fbpx
3 september, 2015 /

Omvärldens passivitet skapar flyktingkrisen

Mer kraftfullt agerande mot konflikter och humanitära katastrofer krävs för att stoppa flyktingkrisen, skriver FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic på SVT Opinion.

Vi sår vad vi skördar. Sällan har det gamla talesättet fått ett grymmare uttryck än bilden av den döde 3-årige syriske pojken som nu sprids över världen. Det är bara ett av många offer i den våg av människor som tvingas lämna Mellanöstern och Nordafrika på flykt undan krig och humanitära katastrofer.

I pojkens hemland, Syrien, har en väpnad konflikt pågått i fyra och ett halvt år utan att omvärlden har gjort tillräckligt. I både Syrien och Irak härjar terrororganisationen Islamiska staten med brutala metoder. Libyen befinner sig fyra år efter diktatorn Mohammar Khadaffis fall i sönderfall. I Jemen pågår ett krig med oerhörda humanitära konsekvenser.

Alla dessa konflikter och humanitära katastrofer bidrar till att det totala antalet flyktingar nu är det största sedan andra världskriget. Bilderna av människor som vandrar genom Europas länder ger ett eko av det förflutna. Det är värt att minnas att de allra flesta av de 60 miljoner flyktingarna är kvar i konfliktområden eller i deras omedelbara närhet. Libanon med 4 miljoner invånare har till exempel tagit emot en miljon flyktingar från Syrien.

I Sverige och Europa handlar flyktingdebatten nästan uteslutande om hur vi ska ta emot de hjälpbehövande. Det är i sig positivt att de allra flesta förespråkar öppenhet. Alternativet är orealistiskt – den som har följt konflikten i Syrien vet att flyktinglägren är hårt belastade och att stadsdelar har varit belägrade i flera år vilket försvårar för FN och andra hjälporganisationer. Att samvetslösa flyktingsmugglare utnyttjar situationen är oacceptabelt.

Ändå saknas ett viktigt perspektiv i debatten: varför har världens länder inte gjort mer för att stoppa krigen? Avsaknaden av kraftfulla åtgärder i Syrien har gjort att Assad-regimen i snart fem år kunnat bomba skolor, sjukhus och bostadsområden, oppositionen har splittrats och extremismen har brett ut sig. Islamiska staten sprider terror och död över allt större landområden, förföljer såväl muslimer som kristna och andra minoriteter och begår systematiska övergrepp mot flickor och kvinnor.

Fredliga och fungerande stater är en förutsättning för att människor ska slippa fly. FN måste använda alla till buds stående medel för att skydda civila. I Syrien behöver det förlamade säkerhetsrådet stöd av generalförsamlingen för att något ska hända. Alla aktörer i Mellanöstern, inklusive Iran och Saudiarabien, måste pressas att ta ansvar. Framför allt finns FN-principen skyldighet att skydda som ålägger världssamfundet att ingripa för att skydda civilbefolkningen – med eller utan Syriens medgivande.

Samtidigt som Europa måste fortsätta att vara en fristad för människor med skyddsbehov måste världens länder och särskilt FN:s säkerhetsråd ställa sig frågan: hur stoppar vi kriget i Syrien och Irak och hur hjälper vi det sönderfallande Libyen på fötter? Innan så sker och innan kraftfulla åtgärder vidtas kommer det mänskliga lidandet att fortsätta och ännu fler människor kommer att tvingas på flykt. Ett initiativ i FN – gärna från Sverige och EU – brådskar.

Aleksander Gabelic
Ordförande i Svenska FN-förbundet

Bli medlem

Bli medlem och engagera dig för en bättre värld.

Bli medlem >

Senaste nytt

Happy, 20 år: Min dröm är att bli en ledare och skapa förändring

30 mars, 2023 / Världshorisont

Utmaningarna för flickor och kvinnor i Tanzania är många. Landets FN-förbund jobbar bland annat för att stärka kvinnors ekonomiska självständighet och egenmakt.

Läs mer

Så arbetar FN i Ukraina

27 mars, 2023 / Nyheter

Världens länder samlas i FN för att kräva att Ryssland avslutar sin olagliga invasion i Ukraina. Vi redogör för FN:s arbete för människorna i det krigsdrabbade landet. 

Läs mer

Civilsamhället viktig röst i FN:s rättighetsarbete

21 mars, 2023 / Nyheter

Frivilligorganisationer har en central roll när FN granskar medlemsländernas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna – men många organisationer lever själva under hot. Nästa år förhörs Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.

Läs mer

Analys: Global kamp för mänskliga rättigheter – vad kan FN göra?

17 mars, 2023 / Världshorisont

Attackerna mot flickors och kvinnors rättigheter i Iran och Afghanistan sätter ljuset på FN:s möjligheter att agera. FN leder det globala arbetet för jämställdhet – men medlemsländernas agerande avgör om kampen ska bli framgångsrik, konstaterar Pekka Johansson, avdelningschef på Svenska FN-förbundet.

Läs mer

FN behövs för att säkerställa kvinnors och flickors rättigheter

08 mars, 2023 / Nyheter

Den 8 mars firar Svenska FN-förbundet internationella kvinnodagen, en dag som har uppmärksammats internationellt sedan tidigt 1900-tal. Trots stora framsteg för kvinnors rättigheter är ojämställdhet mellan könen vår tids största utmaning.

Läs mer

Auktoritära krafter hotar flickor och kvinnors rättigheter

07 mars, 2023 / Världshorisont

Flickor och kvinnor i låg- och medelinkomstländer möter stora utmaningar och i kriser och konflikter är de särskilt utsatta. Trots det finns det anledning att vara positiv inför framtiden, menar

Läs mer

Kvinnodagen 2023: Pandemi och konflikt bakom sämre kvinnohälsa

06 mars, 2023 / Nyheter

En nyutkommen FN-rapport handlar om hur pandemin och konflikter påverkar kvinnors hälsa. FN-medlemmarna måste verka för att stödet till världens kvinnor och flickor stärks, skriver FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet inför internationella kvinnodagen den 8 mars.

Läs mer

Kraftigt ökade utmaningar på jämställdhetsområdet när CSW åter hålls i FN:s högkvarter

06 mars, 2023 / Nyheter

Idag måndag den 6 mars börjar CSW67, the Commission on the Status of Women, i FN:s högkvarter i New York. Näst efter generalförsamlingens öppnande är detta det största forumet som

Läs mer

Internationell överenskommelse om haven i hamn

06 mars, 2023 / Nyheter

På lördagskvällen 5 mars 2023 lyckades enighet nås inom FN om en avtalstext som bland annat ska skydda 30 procent av världshaven. Ytterligare ett historiskt arbete har genomförts inom ramen

Läs mer