Den 25 september firar vi att det är sex år sedan världen tog beslut om Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. De senaste årens pandemi har inneburit att vi nu inom nästan samtliga av de globala målen ser en tillbakagång eller stagnation vad gäller utvecklingen globalt. Den senaste rapporten om hur det går för Sverige visar både framsteg och tillbakagång.

– Det är djupt oroande att världens utveckling nu går åt fel håll inom så många områden. Tillbakagången vad gäller den extrema fattigdomen, ungas utbildning och den ökande ojämlikheten är särskilt oroande, säger Svenska FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson.

Det är därför viktigare än någonsin för världens länder att samarbeta för att både bekämpa pandemin, se till att tillgången till vaccin når alla länder och inte bara de rika länderna, men också att stärka de sociala systemen så att fattigdom och hunger minskar, att unga ges tillgång till utbildning och arbeten som går att leva på.

Globala kriser som till exempel pandemin och klimatkrisen kan vi bara lösa gemensamt. FN:s generalsekreterare António Guterres sa i sitt inledande tal under FN-mötet SDG moment den 20 september att det är viktigt att världen kommer samman. I sitt tal nämnde han pandemin, fattigdomsbekämpning, att sätta människan före vinst, att jobba för jämställdhet och att få ner klimatutsläppen. Han sa också att vi alla behövs för att klara av att återigen vända utvecklingen i en mer hållbar riktning i linje med målen och delmålen i Agenda 2030.

Sverige rapporterade under sommaren 2021 för andra gången till uppföljningsmötet för Agenda 2030 och trots att Sverige jämfört med andra länder ligger bra till i genomförandet av Agenda 2030 så har vi också utmaningar. Den rapport som kom från SCB i november 2020 visar att det finns grupper i Sverige som är särskilt sårbara och det är personer med funktionshinder, utlandsfödda och barn som tillhör särskilt utsatta samhällsgrupper. I den lägesrapport som kom från SCB i mars 2021 går det att se både positiv och negativ utveckling. Positivt är att vi har ökad andel ekologisk åkermark, minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, mer förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser, även om utsläppen behöver minska mer. Dessutom har vårt utvecklingsbistånd ökat inom flera områden. Men vi ser också att psykisk ohälsa har ökat, fler elever upplever mobbing och att trångboddheten har ökat bland utrikesfödda. Dessutom har hot, misshandel och sexualbrott ökat bland både kvinnor och män. Vi slänger också mer hushållsavfall än tidigare.

– Vi kan alla passa på att fundera över hur vi både på jobbet, i skolan och som privatpersoner kan bidra till att utvecklingen både lokalt och globalt går mer i riktning med de globala målen, säger Annelie Börjesson.