Statsminister Stefan Löfven måste gå före med mångfaldsplan för att åtgärda utanförskapet i Sverige, skriver Svenska FN-förbundet i Aftonbladet i anslutning till FN-dagen mot rasism.
Hot och trakasserier mot Malmös judar och attacker mot kvinnor i slöja är exempel på rasistiska och främlingsfientliga yttringar i Sverige den senaste tiden. Vi har sett våld i storstadsområdenas förorter, hot mot polis- och ambulanspersonal och ett misslyckat terrorattentat i centrala Stockholm. Risken är stor att vi vänjer oss vid en högre konfliktnivå i samhället.
Att se de utmaningar som följer av utanförskapet är en förutsättning för att vidta åtgärder, men det offentliga Sverige tycks ännu inte ha insett vidden av problemen. Statsminister Stefan Löfven presenterar senare i vår regeringens tredje handlingsplan för mänskliga rättigheter. Den måste innehålla tydliga åtgärder mot rasism och etnisk diskriminering och en strategi för mångfald. Bara genom konkreta åtgärder kan det offentliga Sverige skapa ett brett förtroende bland alla som drabbas av utanförskapet.
Sverige tycks bli allt mer polariserat. Samtidigt som flera opinionsundersökningar visar ett brett stöd för en välkomnande flyktingpolitik utsätts människor för våld, diskriminering och utanförskap på grund av sin religiösa eller etniska tillhörighet. FN:s rasdiskrimineringskommitté har i sina rekommendationer till Sveriges regering pekat på bland annat omkring 5 000 anmälda hatbrott per år, problem med antisemitism, islamofobi och afrofobi, diskriminering mot romer och en starkt segregerad arbetsmarknad.
Svenska FN-förbundet har i sina rekommendationer till FN:s människorättsövervakare föreslagit bland annat att Polisen ska få fler hatbrottsgrupper. Hela rättsväsendet, från polis och åklagare till domare, måste få bättre representativitet och kompetens i hatbrottsfrågor. Företag och organisationer bör uppmuntras att se fördelarna med att anställa personer med utländsk bakgrund, men en arbetsgivare som vill öka mångfalden på arbetsplatsen får i dag inte motivera tillsättandet av en tjänst med den sökandes etniska bakgrund. Sverige behöver en nationell oberoende myndighet för mänskliga rättigheter som kan stödja anställda i kommuner och landsting i deras dagliga arbete som ofta rör rättighetsfrågor.
Det är samtidigt angeläget att framhålla goda exempel i både näringslivet och organisationslivet. Allt fler företag inser fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter. De måste få draghjälp genom till exempel kraftfulla satsningar på validering av utländska betyg och den effektivisering av undervisningen i svenska för invandrare som har aviserats.
Att 3 av 4 i Sverige känner oro för ökad främlingsfientlighet säger något om problemets omfattning och vikten av gemensam kraftsamling. Det yttersta ansvaret för att hålla ihop landet vilar på statsminister Stefan Löfven som nu måste visa att han tar diskriminering och utanförskap på allvar. Det offentliga Sverige – myndigheter, näringsliv och organisationer – präglas fortfarande av strukturer och maktförhållanden som påminner om det gamla industrisamhället. Staten måste föregå med gott exempel och till exempel använda utnämningsmakten för att öka den etniska mångfalden bland chefer i statliga myndigheter.
Den amerikanske presidenten Barack Obama skulle sannolikt inte kunna ha blivit landshövding i Sverige. Det är en insikt som säger något om hur långt vi har kvar till ett samhälle där alla är delaktiga.
Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet
Linda Nordin, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet
21 mars, 2023 / Nyheter
Frivilligorganisationer har en central roll när FN granskar medlemsländernas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna – men många organisationer lever själva under hot. Nästa år förhörs Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté.
Läs mer17 mars, 2023 / Världshorisont
Attackerna mot flickors och kvinnors rättigheter i Iran och Afghanistan sätter ljuset på FN:s möjligheter att agera. FN leder det globala arbetet för jämställdhet – men medlemsländernas agerande avgör om kampen ska bli framgångsrik, konstaterar Pekka Johansson, avdelningschef på Svenska FN-förbundet.
Läs mer08 mars, 2023 / Nyheter
Den 8 mars firar Svenska FN-förbundet internationella kvinnodagen, en dag som har uppmärksammats internationellt sedan tidigt 1900-tal. Trots stora framsteg för kvinnors rättigheter är ojämställdhet mellan könen vår tids största utmaning.
Läs mer07 mars, 2023 / Världshorisont
Flickor och kvinnor i låg- och medelinkomstländer möter stora utmaningar och i kriser och konflikter är de särskilt utsatta. Trots det finns det anledning att vara positiv inför framtiden, menar
Läs mer06 mars, 2023 / Nyheter
En nyutkommen FN-rapport handlar om hur pandemin och konflikter påverkar kvinnors hälsa. FN-medlemmarna måste verka för att stödet till världens kvinnor och flickor stärks, skriver FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson och företrädare för FN-rörelsen i hela landet inför internationella kvinnodagen den 8 mars.
Läs mer06 mars, 2023 / Nyheter
Idag måndag den 6 mars börjar CSW67, the Commission on the Status of Women, i FN:s högkvarter i New York. Näst efter generalförsamlingens öppnande är detta det största forumet som
Läs mer06 mars, 2023 / Nyheter
På lördagskvällen 5 mars 2023 lyckades enighet nås inom FN om en avtalstext som bland annat ska skydda 30 procent av världshaven. Ytterligare ett historiskt arbete har genomförts inom ramen
Läs mer03 mars, 2023 / Världshorisont
Afghanistan kallas ofta världens farligaste land för kvinnor. Nyligen införde talibanstyret nya restriktioner som ytterligare begränsar kvinnors och flickors fri- och rättigheter. Oron och osäkerheten inför framtiden är stor.
Läs mer28 februari, 2023 / Världshorisont
Moderaten Johan Forssell är bistånds- och utrikeshandelsminister i regeringen Kristersson. Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont fick möjlighet att skicka några frågor på temat flickors och kvinnors rättigheter till ministern som svarat skriftligen.
Läs mer