Mer kraftfullt agerande mot konflikter och humanitära katastrofer krävs för att stoppa flyktingkrisen, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic på SVT Opinion.
Vi sår vad vi skördar. Sällan har det gamla talesättet fått ett grymmare uttryck än bilden av den döde 3-årige syriske pojken som nu sprids över världen. Det är bara ett av många offer i den våg av människor som tvingas lämna Mellanöstern och Nordafrika på flykt undan krig och humanitära katastrofer.
I pojkens hemland, Syrien, har en väpnad konflikt pågått i fyra och ett halvt år utan att omvärlden har gjort tillräckligt. I både Syrien och Irak härjar terrororganisationen Islamiska staten med brutala metoder. Libyen befinner sig fyra år efter diktatorn Mohammar Khadaffis fall i sönderfall. I Jemen pågår ett krig med oerhörda humanitära konsekvenser.
Alla dessa konflikter och humanitära katastrofer bidrar till att det totala antalet flyktingar nu är det största sedan andra världskriget. Bilderna av människor som vandrar genom Europas länder ger ett eko av det förflutna. Det är värt att minnas att de allra flesta av de 60 miljoner flyktingarna är kvar i konfliktområden eller i deras omedelbara närhet. Libanon med 4 miljoner invånare har till exempel tagit emot en miljon flyktingar från Syrien.
I Sverige och Europa handlar flyktingdebatten nästan uteslutande om hur vi ska ta emot de hjälpbehövande. Det är i sig positivt att de allra flesta förespråkar öppenhet. Alternativet är orealistiskt – den som har följt konflikten i Syrien vet att flyktinglägren är hårt belastade och att stadsdelar har varit belägrade i flera år vilket försvårar för FN och andra hjälporganisationer. Att samvetslösa flyktingsmugglare utnyttjar situationen är oacceptabelt.
Ändå saknas ett viktigt perspektiv i debatten: varför har världens länder inte gjort mer för att stoppa krigen? Avsaknaden av kraftfulla åtgärder i Syrien har gjort att Assad-regimen i snart fem år kunnat bomba skolor, sjukhus och bostadsområden, oppositionen har splittrats och extremismen har brett ut sig. Islamiska staten sprider terror och död över allt större landområden, förföljer såväl muslimer som kristna och andra minoriteter och begår systematiska övergrepp mot flickor och kvinnor.
Fredliga och fungerande stater är en förutsättning för att människor ska slippa fly. FN måste använda alla till buds stående medel för att skydda civila. I Syrien behöver det förlamade säkerhetsrådet stöd av generalförsamlingen för att något ska hända. Alla aktörer i Mellanöstern, inklusive Iran och Saudiarabien, måste pressas att ta ansvar. Framför allt finns FN-principen skyldighet att skydda som ålägger världssamfundet att ingripa för att skydda civilbefolkningen – med eller utan Syriens medgivande.
Samtidigt som Europa måste fortsätta att vara en fristad för människor med skyddsbehov måste världens länder och särskilt FN:s säkerhetsråd ställa sig frågan: hur stoppar vi kriget i Syrien och Irak och hur hjälper vi det sönderfallande Libyen på fötter? Innan så sker och innan kraftfulla åtgärder vidtas kommer det mänskliga lidandet att fortsätta och ännu fler människor kommer att tvingas på flykt. Ett initiativ i FN – gärna från Sverige och EU – brådskar.
Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet
06 december, 2024 / Nyheter
Kan klimatarbetet få kraft av rättsväsendet? Kan vi lära av tidigare internationella succéer inom miljöområdet? Ja, det tror Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Under de senaste åren
Läs mer05 december, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet förde under våren samman svenska riksdagsledamöter med ordföranden för statspartsmötet till ICC, finskan Päivi Kaukoranta. Också i omvärlden finns folkvalda som intresserar dig för domstolen och dess arbete.
Läs mer04 december, 2024 / Nyheter
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) utreder de värsta krigsbrotten och är flera mäktiga ledare på spåren. Samtidigt utsätts domstolen och den globala rättsskipningen för återkommande hot. Flera utmaningar stod på
Läs mer26 november, 2024 / Nyheter
Låsta positioner, svåra förhandlingar, stark polarisering och otillfredsställande resultat – så kan utfallet av COP 29 i Baku summeras. FN:s 29:e klimatmöte COP 29 avslutades på övertid. Parterna kom till
Läs mer21 november, 2024 / Nyheter
Svenska FN-förbundet inbjuder grundskolor i hela Sverige att delta i projektet Världskoll i skolan. Från höstterminen 2025 får landets elever hjälp av FN-filuren att öka sin kunskap om FN:s arbete med de globala målen, klimatet och mänskliga rättigheter. Nitton skolor deltar redan nu i ett inledande pilotprojekt.
Läs mer18 november, 2024 / Nyheter
Tisdagen den 19 november markerar 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i Ukraina den 24 februari 2022. Svenska FN-förbundet upprepar kravet på fortsatt politiskt, humanitärt, juridiskt och militärt stöd till Ukraina.
Läs mer05 november, 2024 / Nyheter
Om FN:s och medlemsstaternas möjligheter att stoppa Rysslands krig i Ukraina handlade ett välbesökt samtal mellan Årets FN-vän 2023 Lars Jederlund och den tidigare FN-rättschefen Hans Corell. FN-förbundet och TCO arrangerade.
Läs mer04 november, 2024 / Nyheter
Arbetet för att stoppa våld mot barn går för långsamt. Nu står Sverige tillsammans med Colombia värd för en konferens med målet att skynda på arbetet med att få slut
Läs mer01 november, 2024 / Nyheter
Som doktorand var Frank Biermann med i styrelsen för det tyska FN-förbundet i Berlin. Att undersöka hur internationell styrning av miljö- och hållbarhetsfrågor fungerar och kan förbättras är kärnan i
Läs mer