

Jens Petersson
Generalsekreterare i Svenska FN-förbundet